null
Guest
I artikeln "dpi, lpi och ppi" av Mikael Pertmann här på fotosidan beskrivs enheten LPI (lines per inch) som rastertätheten vid tryckning av bilder.
Men en annan användning av lpi är för att beskriva en bilds upplösning, dvs hur "små" linjer, eller linjepar, klarar bilden av att visa. Man kan naturligtvis testa detta själv genom att helt enkelt fotografera av en testbild, vilket jag gjort.
Det är många faktorer som påverkar upplösningen som t ex bländare, filmtyp, skanner, optik, mm, men det är ju också det som är det intressanta; "vad har mitt system för upplösning?", "Vad förlorar jag på att byta till digitalt?".
Jag skulle vilja hävda att detta är ett sätt att jämföra digitalkameror med analoga (bland många andra).
Nu till min fråga:
Har någon där ute testat detta?
Vad får ni för upplösning på era digitala och analoga system?
Kommer ni i närheten av filmens upplösning? (t ex 80 lpmm för Velvia, 60 lpmm för Superia, enligt Fuji)
(lpmm = linjer per millimeter = lpi / 25.4)
Mina resultat är förvånansvärt dåliga för min analoga kamera, medans resultaten är ungefär vad man kan förvänta sig av min digitala kamera.
Min Canon G1 ger ca 760 linjer horisontellt.
G1:an har 2000 pixel horisontellt, vilket ger en teoretisk maxgräns på 1000 linjer (Nykvist teorem).
Så 75 % av detta är kanske inte så uselt med tanke på att endast var tredje pixel känner av samma färg.
Min mellanformatare 645 (56mm x 41mm på filmen) ger ca 1500 linjer (27 linjer/mm film) horisontellt.
Här har jag skannat in bilden med Epson 2450 med 2400 dpi och mätt i datorn. En bättre skanner kan naturligtvis ge högre upplösning.
Detta betyder att vad gäller upplösningen så motsvarar mellanformataren i kombination med denna skanner en G1:a men med ungefär dubbla antalet pixel i vardera axeln, dvs 4000 x 3000 totalt 12 megapixel.
En annan slutsats är att en Canon D60 teoretiskt skulle kunna ge 3152 / 2 = 1576 linjer, men i praktiken kanske runt 1576 x 75% = 1182 linjers upplösning. Någon som kan testa detta?
Ni som använder 35mm film och skannar med högre upplösning, t ex 2800 dpi eller 4000 dpi, vad får ni för linjetäthet?
Här finns en testbild i pdf som går att använda för testet. Skriv ut den med bra svärta, t ex med en laserskrivare.
http://www.eksand.com/testbild/USAF1951_2.pdf
Testbilden består av ett antal linjegrupper om tre linjer i varje, som är placerade som i en spiral där de blir mindre mot mitten.
Storlekskillnaden mellan linjegrupperna är 2^(1/6). Detta ger en halvering av storleken för var sjätte grupp.
Fotografera av testbilden, lämpligen med ett skarpt objektiv och optimal bländare. Placera en testbild i centrum och eventuellt en i vardera hörnet. Lagom avstånd kan vara när testbilden täcker ca en tredjedel av bildbredden.
Efter att bilden är inskannad/inläst i datorn, zomma in och sök efter den minsta linjegruppen där linjerna går att urskilja.
Nu kommer det lite knepiga, att räkna om detta till linjetäthet.
Jag gjorde så att jag först mätte avståndet i pixel mellan linjerna i den största linjegruppen på testbilden för att få en referens. Eftersom varje steg av linjegrupper är 2^(1/6) ggr mindre
behövde jag bara räkna antalet grupper från den största (referensgruppen) till den minsta gruppen där linjerna fortfarande är synliga och dela antalet pixel i referensgruppen med 2^(N/6) där N är antalet grupper. Resultatet blir antal pixel per linje, t ex 3.53. Dela antalet pixel totalt över hela bildens bredd med resultatet, t ex 5300/3.53 = 1501 linjers upplösning över bildens bredd. Dela med filmrutans bredd för att få upplösningen på filmen, t ex 1501/56 = 26.8 linjer per mm.
Obs, när du mäter avtåndet mellan linjerna i referensgruppen enligt ovan är det den svarta linjen plus det vita mellanrummet, dvs avståndet från t ex vänsterkanten på en linje till vänsterkanten på nästa linje som gäller, inte bara den svarta linjens bredd.
En diskussion om filmupplösning
http://people.smu.edu/rmonagha/mf/lenslpm.html
Men en annan användning av lpi är för att beskriva en bilds upplösning, dvs hur "små" linjer, eller linjepar, klarar bilden av att visa. Man kan naturligtvis testa detta själv genom att helt enkelt fotografera av en testbild, vilket jag gjort.
Det är många faktorer som påverkar upplösningen som t ex bländare, filmtyp, skanner, optik, mm, men det är ju också det som är det intressanta; "vad har mitt system för upplösning?", "Vad förlorar jag på att byta till digitalt?".
Jag skulle vilja hävda att detta är ett sätt att jämföra digitalkameror med analoga (bland många andra).
Nu till min fråga:
Har någon där ute testat detta?
Vad får ni för upplösning på era digitala och analoga system?
Kommer ni i närheten av filmens upplösning? (t ex 80 lpmm för Velvia, 60 lpmm för Superia, enligt Fuji)
(lpmm = linjer per millimeter = lpi / 25.4)
Mina resultat är förvånansvärt dåliga för min analoga kamera, medans resultaten är ungefär vad man kan förvänta sig av min digitala kamera.
Min Canon G1 ger ca 760 linjer horisontellt.
G1:an har 2000 pixel horisontellt, vilket ger en teoretisk maxgräns på 1000 linjer (Nykvist teorem).
Så 75 % av detta är kanske inte så uselt med tanke på att endast var tredje pixel känner av samma färg.
Min mellanformatare 645 (56mm x 41mm på filmen) ger ca 1500 linjer (27 linjer/mm film) horisontellt.
Här har jag skannat in bilden med Epson 2450 med 2400 dpi och mätt i datorn. En bättre skanner kan naturligtvis ge högre upplösning.
Detta betyder att vad gäller upplösningen så motsvarar mellanformataren i kombination med denna skanner en G1:a men med ungefär dubbla antalet pixel i vardera axeln, dvs 4000 x 3000 totalt 12 megapixel.
En annan slutsats är att en Canon D60 teoretiskt skulle kunna ge 3152 / 2 = 1576 linjer, men i praktiken kanske runt 1576 x 75% = 1182 linjers upplösning. Någon som kan testa detta?
Ni som använder 35mm film och skannar med högre upplösning, t ex 2800 dpi eller 4000 dpi, vad får ni för linjetäthet?
Här finns en testbild i pdf som går att använda för testet. Skriv ut den med bra svärta, t ex med en laserskrivare.
http://www.eksand.com/testbild/USAF1951_2.pdf
Testbilden består av ett antal linjegrupper om tre linjer i varje, som är placerade som i en spiral där de blir mindre mot mitten.
Storlekskillnaden mellan linjegrupperna är 2^(1/6). Detta ger en halvering av storleken för var sjätte grupp.
Fotografera av testbilden, lämpligen med ett skarpt objektiv och optimal bländare. Placera en testbild i centrum och eventuellt en i vardera hörnet. Lagom avstånd kan vara när testbilden täcker ca en tredjedel av bildbredden.
Efter att bilden är inskannad/inläst i datorn, zomma in och sök efter den minsta linjegruppen där linjerna går att urskilja.
Nu kommer det lite knepiga, att räkna om detta till linjetäthet.
Jag gjorde så att jag först mätte avståndet i pixel mellan linjerna i den största linjegruppen på testbilden för att få en referens. Eftersom varje steg av linjegrupper är 2^(1/6) ggr mindre
behövde jag bara räkna antalet grupper från den största (referensgruppen) till den minsta gruppen där linjerna fortfarande är synliga och dela antalet pixel i referensgruppen med 2^(N/6) där N är antalet grupper. Resultatet blir antal pixel per linje, t ex 3.53. Dela antalet pixel totalt över hela bildens bredd med resultatet, t ex 5300/3.53 = 1501 linjers upplösning över bildens bredd. Dela med filmrutans bredd för att få upplösningen på filmen, t ex 1501/56 = 26.8 linjer per mm.
Obs, när du mäter avtåndet mellan linjerna i referensgruppen enligt ovan är det den svarta linjen plus det vita mellanrummet, dvs avståndet från t ex vänsterkanten på en linje till vänsterkanten på nästa linje som gäller, inte bara den svarta linjens bredd.
En diskussion om filmupplösning
http://people.smu.edu/rmonagha/mf/lenslpm.html
