Eeros
Aktiv medlem
Jag köpte en Sigma 17-35/f2.8-4.0 HSM av den nya varianten under förra veckan. Det är min första objektiv som har extrem vidvinkel (större vidvinkel än 28mm har jag aldrig haft), så det var verkligen roligt att testa den under helgen på en tillställning (som hölls både inom- och utomhus).
När bilderna framkallades idag blev jag mäkta besviken, då det i minst var tredje bild finns en grynighet jag sällan skådat. Värst är det naturligtvis på bilderna jag tagit inomhus, men även i vissa utomhusbilder är grynigheten markant. Jag har aldrig tidigare haft problem med grynighet i utomhusbilder i dagsljus.
I vissa inomhusbilder kan man lätt se att bilden är utmärkt exponerad närmast det område där jag mätte ljuset, men eftersom bildspannet är så vid, får jag med bakgrund som är långt borta från motivet och dessa blir alldeles för mörka. Inser nu att det måste vara ett allmänt problem med extrema vidvinklar; var ska man mäta ljuset med kameran för att undvika problem.
Till exempel när jag redan hemma tog en bild snett uppifrån på min dotter när hon sitter på golvet i hallen. Bilden är upprätt, så med i bilden finns även resten av hallen, både väggar och tak (alltså inte enbart golvet bakom dottern) och förnstret i rummet som ligger i direkt anslutning efter hallen, bakom min dotter. Hon sitter alltså längst ner i bilden och det är enbart området närmast henne som är korrekt exponerad. I mitten av bilden finns dörren till rummet efter hallen och fönstret i det rummet. En tredjadel allra längst ner där dottern sitter är korrekt exponerad, resten av bilden är grynig och för mörk, ful helt enkelt.
När jag tittar på de andra bilderna så tycker jag att flera utomhusbilder har bra exponering av ljuset, den är alltså inte för mörk, men ändå är den väldigt grynig. När jag forskar vidare märker jag att samma grynighet hittar jag även i den oskärpan på de bilder tagna med stor bländare på motiv som har lånt avstånd till bakgrunden. I min Canon 85:a är denna oskäpan vacker och består av samma färger som bakgrunden verkligen har. I dessa bilder med Sigma 17-35 är oskärpan av en mycket mörkare typ. Den ser närmast smutsig ut med brunt/grått i grynigheten, fastän bakgrunden inte har denna färg i sig.
Någon som känner igen problemet och som kan komma med nyttiga förslag på bättringar. Eller ska jag lämna tillbaks objektivet och köpa Canons väldigt mycket dyrare L-optik?
-Eeros
När bilderna framkallades idag blev jag mäkta besviken, då det i minst var tredje bild finns en grynighet jag sällan skådat. Värst är det naturligtvis på bilderna jag tagit inomhus, men även i vissa utomhusbilder är grynigheten markant. Jag har aldrig tidigare haft problem med grynighet i utomhusbilder i dagsljus.
I vissa inomhusbilder kan man lätt se att bilden är utmärkt exponerad närmast det område där jag mätte ljuset, men eftersom bildspannet är så vid, får jag med bakgrund som är långt borta från motivet och dessa blir alldeles för mörka. Inser nu att det måste vara ett allmänt problem med extrema vidvinklar; var ska man mäta ljuset med kameran för att undvika problem.
Till exempel när jag redan hemma tog en bild snett uppifrån på min dotter när hon sitter på golvet i hallen. Bilden är upprätt, så med i bilden finns även resten av hallen, både väggar och tak (alltså inte enbart golvet bakom dottern) och förnstret i rummet som ligger i direkt anslutning efter hallen, bakom min dotter. Hon sitter alltså längst ner i bilden och det är enbart området närmast henne som är korrekt exponerad. I mitten av bilden finns dörren till rummet efter hallen och fönstret i det rummet. En tredjadel allra längst ner där dottern sitter är korrekt exponerad, resten av bilden är grynig och för mörk, ful helt enkelt.
När jag tittar på de andra bilderna så tycker jag att flera utomhusbilder har bra exponering av ljuset, den är alltså inte för mörk, men ändå är den väldigt grynig. När jag forskar vidare märker jag att samma grynighet hittar jag även i den oskärpan på de bilder tagna med stor bländare på motiv som har lånt avstånd till bakgrunden. I min Canon 85:a är denna oskäpan vacker och består av samma färger som bakgrunden verkligen har. I dessa bilder med Sigma 17-35 är oskärpan av en mycket mörkare typ. Den ser närmast smutsig ut med brunt/grått i grynigheten, fastän bakgrunden inte har denna färg i sig.
Någon som känner igen problemet och som kan komma med nyttiga förslag på bättringar. Eller ska jag lämna tillbaks objektivet och köpa Canons väldigt mycket dyrare L-optik?
-Eeros
