Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Macro vs vanlig zoom-glugg

Produkter
(logga in för att koppla)
För det första är makrogluggen oftast ett fast objektiv. Det har bättre närgräns, vilket ofta ger en förstoringsgrad på 1:1. Det innebär att ett objektiv som är 1 cm stort kommer att avbildas som 1 cm på sensorn/filmen om det befinner sig vid närgränsen. Makrogluggar är dessutom (antar jag) optimerade för att ge bästa skärpa just vid närbilder.
En telezoom är istället optimerad för att användas på långt håll, och har sällan särskilt bra närgräns. Det finns dock telen med "hobbymakro", som tillåter en förstoringsgrad på 1:2 eller nåt sånt. Detta duger ganska gott om man vill plåta blommor och sånt utan så stor förstoringsgrad.
Makroobjektiven går förstås också att använda på långt håll, och jag tror att de flesta av nyare modell är ganska skarpa på alla avstånd.
 
Ett macro används med fördel när man vill ta bilder riktigt nära (ner till 1:1 dvs, naturlig skala). Macroobjektiven har fast brännvidd och kan användas även på längre avstånd.

Ett zoom är ett objektiv som kombinerar många olika brännvidder. Ofta kan man se att de är märkta med macro, vilket innebär att de förbättrat närgränsen. Men man skall inte förväxla det med ett riktigt macro.
 
Jeppe skrev:
Ett macro används med fördel när man vill ta bilder riktigt nära (ner till 1:1 dvs, naturlig skala).

Kan man i digital fotografering fortfarande prata om "naturlig skala"? Det är lätt att förstå vad som menas (tror jag!), men om man nu vill märka ord?

Per.
 
perstromgren skrev:
Kan man i digital fotografering fortfarande prata om "naturlig skala"? Det är lätt att förstå vad som menas (tror jag!), men om man nu vill märka ord?

Per.
Japp. Det viktiga är att föremålet avbildas med faktor 1:1 på sensorn.
Hur stor sensorn är bidrar sedan till hur stor del av bildytan som upptas av föremålet, men skalan är fortfarande 1:1.
En fullsensor med fler pixlar kan ju sedan beskäras för att föremålet ska uppta lika stor del av bildytan.
 
nosferatu skrev:
Japp. Det viktiga är att föremålet avbildas med faktor 1:1 på sensorn.
Hur stor sensorn är bidrar sedan till hur stor del av bildytan som upptas av föremålet, men skalan är fortfarande 1:1.

Och?

På film finns det en anledning att tala om 1:1, där kan vi ta negget, kontaktkopiera och ha en avbildning i skala 1.1:

Bitströmmen från sensorn, däremot, har ingen inbyggd storlek, det spelar liksom ingen roll hur tätt eller glest pixelsensorena sitter i detta sammanhang. Eller för den delen hur glest pixlarna sitter på montorn, skrivaren eller projektorn.

Eller missar jag något?

Per

PS. Diskussionen är rätt akademisk, vi vet nog vad som menas med "1:1" i alla fall: "hyggligt nära"!DS
 
Ett riktigt makroobjektiv karakteriseras också av att det har ett plant skärpeplan, dvs står man och tar en bild rakt ner på ett plant papper är skärpan likadan över hela papperet. Detta är något som "vanliga" objektiv inte alltid har.
 
Per:

Hmmm... Ja, isåfall är det väl kanske en definitionsfråga.

Jag uppfattade att frågan rörde just digitala sensorer, med ibland skiftande storlek jämfört med analog motsvarighet. Du hade dock tänkt bortom den frågeställningen :)

Men det är iallafall avbildningen på sensorn som avses. Effekten/resultatet blir dock annorlunda för olika tillämpningar och utrustning, som både du och jag kommit fram till...?
 
perstromgren skrev:
Och?

På film finns det en anledning att tala om 1:1, där kan vi ta negget, kontaktkopiera och ha en avbildning i skala 1.1:

Bitströmmen från sensorn, däremot, har ingen inbyggd storlek, det spelar liksom ingen roll hur tätt eller glest pixelsensorena sitter i detta sammanhang. Eller för den delen hur glest pixlarna sitter på montorn, skrivaren eller projektorn.

Eller missar jag något?

Per

PS. Diskussionen är rätt akademisk, vi vet nog vad som menas med "1:1" i alla fall: "hyggligt nära"!DS

Forsätter den akademiska diskussionen.

Om du kontaktkopierar ett 24x36 neg så kan vi jämställa detta med att göra en kopia som är lika stor som sensorn, alltså har vi en inbyggd storlek, nämligen 15,1x22,7mm (för en ordinär APS-C sensor). Sen är det en fråga om hur många gånger du vill förstora upp bilden på din kopia, i vilket fall som, så frångår du då den ursprungliga avbildningsskalan. 1:1 är alltid 1:1 oavsett om du använder 9x12cm storformat, eller Aps-C..Således vill jag med bestämdhet hävda att om jämförelsen mot en 24x36-ruta ska göras, så ska man även ha sensorns fysiska storlek med i beaktningen. Eriks illustration visar med önskad tydlighet tycker jag.. ;)
 
carpelux skrev:
Ett riktigt makroobjektiv karakteriseras också av att det har ett plant skärpeplan, dvs står man och tar en bild rakt ner på ett plant papper är skärpan likadan över hela papperet. Detta är något som "vanliga" objektiv inte alltid har.

Nu får du nog komma med en bättre förklaring.. Du hävdar alltså att andra objektiv har böjda skärpeplan (och då faller ordet plan bort, eftersom plan används för att beskriva just, ett plan)
 
Jesper, det finns inga perfekta objektiv och en av dessa felaktigheter kallas på engelska "curvature of field", jag vet inte riktigt den svenska benämningen men det borde vara liknande "krökt skärpeplan". På ett vanligt objektiv spelar det inte någon större roll om skärpan diffar lite mellan centrum och kanten på bilden, men på ett makroobjektiv med det enormt korta skärpedjup man pratar om där kan det spela en avgörande roll. Därför lägger man mer krut på just detta i dedicerade makroobjektiv.
 
Okej, nu är jag nöjd :)

Det är det jag hävdat innan, vid diverse skärpetest som gjorts, där man tar utsnitt från hörnen. Att skärpan avtar, beror inte enbart på optikens egenskaper.
 
Kan man kanske tala om sfäriska och plana skärpeplan?

På lite avstånd så är ju sfären så pass stor liksom även avståndet till motivet att skärpesfär/skäpeplan inte spelar någon roll. Skärpedjupet täcker in.

Vid makrofoto är man så pass nära att skärpesfären märkbart avviker från planet (i relativa mått mätt). Avståndet ut i hörnet blir ju större jämfört med avståndet till centrum.
 
Jeppe skrev:
Ett macro används med fördel när man vill ta bilder riktigt nära (ner till 1:1 dvs, naturlig skala). Macroobjektiven har fast brännvidd och kan användas även på längre avstånd.

Nja, tex Canon MP-E65, som väl verkligen är ett riktigt makro (1-5x förstoring) kan absolut inte användas för längre avstånd, så det är en sanning med modifikation.
 
Antonius_Rex skrev:
Förklara för en lekman vad det är för skillnad på en macro-lins och en riktigt bra tele-zoom.

Antar att du menar ett macroobjektiv ?
En macrolins är inget objektiv utan en enkel lins du sätter framför ditt objektiv , som ett förstoringsglas ungefär.

Ett äkta macroobjektiv är ett objektiv som det går att ta bilder med ner till skala 1:1 eller 1:2. Finns i många fasta brännvidder från 50 mm till 200 mm.

Ett telezoom är enkelt sagt ett objektiv som steglöst går från t.ex 70 mm till 210 mm i brännvidd.

Mvh/Gunte..
 
stef-n skrev:
Nja, tex Canon MP-E65, som väl verkligen är ett riktigt makro (1-5x förstoring) kan absolut inte användas för längre avstånd, så det är en sanning med modifikation.

Ja, så bra då.. Det är väl det enda objektivet som motsäger sig mitt argument. Men det är bra att du påpekar detta, för det är många som förmodligen hade trott att det var så. Jag ska tänka på alla infallsvinklar innan jag svarar nästa gång ;)

När man tagit bort det omöjliga, kvarstår bara möjliga lösningar, hur osannolika de än må vara...
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.