Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Inverterade (svenska) flaggor på fotografi från förre sekelskiftet

Produkter
(logga in för att koppla)
Ärade samlade kunskapskälla!

Vad kallas fenomenet där färgerna gult och blått, som i den svenska flaggan, inverteras vid exponering - något som syns på många fotografier av svenska flaggan från tiden kring förra sekelskiftet.

http://www.tradera.com/auction/ShowEnlargedImage.aspx?imageID=129942918&seq=1&mega=True

Vet inte men det bror på att blått ljus innehåller mer energi och är egentligen en ljusare färg än gult. Sen infördes filter som tonade ner det blåa.
 
Jag har för mig att de gamla acetatfilmerna och glasplåtarna var ortokromatiska och återgav färgerna "fel", jämfört med hur den "modernare" pankromatiska filmen gjorde.
Dessutom var acetatfilmerna oerhört brandfarliga. De brann bokstavligt talat som krut! Museer som har mycket acetatfilmer i sina arkiv förvarar dessa i särskilda utrymmen just på grund av brandfaran.
 
Jag har för mig att de gamla acetatfilmerna och glasplåtarna var ortokromatiska och återgav färgerna "fel", jämfört med hur den "modernare" pankromatiska filmen gjorde.
Dessutom var acetatfilmerna oerhört brandfarliga. De brann bokstavligt talat som krut! Museer som har mycket acetatfilmer i sina arkiv förvarar dessa i särskilda utrymmen just på grund av brandfaran.

Nej acetatbas är vad man har idag. Du tänker på celloid-filmen från för som reagerade med silvernitratet och gav i närmaste explosiv nitrocellulosa:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fotografisk_film
 
Stämmer. 1800-tals landskapsfoto är präglad av vit himmel och porträtt med ganska mörk hy och skuggåtergivning utomhus vid klar himmel var i regel god pga den höga känsligheten i det blå spektrat och den låga i den röda änden. Se till ex. bilden på sidan 21 i A. Adams' "The Negative". Efke's OP 12 går väl fortfarande att få tag på som är en ortokromatisk bladfilm (ett hålkameraprojekt kanske om man inte kör storformat). Men den kanske är är en lithfilm och jag är osäker om det går att mjukframkalla den?
 
Vet inte men det bror på att blått ljus innehåller mer energi och är egentligen en ljusare färg än gult. Sen infördes filter som tonade ner det blåa.

Det var tidiga emulsioner som var blåkänsliga. Ansel Adams skriver i The Negative att man senare blandade i färgtoner i gelatinet i emulsionen som kompenserade för detta (kanske det du åsyftar med filter).
 
Det var tidiga emulsioner som var blåkänsliga. Ansel Adams skriver i The Negative att man senare blandade i färgtoner i gelatinet i emulsionen som kompenserade för detta (kanske det du åsyftar med filter).

Rött är fysikaliskt energilöst och blått väldigt energirikt (blå eldsflamma är jättevarm, rödgul relativt sval).

Trots detta uppfattar ögat blå himlar som relativt mörka. Därför var kompensation för detta tvunget att införas. Jag kallade detta för filter, men visst är färg i emulsionen nog ett filter :)

Min info är enbart hörsägen, jag har inte efterforskat.
 
Rött är fysikaliskt energilöst och blått väldigt energirikt (blå eldsflamma är jättevarm, rödgul relativt sval).
Det säger dock inte så mycket i sammanhanget eftersom vi måste beakta solljusets spektrum. Det vi betraktar som "vitt" är ju bara vitt för att våra ögon är anpassade efter detta spektrum.
Man kan enkelt sett betrakta solen som en svartkropp med temperaturen ~5800 Kelvin. Det är därför den siffran ungefär motsvarar vitbalans för dagsljus, fast nedkompenserat något till ~5500 K då atmosfären påverkar ljuset åt det varmare hållet ("varmt" ljus är ju förvirrande nog i sammanhanget motsvarande en lägre temperatur!).

Såhär ser solens spektrum ut sett med avseende på energi hos strålningen vid olika våglängder:

Skärmavbild 2011-09-24 kl. 23.08.20.jpg

Som synes matchar det nästan precis en teoretiskt perfekt svartkropp som håller 5777 Kelvin, men med lite mindre UV och lite mer IR.
Vi kan också se att blått ljus inte är det energitätaste ljus som utstrålas, utan toppen ligger vid strax under 500 nanometer, alltså cyan eller grönt. Men, en "flaggblå" flagga är å andra sidan mer cyanfärgad än blå:)

Jag vet inte hur atmosfären påverkar precis, men då den absorberar UV rätt bra så kan jag tänka mig att kurvan sjunker ännu brantare i vänsterkanten när ljuset väl nått ner till oss här på jordytan. Alltså ännu mindre energi från blått ljus.

Vad gäller ortokromatisk film så har det nog inte heller så mycket med energitätheten vid olika våglängder att göra, utan att den specifika reaktionen i filmen råkar inträffa lättast vid en viss våglängd.
 
Rött är fysikaliskt energilöst .
Nej, nej, nej....
Den energi en foton har är omvänt proportionell mot dess våglängd, det gäller oavsett färg.
Däremot har rött ljus lägre energi än blått.
I och för sig off topic i sammanhanget eftersom svaret på frågan son ställs inte har med färgers olika energier att göra utan med filmemusioner...
 
Nej, nej, nej....
Den energi en foton har är omvänt proportionell mot dess våglängd, det gäller oavsett färg.
Däremot har rött ljus lägre energi än blått.
I och för sig off topic i sammanhanget eftersom svaret på frågan son ställs inte har med färgers olika energier att göra utan med filmemusioner...

Jag utrryckte mig vardagligt men du säger ju samma sak, att det blåa har mer energi än det röda ljuset. Det röda ljuset har lägre frekvens, dvs längre våglängd => lägre energiinnehåll.

Anyway, ögat är anpassat, vitbalanserat, efter det ljus som finns mitt på dagen vid jordytan, dvs vi uppfattar blandningen av ljus som kommer från sol och himmel som vitt.

Tidigare (svartvita) filmer var inte anpassade förut men blev det senare.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar