Foto dödar?!

[zozquera]

Såhär är det. jag har praktik hos en fotograf som gör allt han kan för att visa att det är för j-vligt att vara fotograf. Och så jobbigt och hemskt. Han gör det för att förbereda mig på livet säger han. Det låter som att fotografi leder raka vägen till självmord nästan.

Min åsikt är, och det gäller allt, gör saker för att det är roligt!

Jag fotograferar inte för att det är så himla jobbigt. Är det nån här som gör det skulle jag gärna vilja veta varför. Och kan man inte få se det lite, bara lite, som en lek ibland?

Hur ser ni på att jobba som fotografer, vad är bra med det och vad är jobbigt? jag känner att jag behöver nåt som lyfter upp mig, även om jag vägrar tro på det den här fotografen säger så fäster det nåt konstigt sätt sig i min hjärna och jag måste fundera ut hur det egentligen är.

XX

Ida

 

[mipert]

Du skall fotografera för att det är roligt men var beredd på att arbetet som fotograf kan gränsa till utplåning av kropp och själ...

 

[kokko]

Allt har sina sidor, det är upp till dig att avgöra om du är den som går före, eller den som kommer efter och kommenterar. Jag menar att du har makt att välja huruvida du vill se livet o yrket som ett nödvändigt ont eller som Kent Andersson sade:
Livet är inte bara en lek, utan även en dans på rosor.
Klart att du måste ta tråkiga och sträviga uppdrag ibland, inte minst för att de betalar dina egna, friare försök. Behåll siktet på varför du vill fotografera och släpp inte in en surmunks egna svagheter i din tankevärld. Det är underbart att leva av att göra bilder - behoven finns därute på fantasirika och nyfikna fotografer. Jag tror att vi inte bara säljer våra bilder utan även vår entusiasm. Det tycks din arbetsgivare glömt. Kanske vore läge att påminna om att man absolut får ha roligt och vara fotograf samtidigt.
kokko

 

[Sony5]

Sorry Ida
Jag kan inte lyfta dig...
Jag vill inte jobba som fotograf för jag vill inte vara ekonomiskt beroende av det.
Att fota är för mig något artistiskt och inget 7-16 jobb. Jag vill kunna vara kreativ när jag håller på, jag vill kunna ge f_n i kameran om jag inte känner för det och jag vill fota på mina egna villkor!
Mina krav är svåra att kombinera med den ekonomiska verkligheten så då fixar jag hellre min inkomst från annat håll.
Jag har också praktiserat hos en fotograf, för länge sen, men jag vill/ville inte ha hans jobb. Jaga runt på en massa tidningsjobb. Fota människor och händelser man inte bryr sig om är trist...
Jag ber om ursäkt för att jag låter negativ men jag vill fota det jag vill och kan jag tjäna nån krona på det så är det en bonus.

Lycka till med din praktik
// Jonas

 

[Fläsk-Tarzan]

Kanske menar han att det är kunderna som tar död på en...skulle tro det. Vissa kan vara otroligt jobbiga! Då spelar det inte så stor roll om man jobbar med foto, musik eller annat.

 

[Niclasfoto]

Jag håller i stora drag med Jonas W.

Men jag tror att det hänger mycket på vilken personlighet man har (alltså inställningen,,) samt hur man blandar ett konstnärsskap med en kommersiellt fungerande profession!

Jag värderar mitt kreativa skapande så högt att jag inte ens funderar på att riskera det att gå under i en kommerssirkus!
Jag har ju betraktat så många i min närhet som inte klarat av det..
De som klarat det helt eller delvis har ofta gjort stora uppoffringar vad gäller deras "egentliga fotointresse"...

Med andra ord så är det faktiskt (enligt min erfarenhet) få av de som klarar av att leva på det som trivs med DEt de fotar och hur det går till!



Jag själv drar igång med "ngt" inom en viss framtid och lägger då fokus på ett visuellt budskap som inte ens är i närheten av det uttryck jag jobbar med privat/personligt.. Då tror jag att jag har en chans att lyckas utan att min personliga glöd faller till aska...


Det var mina tankar.

MVH Niclas,

 

[zozquera]

tack för svaren

Jag antar att allt kan bli tråkigt och jobbigt ibland. Och jag förstår Jonas W som tänker att kommers dödar kreativitet o.s.v. Men samtidigt så tror jag att det går att kombinera. Inställningen gör allt.

Jag tänker lite såhär; självklart ska man göra något som man är intresserad av. Men samtidigt är jag rädd för att ta död på mitt intresse genom att sätta press på mig. Dock är det så att man inte kan vinna något om man inte satsar.

Det går att filosofera djupt om huruvida man bör jobba med ett fritidsintresse(vet att det låter lamt att kalla det det, så vi kan säga livstil istället). Men. Allt beror på hur mycket tid man vill lägga och på vad.

Sanningen är den att jag vet inte om jag vill jobba som fotograf, just på grund av vissa själ som ni nämner. Men samtidigt så är det såna tankar som hindrar människor från att göra många saker. Vi hindrar oss själva genom att sätta upp hinder som i verkligheten kanske inte finns. det är jättelätt att måla upp skräckscenarier om hur livet kan bli.

Men: "mer än hälften av det vi oroar oss för händer aldrig, så varför oroa sig"

jag har ett annat också som jag inte är säker passar i sammanhanget men det är värt att tänka på.

"är du säker på att du saknar det du söker?"

 

[zozquera]

oj, det blev jätte pretto det där. sorry. men ni kanske förstår vad jag menar

 

[Benganbus]

zozquera skrev:
Såhär är det. jag har praktik hos en fotograf som gör allt han kan för att visa att det är för j-vligt att vara fotograf. Och så jobbigt och hemskt. Han gör det för att förbereda mig på livet säger han. Det låter som att fotografi leder raka vägen till självmord nästan.

Min åsikt är, och det gäller allt, gör saker för att det är roligt!

Jag fotograferar inte för att det är så himla jobbigt. Är det nån här som gör det skulle jag gärna vilja veta varför. Och kan man inte få se det lite, bara lite, som en lek ibland?

Hur ser ni på att jobba som fotografer, vad är bra med det och vad är jobbigt? jag känner att jag behöver nåt som lyfter upp mig, även om jag vägrar tro på det den här fotografen säger så fäster det nåt konstigt sätt sig i min hjärna och jag måste fundera ut hur det egentligen är.

XX

Ida

Låter som om du skulle byta praktik!

"Han gör det för att förbereda mig på livet säger han".....

Har undervisat en del i mitt liv, men den pedagogiken har jag inte hört talas om!!

Även om det är jobbigt att vara elev, (i alla sammanhang) och man har krav på sig i en inlärningsprocess,
så är en positiv/peppande inlärning det enda som fungerar!

Som sagt, det bör finnas andra praktikplatser!
Där fotografen har en annan livsyn!
/B

 

[Gip]

Jag skulle aldrig vilja jobba som fotograf...då skulle glädjen försvinna för mig...och vad skulle jag göra på fritiden om fotandet blev ett yrke?

Jag är lycklig när jag trycker på avtryckarknappen framför nåt objekt kan känner att jag behärskar (hundar) och när jag sitter med photoshop framför mig.

Lycka är också när nån man fotat på nån tävling vill ha en bild av sig (som jag också är nöjd med) i jätteformat.


Men skulle jag tvingas leva på det skulle jag antingen få ta massor av betalt eller ta jobb jag inte trivdes med...och det är väl där den fotografen är just nu, jobbar med nåt som en gång i tiden var en kul hobby och passion...

 

[Niclasfoto]

Det måste tilläggas att de som jobbar - rent konstnärligt - ofta sliter ont i stora perioder av/i sitt skapandeliv, ngt de inte önskar sin medmänniska.

Det sanna (äkta) konstnärsskapet är inget man undkommer. En slags "Doende" som Picasso ofta suckande nämnde i detta sammanhang. Ordet/begreppet Doende pekar vad jag känner till mot en slags Gudomlig kraft som man (konstnären) inte/aldrig undkommer!


Jag har hört många konstnärer varna mig att leva på det gamet. Om jag har valet att gå en annan väg så är det vägen att gå. De pratar alltså också där om ngt som liknar "Doende"...

Detta låter kanske som hockuspockus,, Jag tror att ni förstår vad jag är ute efter här, Det gäller nog rättså sällan den rent kommersiella fotografen.


MVH Niclas,

 

[mats lindfors]

Jag tycker att du inte ska bry dig så mycket om den vad den där fotografen säger. Det är hans eget personliga sätt att vara, och att klara av sina fotojobb på ett bra sätt och att för att hålla kvalitén högt, tror jag.

Det bästa är väl om du provar att vara fotograf och om du trivs med det. Och komma på vad för slags fotograf du vill vara. Jag tycker du ska ge det en chans och bilda din egen uppfattning.

För mig känns det i alla fall som en dröm emellanåt att vara fotograf. Men det kan ta en lång tid innan man hittar rätt.

//mats

 

[Chasid]

zozquera skrev:
Såhär är det. jag har praktik hos en fotograf som gör allt han kan för att visa att det är för j-vligt att vara fotograf. Och så jobbigt och hemskt. Han gör det för att förbereda mig på livet säger han. Det låter som att fotografi leder raka vägen till självmord nästan.

Min åsikt är, och det gäller allt, gör saker för att det är roligt!

Jag fotograferar inte för att det är så himla jobbigt. Är det nån här som gör det skulle jag gärna vilja veta varför. Och kan man inte få se det lite, bara lite, som en lek ibland?

Hur ser ni på att jobba som fotografer, vad är bra med det och vad är jobbigt? jag känner att jag behöver nåt som lyfter upp mig, även om jag vägrar tro på det den här fotografen säger så fäster det nåt konstigt sätt sig i min hjärna och jag måste fundera ut hur det egentligen är.

XX

Ida

Man ska trivas med det man gör, trivs man inte ska man göra något annat. Själv har jag valt att inte jobba som heltidsfotograf utan som frilans då jag är rädd att jag annars skulle förlora passionen och engagemanget i mitt fotande. Detta ger mig möjligheten att välja mina jobb lite mera fritt och även tacka nej till jobb som jag inte anser är moraliskt korrekta då försörjningen redan är avklarad och bildförsäljningen samt ströjobben bekostar kamerautrustning, datorer och programvaror.

Visst kan det vara svårt att få ledigt från mitt ordinarie jobb, men de gångerna som jag har fått vara ute på utlandsreportage så har det varit mycket givande både för mig som medmänniska och som fotograf. Jag har fått se människor som lever i nästintill total hopplöshet och missär, men jag har valt att inte gömma mig bakom kamerans falska trygghet utan att på ett kärleksfullt sätt berätta med kameran om mina medmänniskor och deras levnadssituation för andra. För mig är det viktigt att alltid engagera mig, även om det kostar på, så har jag fått många belöningar iform av leenden, skratt och de förbättringar som mina bilder har lett till i efterhand!

 

[LittleCapa]

Plåtar han..

..griniga ungar på Domus?
..eller sura kärringar med Mops?
En del människor kan lida överallt.
-Skit i honom och ha sköj när du jobbar!