Olympus E-510 med inbyggd bildstabilisering
Bildstabilisering är på modet i kompaktkameror, såsom stabilisering med hjälp av en särskild linsgrupp i objektiv som hos t.ex. Kodak Easyshare Z712 IS, även om Panasonic med sin MEGA O.I.S. teknik har synts till mest under de senaste åren.
Beträffande fabrikanter av utbytesoptik för dSLR, så har nu senast Tamron med sin Vibration Compensation (VC) gjort Sigma's Optical Stabilizer (OS) sällskap. Främst Canon (IS) och Nikon (VR) erbjuder tekniken sedan länge, både i sin optik för dSLR samt nu även för sina kompaktkameror.
Flera alternativ till optisk bildstabilisering i utbytesoptik har tagits fram, förmodligen pådrivna av att de förra metoderna var omgärdade av mer eller mindre blockerande patent.
Minolta var först ut med den alternativa CCD-shift tekniken, där själva sensorns position justeras i bildplanet. Flera efterföljare har tillkommit, men med olika implementationer om hur själva drivsystemet ser ut.
I takt med att snabbare och effektivare bildbehandling har blivit möjlig i kompaktkamerorna, så har nu även introducerats olika implementationer av elektronisk bildstabilisering, t.ex. från Casio (Anti Shake DSP) och Samsung (OPS). Kombinationer av både mekanisk och DSP baserad bildstabilisering blir allt vanligare i kompaktkameror från många tillverkare. Det kan mycket väl vara så att det är sensortillverkaren Sony som med Minoltas patent på
Anti-Shake säljer och licensierar ut kompletta stabiliserade sensorpaket till olika fabrikanter av P&S-kameror? När får vi i så fall se CCD-shift i kompaktkameror även från förespråkarna av optisk bildstabilisering, Panasonic, Nikon och Canon?
Linsbaserade optiska stabiliseringsmetoder (Canon, Nikon, Panasonic) kan idag hantera stabilisering vid panorering. Men hos varken Sony eller Pentax så fungerar CCD-shift särskilt bra vid panorering. Olympus har i nya E-510 lagt till detta med de tre alternativen:
IS off, vertical + horizontal, vertical only.
Man kan nog gissa att eftersom de optiska metoderna har funnits under en längre tid på marknaden, så är dessa också mer utvecklade och kraftfullare. Dock skall sägas att CCD-shift tekniken har mottagits positivt varje gång en ny tillverkare introducerat denna till sin portfolio. Tekniken har varit en huvudtillgång för Konica/Minolta, Sony och Pentax. Konica/Minolta/Sony har släppt 3 dSLR med anti-skak, Pentax (Samsung) har släppt två, så de har haft tid på sig att lära och att förfina tekniken. Undrar hur pass bra nykomlingen från Olympus står sig mot dessa två tillverkare? Eller nu dessa tre i jämförelse med Canon, Nikon och Panasonic, som ju har tillverkat objektiv med anti-skak under flera år?
Den mindre sensorstorleken och därmed massan hos sensorn för Four Thirds, torde ge förutsättningar för en effektivare kompensering. Olympus anger kompenseringen i frekvensområdet 1-7 Hz, medan Sonys beprövade i Alpha100 kan kompensera över ett större frekvensområde 1-12 Hz. Kanske kunde man tolka dessa siffror, som att Sony's system klarar längre bännvidder, men det är ren spekulation? Systemen är naturligtvis olika, främst beroende på sensorns storlek, men även på hur de olika drivpaketen ser ut.
Pentax hävdar att deras implementering har en särskild kompensering för rotationsrörelser, men i bildplanet kan ju en sådan rörelse även översättas till en ren xy-förflyttning. Jag kan tänka mig att det största problemet är för accelerationsgivarna att identifiera dessa mikrorörelser med tillräcklig precision.
