Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

JPG - inte alls så klart som man vill!?

Produkter
(logga in för att koppla)

AFJ

Aktiv medlem
Hej

Återigen ett inlägg i debatten om JPG vs RAW, så de som är trötta på den kan ju alltid sluta läsa nu! :)

Bakgrunden är den att mitt fotointresse tog fart 2006 då jag började fota med en Canons Powershot S2. Detta följdes av en 350D och sedan en 400D. Allt fotade jag i JPG och var nöjd med det. Bilderna lät jag ibland var orörda men tämligen ofta redigerade jag dem i AcdSee eller Elements.

Idag fotar jag i raw och använder Lightroom.

Självfallet importerade jag även mina gamla JPG bilder. Dels originalfilerna, dels de redigerade versionerna. De har nu legat och skvalpat i databasen men jag har hela tiden irriterat mig över att disken upptas av "dubbletter". De gamla bilderna saknade också taggning och jag insåg att jag var ganska kass på bildbehandling för ett par år sedan.

Alltså beslöt jag mig för att ge mig på jobbet att gå igenom ca 7-8000 gamla bilder. Städa, gallra hårdare, tagga och inte minst det digra jobbet att redigera om originalbilderna i Lightroom så jag kunde kasta bort de dåliga dubletterna. Puh - det var ett ganska digert jobbb men nu är det klart! Jo, jag är lite mallig! :)

Så till saken - jag slogs av hur dåliga mina JPG bilder var. I stort sett alla behövde någon form av justering. Mycket kan förstås tillskrivas mina bristande kunskaper men ändå så tycker jag att även de bilder som var tekniskt OK vann ganska mycket på lite justeringar i Lightroom. Främst av exponering och kontrast.

Sedan var det förstås bilderna i blandljus där kameran inte lyckats få till vitbalansen eller de gånger jag ställt in helt fel vitbalans. Att justera till dem i efterhand gick ibland ganska bra - men minst lika ofta misslyckades jag rejält trots idogt arbete.

Ni som fotar bara JPG med motivering att ni vill minimera efterarbetet, lyckas ni verkligen få till JPG-bilderna så pass bra att ni inte behöver göra någon justering av t ex kontrast och exponering/brightness i efterhand? Och om ni lyckas hur gör ni, skruvar ni kontinuerligt på kamerans inställningar och väljer olika picture styles?

Efter detta mastodontarbete är jag än mer övertygad om att JPG är inget för mig!
 
Hej!

Jag har fått intrycket på jobbet att de professionella fotograferna faktiskt alternerar ganska duktigt i JPG och RAW. Men sen finns det dem som är benhårda på sin övertygelse. Min ena kollega sa att han alltid fotar i JPG, han är gammal pressfotograf. Min andra kollega fotar alltid i RAW, han är ung och väldigt konstnärligt lagd. Några andra som jobbar professionellt säger att de aldrig skulle fota vimmel och bananer i RAW, men självklart switchar över till RAW när de fotar sådant som de bryr sig om.

Sen finns det dem som alltid fotar i RAW för att man aldrig vet när bilden med stor B fastnar på linsen. Andra menar att de fotar i RAW för att de glömmer att byta när situationen kräver.

Själv fotar jag i RAW för att jag helt enkelt inte bemästrar fototekniken helt och hållet. Jag vet inte hur många gånger jag blivit räddad av RAW-filernas dynamiska omfång i högdagarna, samt, som du just påpekade...vitbalansem.

Konsertfotografering i JPG skulle jag aldrig våga mig på. DÅ skulle mina bilder blöda sönder.

Men min kära man är rätt arg på att jag fyller upp hårdisk efter hårdisk med bilder på meningslöst trams (vimmel och bananer) i raw-filer. Och visst, jag håller med honom, men att sålla är min stora ångest.
 
Jo, jag tycker att det är rätt ofta som jag ser annars bra bilder som ser väldigt trötta ut i kontrast och färger. Misstanken drar direkt mot att det är jpeg som är plockad direkt ur kameran...

Bilden nedan är fråga en Canon Powershot A95 och trots att kompaktkameror påstås ge "färdiga" bilder så, njaa... Det beror ju förstås på vad man är ute efter.

Beskar den övre lika som den nedre, annars är den som den kom ur kameran även om den är förminskad såklart. (Den justerade finns i större version bland mina elva stackars bilder som är uppladdade fn om nu någon vill se den i större version.)

Att det är så här behöver ju inte betyda att man alltid måste plåta i raw dock, även om jag oftast gör det. Ibland kör jag både raw och jpeg för då har man något som snabbt går att rycka fram ifall det behövs.
 

Bilagor

  • IMG_0034.jpg
    IMG_0034.jpg
    53.2 KB · Visningar: 612
  • IMG_0034_PS.jpg
    IMG_0034_PS.jpg
    61.4 KB · Visningar: 616
Hej

Återigen ett inlägg i debatten om JPG vs RAW, så de som är trötta på den kan ju alltid sluta läsa nu! :)

Bakgrunden är den att mitt fotointresse tog fart 2006 då jag började fota med en Canons Powershot S2. Detta följdes av en 350D och sedan en 400D. Allt fotade jag i JPG och var nöjd med det. Bilderna lät jag ibland var orörda men tämligen ofta redigerade jag dem i AcdSee eller Elements.

Idag fotar jag i raw och använder Lightroom.

Självfallet importerade jag även mina gamla JPG bilder. Dels originalfilerna, dels de redigerade versionerna. De har nu legat och skvalpat i databasen men jag har hela tiden irriterat mig över att disken upptas av "dubbletter". De gamla bilderna saknade också taggning och jag insåg att jag var ganska kass på bildbehandling för ett par år sedan.

Alltså beslöt jag mig för att ge mig på jobbet att gå igenom ca 7-8000 gamla bilder. Städa, gallra hårdare, tagga och inte minst det digra jobbet att redigera om originalbilderna i Lightroom så jag kunde kasta bort de dåliga dubletterna. Puh - det var ett ganska digert jobbb men nu är det klart! Jo, jag är lite mallig! :)

Så till saken - jag slogs av hur dåliga mina JPG bilder var. I stort sett alla behövde någon form av justering. Mycket kan förstås tillskrivas mina bristande kunskaper men ändå så tycker jag att även de bilder som var tekniskt OK vann ganska mycket på lite justeringar i Lightroom. Främst av exponering och kontrast.

Sedan var det förstås bilderna i blandljus där kameran inte lyckats få till vitbalansen eller de gånger jag ställt in helt fel vitbalans. Att justera till dem i efterhand gick ibland ganska bra - men minst lika ofta misslyckades jag rejält trots idogt arbete.

Ni som fotar bara JPG med motivering att ni vill minimera efterarbetet, lyckas ni verkligen få till JPG-bilderna så pass bra att ni inte behöver göra någon justering av t ex kontrast och exponering/brightness i efterhand? Och om ni lyckas hur gör ni, skruvar ni kontinuerligt på kamerans inställningar och väljer olika picture styles?

Efter detta mastodontarbete är jag än mer övertygad om att JPG är inget för mig!

Tre kommentarer:

1) Jpg-renderingens kvalitet varierar från kamera till kamera. Mikael Risedal har påpekat att Canons DSLR i allmänhet gör ett sämre jpg-jobb än vad Nikons DSLR gör,

2) Det går utmärkt att göra både och dvs använda raw + jpg. Varför tvinga sig själv att välja det ena eller det andra? Blir jpg-filerna tillfyllest använd dem och om inte nyttja raw-filerna,

3) Överväg starkt att använda en annan rawkonverterare än ACR/LR. I test efter test, nu senast när Capture One 4.6 recenserades i en engelskspråkig fototidning, ger Adobes rawkonverterare sämre resultat än konkurrenterna.

Slutsats: Vill du verkligen ha bästa bildkvaliteten skall du fotografera i raw och använda en annan rawkonverterare än ACR/LR!
 
Jag körde tidigare Capture One därför att den gav väldigt bra kvalitet, men jag blev aldrig vän med deras interface och verktyg. Dessutom har den ingen bilddatabas där man kan hantera metadata, tagga bilder och söka mm.
De har väl fortfarande samarbete med MS och Expression Media för att hantera bilddatabasen. Deras instruktionsfilm gick ut på att man la alla bilder i Expression media och sedan valde ut de man skulle konvertera eller förädla som kopior i en ny mapp. Sedan tog man in dem i C1 och bearbetade och konverterade till t.ex. JPG som man sedan la i en tredje mapp.
Arbetsflödet måste ha varit skrivet av en hårddisk tillverkare.
Jag har den nya C1 4.6 på både Mac och PC och har provat en del. Kvalitén blir mycket bra men användargränssnittet är fortfarande roddigt men lite bättre.
Det tar betydligt längre tid att jobba i C1 än i LR och jag använder bara programmet när jag inte får till det i LR.
Drömmen vore förstås en ny version av LR med ett slutresultat lika bra som C1.
 
