Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Maxbelastning kulled?

Produkter
(logga in för att koppla)

Jimfear

Aktiv medlem
Jag undrar vad det här med maxbelastning på kulleder egentligen står för. Vad mäts och hur mäts det? Alltså är det till exempel vikten vid fästet som kulleden förmår hålla på plats i rät vinkel mot gravitationen utan att den slirar?

Även de små kullederna har enligt tillverkarnas specifikationer maxbelastning på många kilo. Dvs. mer än de flesta kameror väger. Och de största kullederna har maxbelastning på flera tiotals kilo, en vikt som ju är svår att komma upp i för en vanlig kamera även om man skulle sätta på något som Sigmas 200-500/2.8.

Alltså, om man bara går på maxvikten skulle 95% av alla fotografer klara sig med en av de minsta modellerna av kulled.

Så vad betyder egentligen denna maxbelastning? Och hur kraftig kulled behös för kameror av olika vikt?
 
Måttet gäller utan momentverkan. Så fort du bygger på med objektiv och liknande så blir situationen helt annan.
 
Det finns ingen standard och alla tillverkare mäter på sitt eget sätt. Hittills har jag inte sett någon som öppet redovisar sin mätmetod så jag tar alla siffror med en skopa salt.

Generellt sett är dyrare märken mer konservativa (snåla) i sina angivelser medan budgetmärken chansar lite mer. Det blir ganska tydligt när man jämför kulleder av ungefär samma storlek från olika tillverkare. En Benro B-1 (36 mm kula) skall enligt spec klara 12 kg medan en RRS BH-40 bara klarar 8 kg trots större kula (40 mm). När B-1 dessutom bara kostar hälften av en BH-40 blir jag ännu mer misstänksam.
 
Har själv försökt finna denna information utan att lyckas.
Vad jag dock funnit är många kommentarer om att olika tillverkare mäter detta tal på olika sätt. Det vill säga det skulle då inte gå att jämföra mellan olika tillverkare, utan enbart mellan olika kulleder från samma tillverkare.
De flesta kommentarer säger att man bör räkna med ca 1/3 av specifikationen av maxlast.
Om kulleden då ska klara 8 kg så får utrustningen max väga 2,7 kg.
Detta kan säkert vara en bra fingervisning, men det är vridmomentet som kommer ställa till det, inte vad ens utrustning väger.

Om man hade balanserat utrustningen så att tyngdpunkten legat precis ovanpå kulleden så hade hade den garanterat klarat mycket mer än 8 kg utan problem då vridmomentet blivit 0 Nm.
Hade du haft 8 kg 1 meter ut från kulleden 90 grader i sidled får du ett vridmoment på 78.4 Nm och detta hade kulleden garanterat inte klarat av.

Själv tycker jag istället att tillverkarna borde skriva vilket vridmoment kullederna klarar innan de börjar krypa vid en viss inställning.
 
Måttet gäller utan momentverkan. Så fort du bygger på med objektiv och liknande så blir situationen helt annan.

Jag skulle vilja påstå att det garanterat är ränkat med någon sorts momentverkan. Annars skulle värdet nog vara mycket högre.


Om man hade balanserat utrustningen så att tyngdpunkten legat precis ovanpå kulleden så hade hade den garanterat klarat mycket mer än 8 kg utan problem då vridmomentet blivit 0 Nm.
Hade du haft 8 kg 1 meter ut från kulleden 90 grader i sidled får du ett vridmoment på 78.4 Nm och detta hade kulleden garanterat inte klarat av.

Själv tycker jag istället att tillverkarna borde skriva vilket vridmoment kullederna klarar innan de börjar krypa vid en viss inställning.

Jo det är just vridmomentet som ställer till det, man skulle ju gärna vilja veta hur mycket skrot man kan lasta på en kulled innan den börjar krypa då man inte har den i upprätt läge. Själv har jag funderat att man generellt borde dela tillverkarens värde med fem för att få ett ungefärligt gränsvärde för vikten man fortfarande kan använda på kulleden. Det skulle så att säga få ned dessa fantasivärden på nivåer som mer motsvarar vad en kamera väger.
 
Intressanta spörsmål, har också tänkt på det här. Lär ju vara ytterst sällan som man har en centrerad punktlast rakt ovanpå kulan... Vore kul om de som gör jämförande tester (Fotosidan magasin t ex) kunde kolla på det. Ibland känns tester lite väl mycket copy-paste av leverantörens uppgifter.
 
Först och främst, som redan sagts - man kan ALDRIG jämföra data på kulleder från olika tillverkare. Det kan skilja så mycket som en faktor 5(!) för kulleder som i själva verket är likvärdiga. Dock brukar det inte finnas lika mycket "inflation" i data från välkända kvalitetstillverkare.

Man kan IBLAND någotsånär jämföra uppgifter för olika kulleder från samma tillverkare.

Att bara mäta kulans diameter ger inte heller någon särskilt bra indikation. Det förekommer stora skillnader i materialkvalitet, låsningars utformning och kvalitet, och naturligtvis också stora skillnader när det gäller de olika tillverkarnas erfarenhet. Den som har erfarenhet av att producera kvalitetskulleder sedan decennier tillbaka brukar förstås leverera betydligt mer pålitliga grejer än många av alla de färska verkstäder som växer upp som svampar ur jorden i Asien.

Jag har bara sett en enda tillverkare som har vågat ange vridmoment-belastningarna för sina olika kulleder, och det är Cullmann. De gjorde det i alla fall för två år sedan, men de verkar ha tagit bort dessa uppgiftr nu.
:-(

Annars är väl Cullmanns Magnesit-serie vad jag kan se de enda kvalitetskulleder som går att köpa för rimliga pengar f.n.
.
 
Senast ändrad:
Intressanta spörsmål, har också tänkt på det här. Lär ju vara ytterst sällan som man har en centrerad punktlast rakt ovanpå kulan... Vore kul om de som gör jämförande tester (Fotosidan magasin t ex) kunde kolla på det. Ibland känns tester lite väl mycket copy-paste av leverantörens uppgifter.

Nja, så ovanligt är det väl ändå inte? De flesta större objektiv (70-200 och uppåt) har ju stativfäste och det bör ju rimligen vara utformat så att utrustningens tyngdpunkt hamnar hyfsat rakt ovanpå kulan. Det blir naturligtvis inte helt perfekt, det är ju onekligen ganska stor skillnad mellan en D3 och en D3000 även om båda går att montera på ett 600/4.

Jag håller dock med om att det vore intressant att se ett oberoende test av de vanligaste kullederna, hur stor skillnad är det egentligen? Frågan är bara hur det skall utformas?

Ett enkelt test man kan göra själv hemma är att tejpa en laserpekare på sin kamera, ställa upp sitt stativ i ett beckmörkt rum och fokusera på laserpricken. Man kan sedan ta ett antal bilder och mäta laserprickens rörelse för ett antal slutartider för att se vilka tider som är "värst" (oftast i intervallet 1/2s-1/30s). Detta test svarar dock inte på frågan hur stor last kulleden tål utan snarare hur stabilt hela paketet är (vilket dock påverkas av kulledens lastförmåga).
 
Läste nyligen ett test av Benro B2 där en kille riggar en metallstav med en tyngd på ca 3 kg. Han flyttar tyngden successivt utåt för högre belastning. B2:an klarade sig rätt bra. Han gör samma moment med kulan riktad 45 grader neråt.
 
En annan del i det hela är ju vilken utrustning man har. Olika saker kan ju väga lika mycket!

T.ex väger ju en D3 och 24/1,4 mer än en D300 och 70-300 VR, ändå motsvarar 70-300 på maxzoom en 20 ggr längre brännvidd. Det är klart att det ställer högre krav på stativet och kulleden trots att vikten säger att det skulle gå med enklare grejer.

Jag tycker RRS gör rätt som förutom att ange viktgränsen också förklarar vilken utrustning delarna är avsedda för.l
 
En annan del i det hela är ju vilken utrustning man har. Olika saker kan ju väga lika mycket!

T.ex väger ju en D3 och 24/1,4 mer än en D300 och 70-300 VR, ändå motsvarar 70-300 på maxzoom en 20 ggr längre brännvidd. Det är klart att det ställer högre krav på stativet och kulleden trots att vikten säger att det skulle gå med enklare grejer.

Jag tycker RRS gör rätt som förutom att ange viktgränsen också förklarar vilken utrustning delarna är avsedda för.l

Att olika objektiv ställer olika krav var en aspekt jag inte riktigt tänkt på innan, men det är självklart att tele ställer högre krav om det finns yttre påverkan på riggen (tex vind, eller andra källor till vibration). Gjorde ju saken ännu svårare.

Det vi börjar komma fram till här är väl då att värdet som uppges inte betyder något alls, det skulle lika väl kunna vara ett enhetsfritt värde inom ett godtyckligt intervall.

Oberoende test av hur flera olika tillverkares leder jämför sig med varandra skulle vara väldigt intressant att se, läser redaktionen till fotosidan magasin dessa trådar månntro?

Hmm.. tillbaka på ruta ett... gå till fotoaffären och känn på sakerna.
 
ANNONS
Sony Winter Cashback hos Götaplatsens Foto