Annons

Gyllene snittet i praktiken

Produkter
(logga in för att koppla)

ariadne

Aktiv medlem
Jo, jag vet att gyllene snittet diskuteras och har diskuterats, men eftersom jag är nyfiken av mig (samt okunnig) så undrar jag lite ändå.

Har sökt lite men tycker inte riktigt att jag hittar hur man använder sig gs i praktiken.
"Placera det väsentliga i gs för att få en estetiskt tilltalande bild" Är det hela grejjen eller är det väldans förenklat?

Sen undrar jag (kanske dum fråga, men såna ska man ju också ställa). Vilka punkter "ska" man placera något i? Jag menar, det spelar väl också roll, samspelet mellan de olika gs-punkterna? Vad säger gs-"reglen" om det liksom?

Om någon undrar så frågar jag inte därför att jag har tänkt gå ut med värsta gs-mallen sen och göra det "rätta", jag är bara nyfiken på själva regeln och teorin.

Hoppas på svar från den/dom som vet mer än mig!:)
 
När det gäller digital teknik är frågor om upplösning absolut vanligast. Även bland de som har det till yrke.

När det gäller den estetiska sidan är nog gyllene snittet det som gör de flesta osäkra. Trots att det är enkelt.

Jag använder GS praktiskt på följande sätt:

När jag snabbt behöver få ett fungerande förhålllande mellan brödtext och rubriker använder jag de ”gudomliga proportionerna” som GS hette från början.

Om brödtexten är 11 pt sätter jag mellanrubriken till 17,8 pt och huvudrubriken till 28,8.
Då följer jag det klassiska förhållandet vilket ger en harmonisk och fungerande storleksökning. Om det är vardagsdesign som inte behöver finslipas till mer än ”fungerar”...

När jag skall rita upp en tonplatta på en sida där jag skall lägga in en faktatext, då använder jag samma proportioner. Jag ger bredden 0,62 av höjden. Då slipper jag höra att det känns ”tungt” eller ”spetsigt”...

Däremot använder jag aldrig GS för att placera ut en väderkvarn mot horisonten. Att känna till att en viss placering följer GS är bra, jag vet att det är bättre att ligga runt den skärningspunkten än att ligga 75% ut mot kanten. Vanligtvis.
 
ariadne skrev:
"Placera det väsentliga i gs för att få en estetiskt tilltalande bild" Är det hela grejjen eller är det väldans förenklat?
Den som säger så förstår ingenting av hur man kan använda ytförhållande och proportioner.

Det är som att säga att ”leta efter en kvinna med 120 i bystmått, då blir du lycklig”.

Har man en tom yta och skall placera ut en enda sak, en röd cirkel, då är det till stor hjälp att använda GS. Det ger en fungerande placering som skapar en lagom blandning mellan harmoni och spänning.

Blicken söker sig automatiskt till de områden som definieras enligt GS skärningspunkter.
Om det inte finns någonting annat i bilden, då skapas en kamp mellan delytor, en kanske är större och kan lägga mer mot kanten utan att ”tappas bort”.
 
Men eftersom blicken alltid söker sig till GS skärningspunkter kan det vara bra att se om det fungerar att lägga ett öga eller en snäcka där.
Fungerar det inte beror det på att övriga delytor hamnar fel. Då får man avvika lite i placering.

Favoriten för mig är att GS inte finns i en viss bild, det gör det alltid.
Titta på bilden nedan, där har jag markerat en skärningspunkt enlgt GS.

Eftersom det inte finns någonting viktigt där skulle alltså GS inte finnas i bilden...
 

Bilagor

  • gs.jpg
    gs.jpg
    18.9 KB · Visningar: 1,738
mipert skrev:


Däremot använder jag aldrig GS för att placera ut en väderkvarn mot horisonten.


Varför inte? Är det inte de olika "punkternas" förhållande till varandra som är viktigast?

mipert skrev:
Att känna till att en viss placering följer GS är bra, jag vet att det är bättre att ligga runt den skärningspunkten än att ligga 75% ut mot kanten. Vanligtvis.

Vad menas då med med "att en viss placering följer gs" ? Du höll inte med "Placera det väsentliga i gs för att få en estetiskt tilltalande bild" men är det inte det du skriver nu rå?
 
Re: Re: Gyllene snittet i praktiken

mipert skrev:
Den som säger så förstår ingenting av hur man kan använda ytförhållande och proportioner.

Det är som att säga att ”leta efter en kvinna med 120 i bystmått, då blir du lycklig”.

Har man en tom yta och skall placera ut en enda sak, en röd cirkel, då är det till stor hjälp att använda GS. Det ger en fungerande placering som skapar en lagom blandning mellan harmoni och spänning.

Funkar det inte att ha den centrerad?
Jag tycker det är fint. (fast det kanske inte är finhet vi snackar om)
 
Det jag inte fattar är varför själva punkterna i sig är viktiga. Iofs, om det är så att ögat leds mot de punkterna så är det ju begripligt, men är inte varje punkts förhållande till varandra viktigare?
 
ariadne skrev:
Förresten. kan nån förklara.
GS är förhållandet mellan...vadå?

Förhållandet melland det mindre, det större och det hela.


|---------A---------|-----B-----|

B/A = A/(A+B)

Låt säga att hela sträckan (A + B) är delad i en punkt så att längden på den korta delen B är X antal procent av längden på A. Längden på A är samtidigt också X antal procent av längden på hela sträckan.

Detta är gyllene snittets proportioner. Om hela längden definieras som 1 så är längden på A=0,618, alltså ca 3/5. Samtidigt så är A = 1,618 ggr större än B.

Staffan
 
StaffanH skrev:
Förhållandet melland det mindre, det större och det hela.


|---------A---------|-----B-----|

B/A = A/(A+B)

Låt säga att hela sträckan (A + B) är delad i en punkt så att längden på den korta delen B är X antal procent av längden på A. Längden på A är samtidigt också X antal procent av längden på hela sträckan.

Detta är gyllene snittets proportioner. Om hela längden definieras som 1 så är längden på A=0,618, alltså ca 3/5. Samtidigt så är A = 1,618 ggr större än B.

Staffan

Okej.. Om man överför detta till bild nu då, konkret, så känns det som att det handlar om ett objekts placering i förhållande till hela ytan.

Men förhållandet mellan objekten då ( eller snarare, förhållandena mellan det som ryms inom ytan) "Kan man" applicera samma tankesätt då?
Eller är det det vi gör redan?:)
 
ariadne skrev:
Okej.. Om man överför detta till bild nu då, konkret, så känns det som att det handlar om ett objekts placering i förhållande till hela ytan.

Men förhållandet mellan objekten då ( eller snarare, förhållandena mellan det som ryms inom ytan) "Kan man" applicera samma tankesätt då?
Eller är det det vi gör redan?:)

Precis! T.ex den lilla ytans proportioner har samma förhållande till den störres som den störres har till hela bildens.

Staffan
 
Problemet är nog att det kallas "regel". Varför inte "ingrediens", eller "egenskap" eller nåt liknande?

Om man jämför med något ätbart, så säger man ju inte att det är gott för att det följer sockerregeln. Vissa saker blir goda om de innehåller 1/3-del socker. Andra inte.

Så kan man inte istället se det som en förklaring, istället för en regel, till att somliga bilder uppfattas på ett balanserat vis, bara för att de råkar ha något placerat i GS?
Andra bilder kräver kanske främst andra egenskaper för att uppfattas på avsett vis.
 
Däremot använder jag aldrig GS för att placera ut en väderkvarn mot horisonten.
Jag menar alltså inte att jag aldrig placerar sagda väderkvarn i GS. Men jag komponerar inte bilden så att väderkvarnen skall hamna där. Finns det en traktor brdevid -som då hamnar i mitten av bilden- kanske jag vrider kameran lite åt höger så förhållandet mellan objekten får den blandning av spänning och harmoni som jag vill ha i bilden.

Att känna till att en viss placering följer GS är bra, jag vet att det är bättre att ligga runt den skärningspunkten än att ligga 75% ut mot kanten. Vanligtvis.
Det jag säger är med detta är inte att man ”skall placera det väsentliga i gs för att få en es...”
Vad jag säger är att jag känner till GS betydelse för att skapa harmoni mellan ytor och med den kunskapen vet jag att en placering allra längst ut inte ger harmoni, bara spänning. Att placera den i mitten ger inte spänning och så vidare. Så när jag lyfter kameran vet jag i ryggmärgen var jag skall placera VK som en startpunkt, men jag vrider runt kameran så övriga bilddetaljer hamnar ”rätt”.

Nu får det räcka för mig.
 

Bilagor

  • a.gif
    a.gif
    2.3 KB · Visningar: 1,493
Senast ändrad:
I praktiken..

Intressant att få följa denna tråd..
Har hört talas om snittet genom åren, men inte fattat det riktigt....
Var dålig på matte i skolan också! ;-)

Men en fundering,
man läser ofta bilder från vänster till höger sägs det..!?

Beroende på vårt sätt att läsa text..!?

Hur läser människor bilder som då läser text från höger till vänster?

Och människor som inte läser..?

Har detta nå'n betydelse vad gäller GS?
 
Re: I praktiken..

Benganbus skrev:
Intressant att få följa denna tråd..
Har hört talas om snittet genom åren, men inte fattat det riktigt....
Var dålig på matte i skolan också! ;-)

Men en fundering,
man läser ofta bilder från vänster till höger sägs det..!?

Beroende på vårt sätt att läsa text..!?

Hur läser människor bilder som då läser text från höger till vänster?

Och människor som inte läser..?

Har detta nå'n betydelse vad gäller GS?
Jag vet att saken varit uppe i andra trådar här på FS, och att man då kommit fram till att olika kulturers tradition har stor betydelse för hur man läser av en bild. En diagonal från nedre vänstra hörnet till övre högra betyder förmodligen helt olika saker för en svensk som för en japan. Om den kulturella traditionen även har betydelse för GS är jag dock inte så säker på. Finns det varianter av GS i andra kulturer?
 
Mikael Pertmann (mipert) skrev:
Jag menar alltså inte att jag aldrig placerar sagda väderkvarn i GS. Men jag komponerar inte bilden så att väderkvarnen skall hamna där. Finns det en traktor brdevid -som då hamnar i mitten av bilden- kanske jag vrider kameran lite åt höger så förhållandet mellan objekten får den blandning av spänning och harmoni som jag vill ha i bilden.


Kan det då möjligen var så att du placerar traktorn i GS istället =D

// Anders
 
En diagonal från nedre vänstra till övre högra i nästan "gudomliga proportioner", kanske inte världens mest estetiska bild, men följer reglerna =D

// Anders
 

Bilagor

  • diagonal-(5).jpg
    diagonal-(5).jpg
    28.8 KB · Visningar: 284
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar