Fotografisk tanke?

[Loj]

Vi diskuterar ofta bildkvaliteten här på fotosidan och en term som förekommer ibland är "fotografisk tanke" bakom en bild. Jag har funderat lite, men inte kommit fram till ett svar.

Att länge och noga komponera en landskapsbild för att sedan ta den - är det fotografisk tanke?

Att ta miljö- och reportagebilder under en resa - är det fotografisk tanke?

Att vänta i timtal i ett gömsle i skogen för att ta närbilder på vilda djur - är det fotografisk tanke?

Att ta snapshots på gatulivet i en storstad - är det fotografisk tanke?

Att krypa på alla fyra i trädgården med ett macroobjektiv - är det fotografisk tanke?

Eller att som FOTO hade ett reportage om för något år sedan trycka upp en vidvinkel i trynet på vilt främmande människor i NY och bränna av en blixtbild - är det fotografisk tanke?

Kort sagt: vad är fotografisk tanke? Finns det egentligen något sådant? Finns den en gemensam nämnare bland exemplen ovan, och som även täcker annan "seriös" fotografi?
Har det med syftet med bilden att göra?

Eller är den bittra sanningen den att det egentligen inte finns något som är gemensamt för allt "seriöst" foto? Och att formuleringen "bilden saknar fotografisk tanke" nödtorftigt skyler det mindre smickrande faktumet att betraktaren ser ned på bilden/bildtypen?

Lite funderingar bara...

 

[Toste]

Jag tycker det är en relevant frågeställning du kommer med. Jag har reflekterat på samma sätt som du.

 

[Paragrafryttaren]

Som jag ser det är det en ganska enkel fråga.
Jag anser att definitionen av fotografisk tanke är när man som fotograf vid bildskapandet medvetet arbetar för att skapa en bra bild. Dvs. man "tänker i 2D". Jämför med semesterfotografens standardbeteende: Rikta kameran rakt på och zooma tills motivet fyller upp bildrutan, tryck av.

Man skulle kunna kalla det bildorienterat tänkande ("om jag riktar kameran så och så kan jag få med det och det som bildar blah...") i kontrast till motivorienterat tänkande ("söt katt!" *Klick!*).

Sen finns det ju alltid undantag och gränsöversskridanden men det här är då den bästa kortfattade definition jag kan komma på.

 

[Loj]

LeadHead skrev:
Som jag ser det är det en ganska enkel fråga.
Jag anser att definitionen av fotografisk tanke är när man som fotograf vid bildskapandet medvetet arbetar för att skapa en bra bild. Dvs. man "tänker i 2D". Jämför med semesterfotografens standardbeteende: Rikta kameran rakt på och zooma tills motivet fyller upp bildrutan, tryck av.

Man skulle kunna kalla det bildorienterat tänkande ("om jag riktar kameran så och så kan jag få med det och det som bildar blah...") i kontrast till motivorienterat tänkande ("söt katt!" *Klick!*).

Ja, något ditåt har jag mina tankar också. Men det innebär ju att en s.k. street photographer och killen i NY, som FOTO gjorde reportage om, inte har en fotografisk tanke bakom sina bilder - för hur medvetet hinner man arbeta på ett ögonblick? Eller om man nu kan det, hur vet vi då att inte morfar, som fotograferar moster Elsa framför Glimmingehus även han arbetar medvetet???

Däremot är jag inte ense med dig om att frågeställningen är enkel. Den är tvärtom komplicerad i det att man ideligen hamnar på orealistiska gränsdragningar. Det blir hela tiden filosofi och värderingar. Det jag vill åt är om det finns en kärna bakom värderingarna och hur den i så fall ser ut...


/Janne

 

[Paragrafryttaren]

Jag är fullständigt övertygad om att även seriösa "gatufotografer" komponerar innan de trycker av. Det gäller väl bara att tänka snabbt... ;-)
Allvarligt talat så tror jag att "gatufotografering" liksom sport- och evenemangsfotografering handlar ganska mycket om att förutse händelseförlopp, ha en teori om hur bilden kommer att se ut och vara redo när den kommer.

Angående det där med att trycka en vidvinkel rakt upp i ansiktet på något och ta en blixtbild så är kanske även det ett genomtänkt förfarande som ger, med mer eller mindre precision, det resultat fotografen önskar?

Vad gäller "kärna" så misstänker jag att det där med bildtänkande vs. motivtänkande med gränsöverskridande undantag är så när man kan komma utan att kasta sig ut i filosofins flumrymd... :-/

Det ska bli intressant att se andra tankar om det här när resten av fotosidan vaknar...

 

[Walle]

jag tycker att det handlar mycket om att ha en tanke på vad du vill åstakomma för resultat. Om du trycker upp kameran i nyllet på nån (Och är en hyffsat rutinerad fotograf) så torde du ju ha en tanke om vad det är för typ av bild du vill ta. Samma som när du spenderar 10 minuter i att finna den bästa vinkeln för att fota en rutten träd stam. Däri ligger den fotografiska tanken.

En bild utan fotografisk tanke däremot är precis som LeadHead sa, "söt katt!" *Klick!*

 

[Toste]

LeadHead skrev:
Jämför med semesterfotografens standardbeteende: Rikta kameran rakt på och zooma tills motivet fyller upp bildrutan, tryck av.

Zooma ut så att du får med så mycket som möjligt menar du väl..

 

[Toste]

Loj skrev:

Att ta snapshots på gatulivet i en storstad - är det fotografisk tanke?

Jag kan tänka mig att sådan fotografering bygger mycket på intuition och mycket film eftersom det inte finns tid för eftertanke. Den egentliga tanken med bilden kanske först kommer till ytan när fotografen sorterar bland sina bilder.
Vem har inte råkar ut för bilder där bilden visade sig ha mer budskap och tanke än man egentligen var medveten om när man tryckte på avtryckaren?

 

[berga]

Re: Re: Fotografisk tanke?

Toste skrev:


Jag kan tänka mig att sådan fotografering bygger mycket på intuition och mycket film eftersom det inte finns tid för eftertanke. Den egentliga tanken med bilden kanske först kommer till ytan när fotografen sorterar bland sina bilder.
Vem har inte råkar ut för bilder där bilden visade sig ha mer budskap och tanke än man egentligen var medveten om när man tryckte på avtryckaren?

Jag undrar om det ofta inte är tvärt om. Det är många skosulor och lite film. Har läst många reportage om gatu-/dokumentärfotografer som berärttar att de går väldigt mycker och ofta kommer hem med en eller två exponerade negativ.

Sune Jonssson har givet en bra beskrivninga av en bra bild,
-En bra bild skall berätta, berika och bevara.

Fotografisk tanke är för mig när fotografen försöker berätta, berika och bevara objektet som fotograferas. Ibland misslyckas man, ibland lyckas man. Det viktiga är att fotografen har tänkt innan fotograferingen, och funderat ut ett sätt där hon med bild kan uppnå sitt syfte med bilden.

Jag tror inte att det på att säga att det är bildtänkande till motsatt mot motivtänkande. Det kan vara fraperande att säga "söt katt och klick". Alla skrattar och ser en suddig bild av en katt.

Men om jag säger, "exotiskt djur, klick"? Då fastnar skrattet lite i halsen.

Sitter man och fryser av fötterna i 3 månader för att få en bild av en exotiskt svartryggad bergssork i Himalaya är det för motivets skull, inget annat. Jag kan inte säga att det för den skull saknar fotografisk tanke. Fotografen vill säkert berätta om sorken, berika betraktaren med kunskapen och bevara minnet av sorken för eftervärlden om den skulle bli utrotad. Under de ensamma månaderna i bergen hinner hon också tänka ut hur bilderna skall se ut för att vara så effektiva/bra som möjligt.

 

[påhittat]

Visst kan man beskriva det man håller på med som en handling av ens tanke, om man nu vill.
De som lyckas med sin ursprungliga tanke är att gratulera.

Håller med Torsten S
Eller som den där ”dåliga” bilden som blev bäst ett par år senare.

Man kan hitta ett nytt tema bland ens neg/bildfiler.
Den fotografiska tanken att dokumentera innan eventuell förändring är svår att planera, det är bättre att knäppa på….

 

[Fredrik80]

Mina bästa bilder har nog varit dem jag aldrig tänkt ta. Att planera bilder i förväg kanske funkar ibland, men oftast inte. Att innan man knatar ut med kameran veta vilket resultat man vill åstadkomma och redan tänkt ut vilka bilder man vill ta tror jag dödar mycket av kreativiteten. Att vara medveten om sitt eget syfte med bilderna kan nog dock vara bra. Kan DET vara den "fotografiska tanken", att vara medveten om sitt eget syfte?

Fredrik,
www.worldsphotos.com

 

[berga]

Fredrik har rätt i att medvetenheten om sitt eget syfte med sina bilder är en viktig del i den fotografiska tanken.

Jag tror dock att det är viktigt att veta vilka bilder man har. Konsten är att kunna avvika från mallen när det dyker upp något alternativ som man inte tänkt på, eller vågat tro skall hända.

Planering och flexibilitet är nyckeln både till dokumentärfotografering och dokumentärfilmning.

 

[Loj]

Det är intressant att ta del av era tankar.

Jag tror egentligen inte alls på bildorienterat tänkande kontra motivorienterat - möjligtvis som någon slags efterkostruktion.
Bra bilder tror jag ofta tas spontant och det mått av medveten komposition som kommer fram bygger snarare på erfarenhet än på någon skillnad i betraktingssättet. För visst finns välkomponerade katt- och semesterbilder också, eller...?

Möjligtvis kan det vara så att erfarenheten gör den "seriöse" fotografen är mer kritisk till resultatet än "semesterfotografen", att han/hon sållar hårdare, är mer medveten om vad han/hon vill uppnå...

Men att påstå att morfar framför Glimmingehus inte har en (fotografisk) tanke bakom sitt fotograferande upplever jag tämligen respektlöst, oförskämt och brackigt.

Självklart har han en tanke: att minnas platsen, att glädja dem han fotograferar och att visa sin resa. Eller bevara minnet, berika sina vänner och berätta om sin resa för att använda Sune Jonssons ord.
Och vad är det som säger att tanken bakom en macrobild av en växt eller en actionbild är bättre, finare, mer äkta?

För mig är frågan om varför jag fotograferar en del av bildskapandet - en medvetenhet. Jag tror att det på något sätt bidrar till kvalitet i bilderna. Kanske kan man säga att min fotografiska tanke är just denna medvetenhet. Om man vill kan man väl kalla det för filosofiskt flum, men risken finns att man tappar den "fotografiska tanken" om man inte tillåter sig att reflektera över sitt fotande...

Mina personliga tankar...

Tack i alla fall för att jag fick ta del av hur ni resonerar här!

mvh Janne

 

[berga]

Jag har inte mycket att tillägga till Jans inlägg och vill försöka föra in tråden på ett annat spår. Varför får vissa album/bilder kommentaren att de saknar fotografisk tanke?

I grund och botten har detta med målgrupp och tilltal att göra.

Ett tag har jag funerat på om det finns privata bilder och allmängiltiga bilder, men detta fungerar inte. Det finns många privata bilder, till exempel fotografer som bearbetar en egen sorg eller något, som också uttrycker något allmängiltigt.

"Bilden finns i betraktarens ögon" är ju ett citat som använts ofta, samtidigt måste ju en duktig fotograf vara medveten om vilka ögon som skall betrakta bilden.

Möjligen är det så att vi måste skillja på varför jag tar en bild och varför jag publicerar en bild.

Varför jag tar en bild har vi diskuterat i denna tråd, men frågan är dock om vi inte också måste diskutera den publicistiska tanken. Den kommer ju när bilden finns, visst den kan finnas när bilden görs också. Varför vill jag visa denna bild för andra? Varför lägger jag upp bilden på fotosidan.

Efter denna krokiga väg där jag låtit tankarna fladdra, så hamnar jag till slut i följande slutsats:

De som efterlyser en fotografisk tanke med publicerade bilder efterlyser troligen en publicistisk tanke. Varför tror fotografen att andra vill se bilden? och vilka andra tror fotografen vill se bilden?

Sedan måste vi också komma ihåg att fotosidan också har ett syfte att göra oss till bättre fotografer. Det innebär att den publicistiska iden med en bild kan, och får, vara att få tips på hur en bild eller album skall bli bättre.

 

[Hassan]

Uttrycket 'fotografisk tanke' kanske kommer från den gemensamma betygsdefinitionen: "Det är svårt att se något budskap eller någon tanke i bilden."

(att det är svårt att hitta budskapet i en bild gör den nödvändigtvis inte dålig. Det kan ju vara en bild som växer.)

Jag antar att när man skriver så - "saknar fotografisk tanke" - saknar igenkännande. Att bilden inte berättar något och/eller att man saknar kvalité.

Sen är nog jag av den åsikten att, visst tas det bra bilder spontant men väldigt många bra bilder är planerade långt i förväg. Man vet vart man ska bege sig, vilka bilder man vill ha, vilken utrustning man ska använda och vad man ska använda bilderna till. Många av de spontana bilderna som man har stött på har nog ofta tagits av fotografer som sökt just detta och ägnat lång tid åt det.
Jag tror helt enkelt att vill man ha Bra Bilder får man nog vara beredd att lägga ner en hel del arbete på det, precis som i allt annat här i livet.

Mycket svammel på kvällskvisten men tråden är intressant.

Mvh / Hasse

 

[Walle]

Bra bilder tror jag ofta tas spontant och det mått av medveten komposition som kommer fram bygger snarare på erfarenhet än på någon skillnad i betraktingssättet.

Fråga Terje hur många av hans natur bilder som är tagna spontant...

Jag hävdar fortfarande, som i mitt förra inlägg att "Den fotografiska tanken" kan vara många olika saker. men I grund och botten handlar det om att vara medveten om vad man väntar sig för resultat. Men sen kan det ju också vara så att man råkar knäppa en bild, som sen visar sig vara bra. Då ligger tanken i sorteringen och gallringen av bilderna. Tanken bakom en bild kan vara/är så mycket mer än bara själva komponeringen (Om man ägnar någon tanke åt den det vill säga) och "klicket".
Även i efter arbetet så sker ju bildskapande, eller hur?

Ta lomografier som exempel...här är några av de 10 budorden:

5. Tänk inte
7. Du behöver inte veta i
förhand vad du fångade
8. Du behöver inte veta i
efterhand vad du fångade
9. Skjut från höften

Altså så uppmuntrar dom till att inte ha någon "fotografisk tanke", eller?

Det vore rent ut sagt löjligt att påstå att lomografier saknar tanke, även om fotografen inte tänkte, komponerade eller ens brydde sig om vart han riktade kameran i exponerings ögonblicket.

Vart jag vill komma med detta är att det går inte att definera vad "Fotografisk tanke" egentligen innebär. Det går att dra upp generella riktlinjer, ja. Men regler är till för att brytas...

Detta är en ganska filosofisk fråga, och går inte att definera med logiska och tekniska regler.

 

[Zamn]

Tanke vs. presentation

Tankar sker både före, under och efter själva bilderna blir tagna.

Presentationen är allt, nästan. Säger du att en bild är konst (tex) och presenterar den på ett effektivt sätt och för den gruppen människor du tror kommer reagera, positivt eller negativt, så kommer bilden tas som konst i betraktarens öga.

Det gäller nog att ha, eller träna upp, sitt bildäga lite, att man ser efteråt vilka bilder man tycker är bra och på vilket sätt.

Har man ambitioner, så blir det ofta bra. Har man både rutin och ambitioner blir det oftast väldigt bra. Har man dessutom en gåva och lite tur, kan man till och med bli berömd.

Fotografiska tankar skapas när folk ser bilden, egentligen ganska ovesäntligt vilka som ligger bakom i de flesta fall. Känslorna bilden frambringar är kärnan i all fotografi som strävar efter att vara effektiv.

 

[Helena]

Fredrik80 skrev:
Mina bästa bilder har nog varit dem jag aldrig tänkt ta. Att planera bilder i förväg kanske funkar ibland, men oftast inte. Att innan man knatar ut med kameran veta vilket resultat man vill åstadkomma och redan tänkt ut vilka bilder man vill ta tror jag dödar mycket av kreativiteten. Att vara medveten om sitt eget syfte med bilderna kan nog dock vara bra. Kan DET vara den "fotografiska tanken", att vara medveten om sitt eget syfte?

Fredrik,
www.worldsphotos.com

Jag måste alltid knata runt i några dagar/veckor innan jag tar en bild. Som nu så håller jag på att fiska ålar för en ålbild... Den blir väl planerad men ändå kreativ hoppas jag!
Jag samlar rekvisita och jag har flera kartonger med saker som inte har något syfte men just det går dom till så bra detaljer!

 

[Liax]

Det är väl så att vissa bilder har mer "fotografisk tanke" bakom sig än andra. Många bilder som jag har tagit ligger det mycket planering och tänkande bakom, medan andra bilder har uppstått ganska hastigt. Men det har alltid funnits någon slags tanke bakom, oavsett hur dom kommit till.

En del fotografer jobbar väl dessutom mer med sina bilder, vilket tex du Heléna verkar göra, och då krävs det mer planerande och tänkande innan en bild blir verklig.

Personligen tror jag att en bild oftast (dock inte alltid) blir bättre ju mer "fotografisk tanke" som ligger bakom.

 

[Henric86]

Jag kan beskriva min fotografiska tanke såhär:

Jag fotograferar ALDRIG någonting som är vackert.

Om vackerheten smyger sig på i mina bilder är det en ren tilfällighet.

( Sen måste jag säga att det är lite tråkigt att den där naturfotografen vad han nu heter, Terje, dyrkas som en gud i alla sammanhang på fotosidan. Ni tänker inte på att se lite bredare? Han är duktig, men väl inte fotografins fader, vilket många verkar vilja få honom till)