Marie, tack för synpunkterna, verkar som om vi är ganska lika. Jag förstår din ångest över att gallra men ju mer jag fotar desto lättare känns det att slänga bort bilder som inte är bra. Jag har hellre 10 000 bilder jag trivs med än 20 000 där många är sådan jag aldrig kommer att titta på eller visa upp. Hittills har jag aldrig saknat en kastad bild! :)

Martin, precis så upplever jag det. Visst kan en JPG vara bra men nästan alltid vinner den på lite justering.

Tore, tack för svaren men du har nog inte läst vad jag skrev! Jag kommenterar dina punkter:

1) Jo att det skiljer förstår jag men det är knappast svar på frågan. Du har en kamera som är erkänt bra på att rendera JPG. Innebär det att du aldrig gör några justeringar i datorn?

2) Som jag redan påpekat - jag tycker nästan aldrig att JPG-bilden är tillräckligt bra. Jag kommer alltså att jobba med bilden. Då vinner jag absolut noll och intet på att fota i båda formaten. Om jag ändå skall justera så är det ju alltid bättre att utgå ifrån en raw.

3) Jag är helt nöjd med kvalitén från Lightroom vad gäller mina raw-filer. Det som jag inte är nöjd med är JPG direkt ur kameran. Då lär ju knappas Capture One vara svaret...



Mvh
Anders
 
Marie, tack för synpunkterna, verkar som om vi är ganska lika. Jag förstår din ångest över att gallra men ju mer jag fotar desto lättare känns det att slänga bort bilder som inte är bra. Jag har hellre 10 000 bilder jag trivs med än 20 000 där många är sådan jag aldrig kommer att titta på eller visa upp. Hittills har jag aldrig saknat en kastad bild! :)

Martin, precis så upplever jag det. Visst kan en JPG vara bra men nästan alltid vinner den på lite justering.

Tore, tack för svaren men du har nog inte läst vad jag skrev! Jag kommenterar dina punkter:

1) Jo att det skiljer förstår jag men det är knappast svar på frågan. Du har en kamera som är erkänt bra på att rendera JPG. Innebär det att du aldrig gör några justeringar i datorn?

2) Som jag redan påpekat - jag tycker nästan aldrig att JPG-bilden är tillräckligt bra. Jag kommer alltså att jobba med bilden. Då vinner jag absolut noll och intet på att fota i båda formaten. Om jag ändå skall justera så är det ju alltid bättre att utgå ifrån en raw.

3) Jag är helt nöjd med kvalitén från Lightroom vad gäller mina raw-filer. Det som jag inte är nöjd med är JPG direkt ur kameran. Då lär ju knappas Capture One vara svaret...



Mvh
Anders

OK. lycka till med rawfotandet hur du än väljer att redigera dina bilder!
 
Hej

Återigen ett inlägg i debatten om JPG vs RAW, så de som är trötta på den kan ju alltid sluta läsa nu! :)

Tack för varningen! ;)

Ni som fotar bara JPG med motivering att ni vill minimera efterarbetet, lyckas ni verkligen få till JPG-bilderna så pass bra att ni inte behöver göra någon justering av t ex kontrast och exponering/brightness i efterhand?

Nej, absolut inte!

Men jag tycker, att de få gånger jag lyckas ta en så bra bild att dess enda defekt går att skylla på JPG, är så få, att jag tycker inte det är värt att skylla på filformatet. ;)

Iofs så gillar jag att ta bilder med ljusstick, som visar vilken typ av belysning som fanns vid fotograferingstillfället. För de bilder som jag tycker blivit bra, men trots det behöver en justering i färg eller ljus, kan jag leva med att jag inte har mer än 8 komprimerade bitar att tillgå i JPG-bildens data. Om inte annat, så sporrar det mig att få till det bättre från början. ;)
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar