Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Gammla Zeiss Nettar kameror behöver hjälp med identifiering och annat

Produkter
(logga in för att koppla)

Danyael_X

Aktiv medlem
Hej!


Min kära mormor gav mig idag sin gammla kamera som hon köpte på 1950-talet antagligen någon gång mellan 1956 0ch 1960.

Det är en Zeiss Ikon Nettar modell 518/2 med Novar-Anastigmat 105mm 1:4.5 med Velio slutare. Negativformatet är 6x9 (min favorit)

Den är i mycket fins skick, jag skulle säga att det är en 8 eller 9 på en skala av 10 när det gäller den kosmetiska sidan, och slutaren fungerar på alla tider och X-synken fungerar. Yay!

Det jag undrar är förljande:

Vad är en Velio slutare och hur bra är den?
Jag googlade på modellen, och fick fram att den brukar ha pronto, pronto s, compur och Vario slutare. Men inte Velio.


Någon som vet vad det är? Är den bra dålig eller medioker som slutare?

Sedan undrar jag vad de röda pricarna som finns på skärpedjups inställningen och tidsväljaren vad gör de?

Vet någon var det finns en manual för just den här slutar typen?

All hjälp tages emot tacksamt!

Chris
 
Danyael_X skrev:
Vad är en Velio slutare och hur bra är den?
Jag googlade på modellen, och fick fram att den brukar ha pronto, pronto s, compur och Vario slutare. Men inte Velio.


Någon som vet vad det är? Är den bra dålig eller medioker som slutare?

Velio är tillverkad av Gauthier, och antagligen samma slutare som Pronto. Före kriget märktes Prontor II-slutare om till "Klio" när de användes på Zeisskameror. Det är en helt ok slutare, men förstås enklare eftersom den inte har långtidsverk.

Kan också nämna att Novar inte är zeissoptik, utan trelinsiga objektiv som Zeiss-Ikon köpte in från olika tillverkare.

Sedan undrar jag vad de röda pricarna som finns på skärpedjups inställningen och tidsväljaren vad gör de?

Du menar väl på fokusringen och bländarskalan? I så fall är det hyperfokusmarkeringen. Det är bara för att man snabbt ska kunna ställa in ett avstånd och bländare om man vill ta hyfsat skarpa bilder på avstånd från ca 4m till oändligt utan att behöva tänka/mäta.
 
Jag hittade Velio slutaren senare på en sida
http://www.ukcamera.com/

Den skapades 1952 och kameran slutade tillverkas 1957. Om den är baserad på Pronto framgår inte, men det var en intresant tanke.

Hyperfocalpunkten?
Hummm ska kolla upp det närmare låter som nått man borde kunna om man är photog. Tack för infot!

Kameran fungerar enormt bra, fick reda på att den inte hade använts sedan 1961 då den hamnade i en skrivbordslåda och ingen hade längre intresse av foto så den är i mycket lite använt skick. bara en liten färg repa på lacken på utsidan i kanterna men det brukar de här gammla kamerorna ha har jag märkt.

Novar-Anastigmat inte Zeiss utan annat?
INtressant, vet du någon länk där man kan få info om de olika linskonstruktionerna och deras placering i historien?

Tack för all info!

Chris
 
Sedan undrar jag vad de röda pricarna som finns på skärpedjups inställningen och tidsväljaren vad gör de?

En prick på varje skala? Om jag minns rätt så är de markeringen för "lämplig" exponering i solljus, för någon på den tiden vanlig film-känslighet.
 
då återstår ju att ta reda på vilken filmkänslighet som var vanligast på 50/60talet. Jag skulle nog gissa på ASA100 men det kan ju lika gärna vara ASA 50..
Vad tror folket på?

Chris
 
Danyael_X skrev:
då återstår ju att ta reda på vilken filmkänslighet som var vanligast på 50/60talet. Jag skulle nog gissa på ASA100 men det kan ju lika gärna vara ASA 50..
Vad tror folket på?

Chris

Kolla vilken tid och bländare de står mot. 1/100-1/125 och bl 8-11 så är det nog ca 100 ISO.
 
Danyael_X skrev:
Novar-Anastigmat inte Zeiss utan annat?
INtressant, vet du någon länk där man kan få info om de olika linskonstruktionerna och deras placering i historien?

Novar är en ordinär trelinsig anastigmat, ursprungligen ett varumärke från Hüttig som använde namnet på en dubbelanastigmat först, och sedan på tripletten. Hüttig köptes upp av I.C.A på tjugotalet, och 1926 köptes de upp av Zeiss, som bildade Zeiss-Ikon som fristående kameratillverkare. Zeiss-Ikon använde beteckningen "Novar" och "Nettar" på enklare trelinsig optik som de lät köpa in från andra fabriker än Zeiss. Kan ha varit Hüttigs, Contessa-Nettels, eller Goerz fabriker som tillverkade dem. Alla ägdes av Zeiss-Ikon.

"Nettar" var ett varumärke som tillhörde Contessa-Nettel före 1926. Samma gäller "Sonnar", som var Contessa-Nettels namn på ett fyrlinsigt objektiv lik Tessar, men senare mest känt som ett avancerat objektiv från Zeiss.
 
Re: Re: Gammla Zeiss Nettar kameror behöver hjälp med identifiering och annat

ghostganz skrev:
En prick på varje skala? Om jag minns rätt så är de markeringen för "lämplig" exponering i solljus, för någon på den tiden vanlig film-känslighet.

Nej, den röda punkten finns på bländarskalan och avståndsringen. Det är hyperfokalpunkten och inget annat.

En viss avståndsinställning har inget att göra med hur mycket filmen exponeras.
 
Den skapades 1952 och kameran slutade tillverkas 1957. Om den är baserad på Pronto framgår inte, men det var en intresant tanke.

Efter närmare kontroll så verkar Velio vara en uppdatering av Pronto, med 1/10 som långsammaste tid istället för 1/25.

Använder man längre slutartider än så, så bör man ju använda stativ, och då kan man lika gärna använda B-inställningen och trådutlösare. Så det gör inte så mycket att kameran saknar långtidsverk och ned till 1 sek.

Hyperfocalpunkten?
Hummm ska kolla upp det närmare låter som nått man borde kunna om man är photog. Tack för infot!

Googla gärna på "hyperfocal" så hittar du en hel del information om hur det fungerar.

De röda punkterna är bara enkla riktvärden för amatörer egentligen, eftersom många inte har avståndsmätare, men vill ha hyfsat skarpa bilder utan att behöva krångla. Men de som använder dessa kameror idag är ju oftast entusiaster som vill tänka mer än amatörerna från 50-talet.

Hyperfokustänkande kan man använda t.ex. om man vill fota landskap med både bakgrund och förgrund skarp. Med 6x9 kanske man ställer in avståndet sex meter och bländar ned till 22, för att få godtagbart skärpedjup från ca tre meter till oändligt.
 
Hyperfokuspunkter på bländar- och avståndsinställningen på en Ikonta-kamera från 30-talet.
 

Bilagor

  • hyperfokus.jpg
    hyperfokus.jpg
    41.1 KB · Visningar: 397
Här är ett annat exempel på hyperfokus, på en Kodak Retina IIc.

De två vita ringarna på avståndsskalan är till för "snabba skott" av folk på stan t.ex.

Ställer man in ringen vid sex meter så får man skärpa från ca 2,5 meter till oändligt med bländare 11.

Ställer man in ringen vid tre meter så blir skärpan bra från ca 1,9 till 10 meter med bländare 11.

Den röda pricken på skärpedjupsskalan, alldeles bredvid pilen man ställer avståndet mot, är där man ställer in avståndet mot när man använder infraröd film (eftersom infrarött ljus fokuseras på ett annat plan än det vanliga synliga ljuset). Nettarkameran har dock inte denna markering.
 

Bilagor

  • hyperfokus2.jpg
    hyperfokus2.jpg
    42.2 KB · Visningar: 387
En annan fråga som kanske verkar lite korkad men nunär jag ändå har patriks utmärkta kunnskaper om äldrekameror på huget så får man ju passa på =)

Med de äldre kamerorna, så står det ju på fokuseringsskalan olika avstånd i meter.

Är dessa avstånd där fokus tar slut och det blir urfokus eller är det där fokus börjar och sedan är resten i fokus?

eller är det på pricken exakt det avstånd där allt är i fokus och allt framför och bakom är urfokus?

Chris
 
Du menar skärpedjupsskalan, som visar från och till vilket avstånd som ska vara skarpt vid olika bländare?

Skärpan är egentligen bara exakt på det avstånd man ställer in, men när man bländar ned så blir skärpedjupet större eftersom oskärpecirkeln blir mindre.

Illustrationen:

1. En punkt i motivet, låt oss säga på oändligt avstånd. Så ser den ut när kameran är fokuserat på oändligt.

2. Samma punkt, men nu är kameran inställd på ett nära avstånd, t.ex. tre meter. Punkten är oskarp och luddigheten får den att se lite större ut.

3. Så bländar vi ned lite, oskärpecirkeln blir mindre och punkten upplevs som skarpare än Fig. 2.

Vad man upplever som skarpt är relativt. Detaljer som ser skarpa ut på en liten förstoring kan se luddigare ut på en stor.

Kan tänka mig att skärpedjupsskalan på kamerorna är tänkta för bilder i de vanligaste mindre formaten, kanske förstoringar upp till 13x18 cm. Har man tänkt göra större förstoringar kan det vara säkrast att blända ned ett steg mer än vad skärpedjupsskalan föreslår. Skalan är bara en riktlinje för "godtagbar relativ skärpa".
 

Bilagor

  • oskarpecirkel.jpg
    oskarpecirkel.jpg
    14.2 KB · Visningar: 353
den här tråden har visst fått ett ganska högt betyg...
Visste inte att trådarna betygs sattes, men det var ju kul =)
Onekligen på grund av patriks stora kunskap och goda vilja att dela med sig av den =) Känn dig hedrad !

Chris
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar