Fotosidans själ? En personlig bildexpose!

[cwe]

Som den som alltid pratar en massa så händer det att jag tröttnar på orden.

Så jag föreslår därför istället en bildexposé över fotosidans historia, nutid och framtid - "fotosidans själ" helt enkelt!

Jag har slängt upp några stycken bilder i ett album som jag kallar just "fotosidans själ", några upptåg som jag hittat på...inget märkvärdigt...

Så, alltså .... ut på jakt efter fotosidans själ!

Är det någon som har sett den?
- Är den 'skäl'-ig eller kanske 'skel'-ögd?
- Är det naturgrön eller asfaltsgrå?
- Är den skälvande känslosam eller självsäkert teknik-bestämd?

Hur har den sett ut?
Hur ser den ut idag?
Hur vill ni att den ska se ut?

Gör samma sak vetja, vilka av era _egna_ bilder känner ni har att göra med "själen" här?

-upptågsmakaren Wettig

 

[elmfeldt]

Far out, dude.

 

[cwe]

Så får vi se om några fluktare vågar bli filurer istället... En massa tittar, men inga livstecken ännu.
-figuren Wettig

 

[Chano]

ORDEN
Så råkade man skaffa sig en dator. Hittade Fotosidan av en slump.
Lustigt medium…..jag blev rätt fort avstängd..
Men så sögs man in igen, nyfiken på fortsättningen.
Så blev jag avstängd igen…eller jag stängde av mig själv.

:Spelade kort med bl a min mor när jag blev tvungen gå på toa.
Blev lite väl länge där. –Vart for skitungen. Hörde jag min mor säga.
Jag var 30 år. Jag visste att hon tyckte om mig och jag tyckte om henne.
Och det var sant.

Man kan maila och skriva ord hit och dit på den här sidan.
Men ingen kommer att känna något. Ingen kommer att lära känna den andre.

Själlöst platta ord med den enda känslan som man själv ger orden.

BILDEN
Bilden förmedlar också en själslig bild som bara du kan sätta betyg på.
Ingen annan än du som tagit bilden är den slutgiltiga domaren.
Om sen nån ger dig en knuff ”framåt” med att säga hur du borde gjort i stället.
Är det då sant. Ska jag ställa mig i ledet..i en kö av fotografiska gurus som stöptes för hundra år sen.
-Din bild borde du inte ha satt ut här - Jasså, förlåt då.
-Din bild är det mest fantastiska jag sett – Jasså, förlåt då.
-Din bild borde du inte ha satt ut här – Jag vet det.
-Din bild är det mest fantastiska jag sett – Jag vet det.

Fotosidans själ är vad du själv känner. Flera tusen själar som klumpat ihop sig till en stor
oformlig klump som i skalet är helt själlöst.

Så svaret på din fråga CW är att fotosidans själ sitter hos dig.
Det du nu just läst är bara platta ord på en platt skärm, som du själv väljer att sätta en själslig bild på. Men den kommer inte att vara sann. Och det även om jag satte en bild till texten.
-Anders (som tycker det är rätt kul på fotosidan.) Ska min själ ut och fota nu hej då.

 

[cwe]

Anders,
tack för dina knuffar framåt... ett fint svar och ett intressant svar.

En otålig själ som jag flackar gärna lite fram och tillbaka... och tjötar och grälar på lite grann emellanåt.

Framtiden bestämmer vad själen blir. Och himlen brukar inte falla ner särskilt ofta.

-Christian

 

[Chano]

Härligt CW
-Anders

 

[Kristian h]

Djupt så det förslår... Själen finns hos vissa och ter sig i att man lär förstå andra varelser får inblick i andras liv personligen har jag lyckats känna och förstå ett par bilder riktigt på djupet och på så sätt fått en själsfrende för resten av livet. Men ibland är själen bara något ytligt en fasad som när man skrapar på ytan lyser igenom med sin bräcklighet. Stilistiskt perfektionism, digital avsky gör att själen ibland efterliknar din bild. En ensam varelse som inte ser motivet pga tekniken och kärleken till det materialistiska. Då skrivandet inte tillhör my cup of tea lägger jag min själ ner det och tar en välförtjänt kopp kaffe

- Kristian (på djupt vatten)

 

[Jan vdV]

Men flytandes

Kristian H skrev:
Djupt så det förslår... Själen finns hos vissa och ter sig i att man lär förstå andra varelser får inblick i andras liv personligen har jag lyckats känna och förstå ett par bilder riktigt på djupet och på så sätt fått en själsfrende för resten av livet. Men ibland är själen bara något ytligt en fasad som när man skrapar på ytan lyser igenom med sin bräcklighet. Stilistiskt perfektionism, digital avsky gör att själen ibland efterliknar din bild. En ensam varelse som inte ser motivet pga tekniken och kärleken till det materialistiska. Då skrivandet inte tillhör my cup of tea lägger jag min själ ner det och tar en välförtjänt kopp kaffe

- Kristian (på djupt vatten)