Lusten att fota

[ulfp01]

Kände i höstas behov av stödet från en fotoklubb. Fann Fotosidan.se då ingen klubb fanns på hemorten. Kände initialt en otrolig stimulans av Fotosidan.se men insåg efter ett tag att alla motiv var fotograferade alla solnedgångar i alla vinklar var förbrukade och genomförda långt skickligare än jag någonsin kommer att klara av. Depp är nog ett understatement. Det tog tid innan jag kom till insikt att fotograferandet inte är en tävling utan ett förhållningssätt som bara är relaterat till mig själv. Nu har bördan lättat och lusten att fota återvänder så sakta.

Så kan det gå när man minst anar det.

 

[SunKi]

Förstår vad du menar.. jag försöker att fota för min skull, och mitt mål med min fotografering är att ta EN bild som jag är så pass nöjd med att jag vill göra en riktig förstoring av och rama in och hänga på väggen. Den dag jag har den bilden, då är jag nöjd

Annars ser jag foto som en jättebra anledning att komma ut också, underbart att vandra ensam på en vacker strand och fundera och fota lite..

Att jämföra sig med andra är oftast rätt dumt..

 

[Snapphaneledaren [E.F.S]]

Ang. Jämföra

Eller så får man inspiration och vill göra en redan bra bild som någon har tagit bättre :O)

Men man är ju oftast det största kritikern mot sig själv. Jag blir aldrig nöjd oavsett vad jag gör. Fotoklubbar är bra för man lär sig hela tiden något nytt. Man kan ju aldrig bli fullärd, kanske rent tekniskt men inte bildmässigt.

Det som är roligt med foto är att man kan släppa lös 30 fotografer på en begränsad plats och ändå så är det ingen som kommer att ha samma bild.

Men foto är som med klättring, man tävlar inte mot andra man tävlar mot sig själv.

Jag får massor med inspiration av andra, här på fotosidan och bland fotointresserade vänner som jag har skaffat den sista tiden.

Jag fotade i många år innan men brist på likasinnade gjorde att det blev en sporadisk hobby som inte ledde till något. Nu lägger jag varenda krona som jag får över på film och utrustning och älskar när jag får den där... WOW..... mäta, mäta, klick, klick, klick..... mäta, mäta, klick, klick...... När man bara glömmer bort tid och rum, ser bara det man vill fotografera och allt kul efterarbete med framkallning och kopiering och allt vad det innebär.... Hade min flickvän tillåtet det så hade jag sovit med kameran också

Det enda jag känner nu är att man är så stressad på jobb att man har svårt att koppla av, även dom gångerna jag får tillfälle att fotografera på jobb för webben eller någon trycksak.

 

[gunte]

SunKi skrev:

Att jämföra sig med andra är oftast rätt dumt..

Så sant som det är sagt..men det gäller att behärskat kunna dra en gräns, t.ex om man studerar kända naturfotografers helt fantastiske bilderböcker så får man lätt en känsla av att " va fan det är inte lönt att hålla på" men det är där man ska dra gränsen,ta in den inspiration som bjuds och ge sig i kast med sina egna bilder.
mvh/gunte..