Lämpliga fotopapper för lithkopiering

[m_karlsson]

Jag har nyligen börjat experimentera lite med lithkopiering och har funderingar kring olika fotopappers lämplighet.

Går det att säga något generellt om vilka fotopapper som är lämpliga/olämpliga för lithkopiering? Jag har läst Rudman's böcker och jag har för mig att han nämner bromidhalten som en egenskap hos papper som generellt är olämpliga för lithkopiering... Minns jag rätt?

Hur är det med äldre fotopapper, säg 10 år gamla? Går det att generalisera något över deras lämplighet, dvs har egenskaperna förändrats något med tiden?

 

[Emil-G]

På Unblinking Eye finns flera artiklar om lithkopiering, bland annat av Tim Rudman. Den här beskriver grunderna och den här går mer in på vilka papper som är lämpliga. I Rudmans nya bok "The world of lith printing" finns ännu mer info.

De jag har hört mest (och bäst) om är Kentmere Kentona, Forte Fortezo och Polywarmtone, Fomatone och Oriental Seagull. Forte lade tyvärr ner produktionen i början av året och jag vet inte hur stor Kentmeres produktion är idag.

 

[m_karlsson]

Tack Emil.

Jag har Rudman's böcker och har läst vilka papper han och andra rekommenderar, men det jag söker efter är mer generella kunskaper vad som kännetecknar ett fotopapper som är lämpligt att lithkopiera.

Min första lithkopia gjorde jag på Moersch Select Sepia fotopapper (ett varmtonspapper som var tillverkat Forte). Därefter provade jag att kopiera på ett gammalt ORWO-papper, men det misslyckades...

Det finns mycket vintage-papper till försäljning, och nya papper tillkommer samtidigt som andra försvinner. Därför försöker jag få en mer generell syn på frågan.

Om jag nu minns rätt tror jag att bromid fungerar som en retarder för lithvätskorna, därför är papper med hög bromidhalt sämre för ändamålet. Kan någon utveckla eller bekräfta detta?

 

[timeUnit]

Som Rudman skriver i sina böcker, så finns det inga generella regler. Tillverkarna av fotopapper är så hemlighetsfulla att vi som konsumenter inte kan avgöra varför ett papper funkar grymt, men ett annat, liknande, papper inte funkar.

Man kan heller inte säga att bromid-papper inte är bra för lith-kopiering. Jag föredrar dem i många fall framför andra papper, t ex Fomatone. Fomabrom är en klar favorit. Men ett annat papper som borde vara bra, funkar inte alls: Kentmere Bromide. Men det är klart: framkallningstiden kan bli lång. Som mest hade jag 70 minuter. Fan va tråkigt det var, och hungrig var jag med!

Det är en underbar värld, eller hur!

 

[anonymous]

Det absolut bästa papret för lith är Fortes polywarmtone


Och här placerar sig den näst bästa Fortes Polywarmtone ivory.













Och här kommer resten!

 

[Graal]

Var nere i Nybro på hemvägen från jobbet idag och köpte lite film och annat hos Photax. Blev också "pålurad" en sats Calbe Lithframkallare som jag tänkte experimentera med under julhelgen, Någon som provat denna? Och jag har hela frysen full av Fortes Fortezo samt Polywarmtone (vanlig och Ivory) och det verkar ju vara förstklassiga lithpapper enligt ovan? Hittade lite info på Apug där någon skrev att han spädde Calbe-framkallaren ända upp till 1+19 - 1+29? Funderar även på om hur olika proportioner mellan del A och B påverkar resultatet? Någon som sysslat mera med detta och kan svara? Att exponeringen styr kontrasten och framkallningstiden svärtans djup har jag redan förstått, samt att man ska överexponera några steg och rycka upp bilden snabbt när den verkar lagom, och att man kan få vänta länge innan det händer något i framkallaren. Och om man nu ska överexponera 2-3 steg, hur vet man var man har normalexponeringen? Kanske ska man göra en provremsa som utframkallas och se, eller hur gör ni när ni bestämmer lämplig belysningstid? Även en fundering kring vc-papper typ Polywarmtone, förändras kontrasten vid användande av olika filter vid lithkopiering eller kör man filterlöst? Samt en sista fråga, hur påverkar olika ljus, t.ex äkta kalljus (som är blått) resultatet vid lithkopiering? Kalljus fungerar ju annars bäst med gammaldags graderade papper och sämre med vc-papper.

 

[Magnus W]

Jag har inte provat Calbe, men jag är ruskigt nyfiken. Jag såg just idag att den hade kommit till Photax sortiment.

För att bedöma belysningstid brukar jag helt enkelt ha ett litet tråg med vanlig framkallare och köra provremsor i denna.

Polykontrastpapper kör jag med en medelinställning, ungefär grad 2-3 och styr kontrasten med belysningstid.

Jag har just provat FomaTone MG i Kodalith FL och tycker riktigt bra om resultatet. Även framkallad i vanlig pappersframkallare, sedan blekt och återframkallad. Efter selentoning får man tegelröda lågdagar och underbart delikata gyllene högdagrar med stark selen (1+5). I kortare belysningstider splittonar den mycket distinkt i återframkallningen; tegelrosa/blågrått.