Nya Olympus E-510 har förutom sin egen inbyggda IS, även möjligheten att använda Panasonic's Leica D optik, som ju har MEGA O.I.S. Inget annat kamerahus på marknaden idag har den möjligheten att köra antingen CCD-shift eller stabiliserad optik. Det ger den unika möjligheten att kunna jämföra på ett och samma hus, och med ett och samma objektiv, vilken av de två bildstabiliseringsmetoderna som är bäst, samt om något system har bättre eller sämre egenskaper vid korta resp. långa brännvidder.
Förespråkarna för
CCD-shift brukar ibland hävda att deras teknik är bättre, p.g.a. att man slipper lägga till en extra linsgrupp, vilken menligt påverkar objektivets prestanda med åtminstone vinjettering och försämrad ljusstyrka. Å andra sidan så presterar t.ex. objektivet Leica D Vario-Elmarit med MEGA O.I.S. mycket bra resultat, så vilken metod som är bäst är nog inte en universell sanning.
Tveksamhet råder huruvida Tamron eller Sigma kommer att erbjuda objektiv med stabiliserad optik till Sony, Pentax och nu även till Olympus, som ju har en liknande funktion redan inbyggd i kamerahusen. Tveksamt är det också om Panasonic själva kommer att lansera ett kamerahus med inbyggd anti-skak? Med fler aktörer på banan som nyttjar FourThirds-bajonetten, så är nog den frågan öppen för dessa?
APPENDIX:
=======
Minolta Anti-Shake System:
Minolta var pionjärer med implementationen av sin
Anti-Shake i DiMAGE A1 med en 2/3" sensor. Samma
CCD-shift teknik hann man med i sina två dSLR, Dynax 7D och Dynax 5D, innan man blev uppköpt av Sony. Man kallade drivningen för
Smooth Impact Drive Mechanism (SIDM), som skulle kunna ge 2-3 stegs längre slutartider handhållet. Den nya och stora fördelen var att inga speciella objektiv behövdes för att erhålla bildstabilisering. Kompenseringen fungerade i xy-led, men hade även ett läge för panorering. Under Sony's ledning med namnbytet till
Super Steady Shot, sägs egenskaperna ha förbättrats ytterligare, så att en 3.5 stegs längre tider nu kan förväntas med Alpha100. En mycket praktisk detalj hos Sony är att på en display kan man se hur mycket korrigering som anti-skak tekniken simultant arbetar med.
Ricoh Vibration Correction Function
Ricoh var nummer två ut på plan med CCD-shift, i och med introduktionen av kompaktkameran Caplio R3.
Pentax Shake Reduction:
Pentax teknik skiljer sig från Minoltas patent, genom att man istället nyttjar kraftiga permanentmagneter och magnetspolar för drivningen. Olikt Sony, så ser man inte hur mycket systemet jobbar med att kompensera skakningar. Pentax anger själva effektiviteten till max 4 stegs kompensering i den nyare K10D, något mindre effekt i den förra modellen K100D.
Olympus Image Stabilisation:
In-body image stabilizer unit (SWD system) for enhanced shooting confidence.
The E-510 incorporates an image stabilizer unit based on a breakthrough SWD (Supersonic Wave Drive) system designed and developed originally by Olympus to correct blurring of images caused by unsteady hands even under low light or when a lens with a long focal distance is used. The newly developed sensor with blurring frequency analysis/detection capability and a motor with excellent responsiveness and controllability enable the image stabilizer unit to respond to vibrations from less than 1 Hz to 7Hz and achieve a correction effect equivalent to maximum 4 EV steps.
The image stabilizer unit for in-body vibration correction is optimized for the Four Thirds System which has telecentric optics. It allows all Four Thirds-compliant lenses to be used with the camera body and corrects blurring without compromising the optical performance. When a ZUIKO DIGITAL lens is used, even more effective blur correction is possible thanks to the lower shorter distance of image sensor movement per “vibration amount = angle” than other lenses of the same field angle.
Test av olika metoder för bildstabilisering
Våra grannar i väster, Digit.no, har tagit fram en prototyp för att efterlikna ett verkligt scenario och att kunna mäta hur effektiv kompenseringen är för olika kameror.
Ref: