Fotografin har spårat ur!

[Liax]

Läste Boris Benulics kolumn i Metro idag och kunde inte låta bli att skratta lite.

Han tycker att den moderna svenska fotografin idag enbart går ut på att skildra sjuka, alkoholiserade, missanpassade, och sexuellt avvikande personer. Och när väl sk "normala" människor avbildas så är det som i Lars Tunbjörks böcker med en slags distans där den vanliga människan avbildas som en fånge i sin enfaldiga vardag, en kontorsslav eller salongsberusad utegrillare.

Han tror att detta "förfall" började när fotografin upphöjdes till konst, vilket innebar att fotograferna efter det betraktade sig som lite finare än alla andra. Han anser också att den som är skyldig till detta förfall är Christer Strömholm, mannen som införde samhällets gråzoner i den svenska fotografin.

Kan faktiskt hålla med till viss del! Vad tycker ni?

 

[mipert]

Jo, det var en rolig krönika med en hel del sanning i sig.

Fast jag gillade inte gnället på Strömholm, den mannen har gjort mer för svensk fotografi än att fotografera transvestiter eller döda hundar.
Mer än många inser.

Men visst är det ett problem med alla dessa dokumentärbilder som går i misärens tecken.

Ett klassiskt problem på bildbyråer är till exempel att det saknas bilder på svenskt vardagsliv. Handla på ICA, gå i skola, träna korpfotboll med mera.

 

[Joker]

För er som inte har tillgång till tidningen, webMetro

 

[Sonnaren]

Jo, nog har kolumnisten rätt i det mesta av vad han skriver. Men det var onödigt att dra in Strömholm i det här, han startade inte trenden.
Vi vanliga fyrkantiga människor som inte har sålt kameran för att köpa rökheroin kan väl dokumentera vår vardaglighet som jag föreslår i tråden "Dags igen för gammalt uppslag??"
Medan vi väntar kan vi väl gå och gnola på den gamla Merle Haggard-låten "I'm proud to an Oakie from Moskokie".....;-)))
Us

 

[steinick]

Jag håller i stort med Benulic, men att fösa samman Mary Ellen Mark med Cindy Sherman och Nan Goldin är rätt magstarkt. Mark är, enligt min åsikt, en av vår tids mest betydande dokumentär- och reportagefotografer. Hon genomför svåra projekt med suverän konsekvens och styrka. Sherman och Goldin har tyvärr utvecklats till postmoderna effektsökare.

 

[Calle S]

....och varför ska fotograferna alltid ta på sig rollen som vardagens åskådliggörare? Kan inte kulturbidragsmottagande akvarellkonstnärer. oljemålande farbröder eller skulptörer på Gotland hjälpa till?
När såg ni senast vardagslivet skildrat på Liljevalchs?

 

[Helena]

Liax skrev:
Läste Boris Benulics kolumn i Metro idag och kunde inte låta bli att skratta lite.

Han tycker att den moderna svenska fotografin idag enbart går ut på att skildra sjuka, alkoholiserade, missanpassade, och sexuellt avvikande personer. Och när väl sk "normala" människor avbildas så är det som i Lars Tunbjörks böcker med en slags distans där den vanliga människan avbildas som en fånge i sin enfaldiga vardag, en kontorsslav eller salongsberusad utegrillare.

Han tror att detta "förfall" började när fotografin upphöjdes till konst, vilket innebar att fotograferna efter det betraktade sig som lite finare än alla andra. Han anser också att den som är skyldig till detta förfall är Christer Strömholm, mannen som införde samhällets gråzoner i den svenska fotografin.

Kan faktiskt hålla med till viss del! Vad tycker ni?

Har du inte tänkt på att allt redan har blivit gjort...
I och med att man ser bilder dag ut och dag in så blir vi så vana vid det. Vardagen blir avmystifierad och i och med att vi ser det dag ut och dag in också ganska tråkig.
Det största sättet att spica upp saker är genom att skapa en effekt. Vissa gör detta genom att bli värre än deras granne.
Såg en Indisk fotograf som porträtterade människor som bodde i en liten by, Constantine i England och han hade en helt annan approach till ämnet. Detta genom att han inte sett så många bilder på området och därför skapade sin egen positiva syn på det lilla samhället.

Samma sak gäller med pornografi och perversioner... allt blir värre och värre.
För pornografins del så är det för att det spännande ligger i tabun och när det inte är tabu längre så måste man göra det värre för att bli mer spännande...
Perversionerna är inte perversioner längre för dom har blivit vardag... Homosexualitet och analsex är ingen perversion längre... sodomi, pedifili och incest däremot räknar jag fortfarande till pervertioner...

ugh... frukostdags!

 

[Liax]

Ja det är väl i alla fall en j*vla tur att inte homosexualitet räknas som en perversion fortfarande, så något gott för det tydligen med sig.

Däremot kan jag personligen tycka att det i dagens journalistiska och dokumentära fotografi finns många svagheter. Detta togs även upp när "Pressfotografernas klubb" utsåg årets fotografer och årets bilder. Ibland känns det som många fotografer riktar in sig på en slags "misärpornografi" där fotografen förvandlar sig till en kall och oinsatt verklighetsavbildare. Det uppstår en obehaglig "lucka" när bilden för övrigt inte har några vidare kvalitéer. Man undrar vad fotografen vill visa, och vilket ställningstagande han själv gör. Det kan t o m kännas som han är där enbart för att ta lite bilder till sin framtida portfolio, eller för att göra sig ett namn.

Exempel på detta kan man tydligt se bland "fotografwannabies", unga killar och tjejer som fotograferar uteliggare med teleobjektiv. Helt cyniskt och utan att fråga utnyttjar dom en redan utsatt människa ur ett rent egoistiskt perspektiv.

 

[globaljuggler]

Citerat från Metro-krönikan:

Man får förstå att den svenska mental- och missbruksvården har omsorgsproblem - personalen kommer väl inte fram i korridorerna på grund av alla fotografer som står där och häckar.

Hehe, det var riktigt lustigt