-- MW

 

[anonymous]

För att svara på några av dina frågor, i en framkallare A och B del är viktiga elementer och anledningen att man ha det så är att det är lättare att blanda och i vissa fall kan man inte blanda kemi hur som helst på grund av vissa utfällningar och sånt. Vissa ämnen när de blandas kan en kemisk reaktion framkallas med och kemin bli för gammalt innan det kommer till användning. I princip A och B del hålls separat hos mig när den utblandat med vatten för hållbarhetens skull och jag blandar enbart vid användning det mängd man behöver just då

Jag har tyvärr inte så mycket erfarenheter om detta den andra kemin för att jag blandar själv min kemi från de bruna flaskorna. DVS jag har alla framkallningsämne separat och andra ämnen hör till den processen samt en massa välbeprövad recept.

Att bestämma en normal exponeringstid är att göra en provremsa med en 7 stegs gråkarta som minimum har man mer desto bättre om man inte har densitometer eller en exponeringsmätare.
Utan de allt bli i princip godtyckligt av individen själv.

Om kondensor och kalljus bara så mycket att man kan inte kalla det för direkt blått men den skillnad som finns är inte alls stora som man tror så att den har några synliga verkan.
Fördelen med kalljus är att man inte har samma värmeutveckling som på kondensorljus och att damm och repor på negativ inte syns eftersom ljusstrålningen är inte lika koherent som på kondens. På grund av denna faktor är exponeringstiden är längre än på en kondensorljus och bilderna verkar vara softare. Detta kan naturligtvis varieras med framkallarens sammansättning.

Och sist den uttalande som jag har gjort baserats på Gabi’s ord (former Chef chemist at Forte) och några vänner runt om i värden. Jag har provat själv och vet att den ton man får med Forte existerar inte hos andra tillverkare. Jag gav upp detta för att jag har fortfarande mycket att lära i vanliga svart vitt kopiering (man kan aldrig bli fullärd) och effekten jag får är inte lika tillfredsställande som med gummi och den skulle bara sno tid från det. Man måste prioritera ibland. Just nu lär jag mig Carbon print. Det är alltså gummi och carbon vad jag ska hålla på med i framtiden och inget annat.

Och i andra sidan jag är lite snål att dela med mig en viss typ av kunnande. Man brukar säga att om jag ger bort alla kläder till andra då står alla påklädda och jag är naken. Men som sagt det är gällande vid vissa typ av kunskaper och inte allt.

Förresten jag har glömt att alla Fortepaper där står "NEW" är korrigerat till just kalljuskälla.

 

[Graal]

Jag får tacka för de intressanta svaren! Har just varit i mörkrummet och provat Calbes Lith ihop med Fortezo. Blev en ganska vacker, svagt rödgul ton.

Jag blandade proportioner A och B enligt rekommendation, men jag spädde mycket mera (1+19). Spädningen gjorde att framkallaren verkade allt svagare för varje bild och jag fick förlänga framkallningen från 5 min för första kopian till 10 min för den 5:e. Stl 30x40 cm. och 1½ l färdig framkallare. Tror att man inte bör späda lika mycket, ca 1+9 kan nog vara lagom för att inte få för långa tider på slutet.

Jag gjorde helt enkelt en provremsa som jag framkallade i lithframkallaren och framkallade tills svärtan såg bra ut i de mörka delarna. Gjorde sedan en förstakopia men den blev lite för kontrastrik med för utfrätta högdagrar. Tredubblade då tiden men då blev kopian för mörk och kontrastlös. Tog då mittemellan, dubbel tid mot den första och började då närma mig lagom kontrast/ljushet. Kortade tiden ytterligare något och justerade lite med skuggning och efterbelysning och blev nöjd.

Frågan är nu vad som kommer att ske om jag selentonar lithbilden? Ska testa om en stund när det sköljt färdigt.

 

[anonymous]

Ja, det finns både nackdelar och fördelar med långa framkallningstider. Nackdelarna är att oavsett hur du gör så får du en oönskad slöja på bilden från mörkrumsbelysningen. Fördelen med att man kan få en lätt solarisations effekt som kan addera något oväntat till bilden. Jag har tankar med termostat till för att framkalla pappersbilder allså ett slutet system för att undvika sloja. dyrt var det som fan också.

 

[Graal]

Selentoningen förändrade bildens svärta mot mera åt det rödbruna hållet och jag tycker den tonen ser mera tilltalande ut och inte så orangegul som innan.

 

[anonymous]

naturligtvis de olika tonen kan användas vid olika motiv. Jag gillar att tona och än idag lär mig vilken ton passar bäst för olika motiv. Det är alltså den som är konsten i det hela, att med den infödda estetiska känslan kunna avgöra vad som funkar och vad är det som blir hötorgskonst Jag lägger en skrattmärke men jag menar naturligtvis alvarligt. Jag har sätt gummiprint i trosrosa färg. jag höll på att dö! jag hade också mina mörka sidor länge sedan. ;-) Experiment thats the only way to learn!!!
Men glömm inte att antakna allt!!!!!!!!!!! Den är viktigt

 

[anonymous]

PS: imorgon kommer jag att ge dig en tips hur du kan metodiskt experimentera fram olika saker och då är det upp till dig om du vill pröva eller inte. Nu går jag och lägger mig.

 

[Graal]

Ska också lägga mig nu när bilderna ligger på tork. Fint med tips för att få metodik i det hela!

 

[anonymous]

Så här brukar jag göra när jag testar en för mig okänt material.
Jag sätter upp ett arbetsschema till vad jag skulle göra och naturligtvis antecknar jag allt inclusive arbetsschemat

Say:

Idag fick jag en för mig okänt papper som jag skulle testa och då gör jag följande. Blandar olika framkallare en varm, en kall och en för neutral ton. (alltid rekommenderat enhet)

Exponerar en gråskala i kondensor och kalljus, Framkallar i en neutral framkallare, utvärdera den och resultatet antecknar jag, typ hur lång tid jag framkallade exponeringstiden avstånd till kondensorn och framkallarens sammansättning och blandning. (för det är aldrig säkert att jag gör allt på ett och samma dag)

Sen med den utvärderad gråskalan samt med samma inställningar underexponerar, normalexponerar och överexponerar remsorna och framkallar de i alla typ av framkallare och det gör jag dubbelt ibland trippelt med tanke på annat senare experiment. (Det blir några remsor det lovar jag ).
Det hela brukar inte stanna där för att jag brukar göra framkallaren starkare och sen späder ut detta med mer vatten med tanke på den underexponerad och den överexponerad bilden där jag kompenserar. Ibland tar jag en riktigt hårt och en soft arbetande neutral framkallare och gör om hela proceduren igen.

Det gör jag för att lära känna en material ut och in. Sedan gör jag en karta, DVS klistrar allt in på ett och samma kartong med anteckningar påförda.

Jag har kanske glömt något men på ett ungefär så går det hela till. När jag är klart och kan då brukar materialet försvinna från marknaden. A fuckin’ pain in the ass! Skjar ibland är de kvar lite längre

Sen toning är ett helt annan saga där man måste räkna med intensifiering och sånt.

Det här naturligtvis bara en led hur jag brukar göra och har inget att göra med lithkopiering men det skulle gå på samma sätt och ni har en humm om hur man sätter upp en metodisk prov av en material.

 

[Graal]

Tackat för genomgången! Ett papper som jag gillar och har en del av är Emaks K888. har inte sett det bland papper som räknas upp som lämpliga för lith, men jag misstänker att det kan fungera ganska bra eftersom det är ett papper liknande Fortezo, klorbromsilver som är lätt att tonstyra. Någon som provat? Ska göra lite tester på det också under helgen.

 

[Galaxens President]

Jag har testat Emaks k888 i kodalith och det lithar bra, däremot är blir inte tonen lika varm som med Forte Polywarmtone.

Men på något vis känns det bättre att gå på ett graderat papper för lith-kopiering än ett variabelkontrastpapper. Kontrasten styr man ju med belysning och framkallningstid ändå vid lith-kopiering.

 

[anonymous]

Graal skrev:
Tackat för genomgången! Ett papper som jag gillar och har en del av är Emaks K888. har inte sett det bland papper som räknas upp som lämpliga för lith, men jag misstänker att det kan fungera ganska bra eftersom det är ett papper liknande Fortezo, klorbromsilver som är lätt att tonstyra. Någon som provat? Ska göra lite tester på det också under helgen.

Nu börjar hetta till! Så vad är det du vill testa? Jo, lithframkallaren! Så vad du behöver nu är en massa olika papper och ett plan hur du testar de sen kommer en utvärdering och resultatet måste vara valet av lämpliga motiv som passar till de olika tonerna du får!
God jul!!!!!!

 

[andersbq]

Graal skrev:
... Funderar även på om hur olika proportioner mellan del A och B påverkar resultatet? Någon som sysslat mera med detta och kan svara?

Hej Nils,

Vid det här laget har du säkert provat själv men min Moerschdokumentation tipsar om följande:


+ Solution A: harder, more colourful, grainier, slower, shorter working life

+ Solution B: softer, less colourful, faster, longer working life

+ Bromide: delays the onset of the lith effect, requires more light

+ Sulphite: antioxidant and darkening reducer, careful dosages against overlarge grain

Kanske går det att tillämpa på Calbeframkallaren också?

 

[Graal]

Är precis klar med ytterligare en session i mörkrummet. Har inte provat olika proportioner mellan A och B men ytterligare ett papper ihop med Calbe. Emaks K888 visade sig ge en mycket fin och lagom nyans/ton direkt, inte för orange-gul som jag upplevde Fortezo. Blev väldigt nöjd med de bilder jag kopierat i kväll/natt (klockan är ju för fasiken nästan uppstigardags) och har lagt in dom som en utställning: Borgholm Castle - Öland, Sweden.