Annons

Histogram for dummies

Produkter
(logga in för att koppla)

holycrap

Aktiv medlem
Hej,
Har flera gånger läst och hört att man ska titta på histogrammet för en bild för att få viktig information. Detta verkar ju vara smart på alla sätt och histogrammet ser onekligen ut att innehålla den utlovade informationen.

Men för en nybörjande amatör som mig själv är det inte helt lätt att veta vad det är man ska titta efter. Som jag har förstått det ska man försöka undvika höga värden i x-axelns ändar, dvs vita och svarta områden. Men (om detta ens stämmer) är vidden av min förståelse för dessa grafer.

Är det någon som kan bidra med lite enkel nybörjarinformation om histogram, eller kanske har en fin länk man kan följa?

/Patrik
 
http://www.youtube.com/watch?v=f4P9hrGoYMg&feature=related
en snabbgenomgång på tuben.


histogrammet visar hur pixlarna på bilden är exponerade, ljusa eller mörka. tex om staplarna är höga längst till vänster så är många pixlar mörka och en del helt svarta. om det är höga staplar i mitten så är många pixlar "lagom exponerade" och ingen är helt vit eller svart, mörk eller ljus.

Tack för svaret. Det du beskriver bekräftar den uppfattning jag fått. Får ta en titt på filmen när jag kommer hem.
 
Sedan har jag märkt att olika kameror har lite olika histogram trots att bilderna ser likadana ut i verkligheten. Det krävs alltså lite erfarenhet av din modell för att kunna säga vad som är lagom, men det är en bra början med lite generella regler.

Till exempel om man tar en bild med en Nikon D200 och en D300 som får likadana histogram är bilden från D200 mörkare än den från D300.
 
Mja, man skall inte tillskriva histogrammen alltför komplicerad betydelse. Man kollar på histogrammet så som websidan beskriver varken mer eller mindre. Det ger lite fingervisning men annars är det ingen magi med histogram. Sen kanske man vill sätta exponeringen lite högt eller lågt och då kommer diagrammet att luta åt ena eller andra håller och det är helt normalt.

Likaså är ju faktist histogrammet ett diagram över antalet punkter eller hur man nu skall uttryckad det, av alla toner kamran kan återge. Om man nu fotar ett schackbräde kommer histogrammet vara tomt i mitten och massa kurva i ytteränderna. Likaså om man fotar en vit prick på en svart yta, så kommer histogrammet att luta hårt åt vänster, det vill säga helt normalt och så skall det vara.

Så, histogrammet är bra men är inget hokuspokus. Själv tycker jag det är ganska användbart för att se om man bilden blev lagom ljus eller mörk även om man är ute i solljuset och displayen på kameran är svår att se, dvs bilden ser mörk ut för att det är ljust ute. Men sitter kurvan ungefär på mitten så blev det nog rätt lyckat.

I fotoschåpp-kurser brukar det ingå att man lärs att man skall klippa bort allt utanför kurvan med levels. Jag är av åsikten att man skall inte slentrianmässigt bara klippa bort överskottet utan faktiskt kolla på bilden hur det ser ut. Klipper man tex på högersidan ända in till kurvans slut tycker jag man lyfter vitpunkten för högt och man börjar förlora struktur i högdagrarna. Fast inte alltid, men ibland. Bilder av dimma tex skall man absolut inte klippa av historgrammet för då försvinner dimman.

Samma sak med det slentrianmässiga rådet att öka kontrasten i bilderna. Jag tycker man tappar mellantoner. Oftast tycker man att man saknar svärta i bilden och det skulle bli finare med ökad kontrast, medan man kanske bara behöver klippa på svartsidan i histogrammet.

Med andra ord, använd eget ömdömme och lita på ögonen. Men lita inte alltid på skärmen på kameran.
 
Gorse har en hel del bra synpunkter. Själv har jag märkt att då man fotograferar konserter så får man fullständigt strunta i histogrammet och förlita sig på skärmbilden istället. Det är därför att bakgrunden ofta är så mörk att det på histogrammet ser ut som om det inte fanns nåt annat än svärta i bilden. Att händer och ansikten inte blir överexponerade är mycket viktigare att se till, och det ser man inte alltid så lätt i histogrammet.

I övrigt är histogrammet väldigt användbart. Jag brukar försöka följa "ETTR-regeln" (Expose To The Right) som syftar på histogrammet. (Man ska förstås undvika att fräta ut högdagrarna men annars är regeln ett bra sätt att se till att man fångar tillräckligt med ljus. Det gör att man lättare kan hålla nere brusnivån.

En grej stör mig dock med histogrammet. Det baserar sig på en jpeg-bild oberoende om man fotograferar i råformat eller inte. Blir t.ex. en himmel delvis utfrätt enligt kameran finns det ofta tillräckligt med data ändå i råfilen för att skapa teckning i hela himlen. Var gränsen för utfrätthet går för råfilen ser man alltså inte.
 
Bra förklarat Göran! Jag känner likadant.

Numera dubbelkollar jag alltid tagningarna i histogrammet för att se hur de ligger till.
Det går aldrig att lita på displayen bak.
 
Sedan har jag märkt att olika kameror har lite olika histogram trots att bilderna ser likadana ut i verkligheten. Det krävs alltså lite erfarenhet av din modell för att kunna säga vad som är lagom, men det är en bra början med lite generella regler.

Till exempel om man tar en bild med en Nikon D200 och en D300 som får likadana histogram är bilden från D200 mörkare än den från D300.

De flesta nyare kameror har dock ett histogram som kan användas för att uppskatta om exponeringen och det dynamiska omfånget är okej. Till skillnad från D80 och äldre amatörkameror från Nikon, som av någon anledning bara visade histogrammet för den gröna kanalen - helt oanvändbart om man inte enbart plåtar lövverk i närbild!
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar