Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Fast portabel belysning som inte blir så varm

Produkter
(logga in för att koppla)

fredric

Aktiv medlem
Kikade på en workshop-dvd med Jerry Ghionis och blev mycket imponerad av hur han använder en "video light" för att belysa vissa bilder (blev för övrigt superimpad av det mesta han visade upp). Han lyckas framkalla riktig sköna bilder med denna typ av belysning och han använder det flitigt. Kolla tex på denna bild:
http://blog.lexjet.com/wp-content/uploads/2011/09/Photo-by-Jerry-Ghionis.jpg

Blir ju sugen på att testea detta själv men vet inte riktigt vilken typ av lampa som kan passa. Det kan ju inte bli för varm med tanke på att han låter brudparen själva hålla i lampan.
 
Cold Hot Lights är din vän...

Om jag förstått det rätt är det i princip starka som f*n lågenergilampor och/eller led...

Fast jag är verkligen inte kunnig på just det området...
 
Kom du någon vart med tester / research här?

Jag är lite intresserad av att prova med vanliga LED video-lights också. De finns säkert anledningar till varför man inte använder dom till foto så mycket. Men de är så smidigt att bara placera, sätta igång dom och se hur det ser ut direkt.
 
Jag har kört lite med fast ljus nu, klart trevligt att se skuggor osv direkt utan provbilder.

Och, de blir inte värst varma heller, 36 W går att ta i efter flera minuter, 115W kanske 50 grader?

Dessa lampor kör dessutom på 5500 kelvin så jag kör dem tillsammans med blixtar, verkar fungera bra.

Jag har 36 W och 115W som motsvarar ca 500W lampor att växla med, rekommenderar 45 eller 85 minst.

36W : http://cgi.ebay.com/ws/eBayISAPI.dll?ViewItem&item=110803312113

Lamphållare till stativ : http://www.ebay.com/itm/Swivel-Adap...016?pt=LH_DefaultDomain_0&hash=item19be3e3038

Lampskärm : http://www.ebay.com/itm/270763556415 (inkl diffusor)

Och en provbild med dessa :) samt uppställningen, körde bara med 36W lamporna här.

/Leif
 

Bilagor

  • DSC21993_fix_mini.jpg
    DSC21993_fix_mini.jpg
    12.3 KB · Visningar: 639
  • DSC21996_fix_mini.jpg
    DSC21996_fix_mini.jpg
    13.5 KB · Visningar: 615
Det hänger lite på vad man ska använda lamporna till, vad som är rationellt.

LED har börjat komma med bättre kvalité än tidigare, och de bästa kommer från de kända tillverkarna, som Osram och Philips. Här säljs de i regel med låg färgtemperatur, 2700-3000K, och det gör dem jämförbara med glödlampor i färghänseende. Man kan inte gärna blanda det ljuset med dagsljus, men för föremålsfotografering, särskilg av små saker, duger de utmärkt. Hos Clas Ohlson säljs en klämspot för Gu10-lampa för 49 kronor, och den kan man sätta Osrams LED-spot i för att få en bra ljuskälla som är kall och har god kvalité.

Om ytan man ska lysa upp är större, krävs högre effekter om man inte kan eller vill ta till långa slutartider. Om man vill kunna blanda med dagsljus är det lämpligare med lysrör. Det finns kompaktlysrör med färg 954 (5400K, Ra90+), som är utmärkta för fotografering, och det finns flera armaturer på marknaden som man kan sätta dem i. Hos Waldmann finns en lampa som heter Viking, som de också har rullstativ till. (Jag har jobbat där ett tiotal år som tekniker på belysning och jag har utvecklat de armaturerna.) För att Viking-armaturen ska fungera för fotografering måste man modifiera den genom att ta upp öppningar så att man får luftgenomströmning kring lysrören. Det ändrar armaturens kapslingsklass från IP54 till IP20. För att färg och ljusutbud ska hållas jämnt måste armaturen hänga relativt vertikalt och med lysrörens spetsar neråt. Ventilationshål kan tas upp i de mjuka plastgavlarna, eller så kan man korta av frontglaset (polykarbonat) ungefär 6 cm för att få en öppning i var ände.

När man använder lysrör är det viktigt att temperaturen är rätt. De ska vara ventilerade, och bör få tillfälle att värmas åtminstone fem minuter innan man börjar fotografera, tills ljusutbytet är stabilt.
 
Wow! Vilka bra svar!

Om man tittar på tex en LED-lampa från kaffebrus står det att den är 5400k. Har ni nån ide på hur det skulle funka? Kanske inte som huvudljus men kanske för att lysa bort bakgrunder eller för såntdär ljus bakom människan man fotograferar?

Jag kan va helt ute och cykla nu. Jag har jobbat ytterst lite med list/blixt.
 
Utan att ha exakta siffror, men den LED från Kaffebrus funkar nog bättre för mindre produktfoto, 100 W är inte mycket i sammanhanget.

För att slå bort bakgrunden t.ex brukar jag navända min gamla Minolta 4000 på full eller 1/2 effekt, medan jag har 1-2 st YoungNo 560II på 1/4 - 3/4 effekt för frontljus.

Dvs mest effekt går åt till bakgrunden.

/Leif
 
Utan att ha exakta siffror, men den LED från Kaffebrus funkar nog bättre för mindre produktfoto, 100 W är inte mycket i sammanhanget.

För att slå bort bakgrunden t.ex brukar jag navända min gamla Minolta 4000 på full eller 1/2 effekt, medan jag har 1-2 st YoungNo 560II på 1/4 - 3/4 effekt för frontljus.

Dvs mest effekt går åt till bakgrunden.

/Leif

Just. De är klart. Tack!
 
Kanske ska kommentera det förmodligen vanligaste missförståendet när man ska jämföra blixtljus och kontinuerligt. När det gäller lampor, alltså kontinuerligt ljus, så anges belysningseffekten som t.ex. 100 W. När det gäller blixtljus så anges istället ljusenergin (eller ledtalet), t.ex. 100 Ws. Dessa båda är definitivt INTE lika starka, vilket kan var lätt att tro. Hela blixtenergin bränns av under, säj 1/1000 sekund eller kortare. Detta innebär att ljuseffekten blir i runda slängar 100.000 W. Räcker för att lysa upp en sal. Men ifall man tar en bild av samma sal med en 100 W-lampa som enda belysning och med exponeringstiden 1/1000 sekund, så kommer det mesta att bli svart.

Detta är anledningen till att blixtljus dominerar så totalt när man fotograferar människor / modeller. För att man inte ska få för mycket problem med rörelseoskärpa etc. så vill man gärna ha minst 1.000 W vid användning av kontinuerlig belysning (beror självfallet på avstånd och ytstorlek som behöver belysas), och då har man förstås inte så lång stund på sig innan den stackars modellen börjar svettas.


Det generella svaret på din fråga i rubriken är alltså:
Kontinuerligt ljus = Varmt
Blixtljus = Kallt.
.
 
Senast ändrad:
Lite enklare, och NÄSTAN helt korrekt är att säga att en blixt som är märkt med "100Ws" är som att ta ett foto med en 100W fast belysning - och en slutartid på 1 helsekund.

Därav enheten "Ws" >>> "Watt gånger sekund"
Watt är en kontinuerligt effekt, motsvarande ett flöde. För att få reda på "energi", vilket är det intressanta för en fotograf eftersom detta är ljusmängden som träffar filmen/sensorn, måste man ta "watt gånger tid".

Skillnaden med en blixt är att här redovisar man energin med en gång, eftersom tiden är bestämd av brinntiden på blixtpulsen.
..................

Kan man BÖR man välja ett lägre Kelvintal på både lysrör och LED'ar. Framför allt LED'ar... Sammansättningen på det som avger ljuset i både LED och lysrör har problem med att ge ett bra, jämnt blått ljus, och för att öka Kelvin-talet i en LED lägger man till en fruktansvärd massa energi i ett litet, litet våglängdsintervall som knappt täcker en tredjedel av de "blå" färgerna.

Dessutom kommer man få en stark undermättning / skevning av röda och orange färger, då den röda delen av ljuset inte når "riktigt ända ut" i änden på det röda spektrat.

Detta påverkar alla färger, från djupaste violett till djupt rött.

Även om ett lägre Kelvin-tal påverkar andra saker, är dessa lysrör/LED'ar betydligt "jämnare" i sin färgåtergivning. Det är mycket lättare att ta produktfoton - man får mycket mindre efterarbete för att få rätt färger då.

Det finns bättre lysrör än vad det finns LED'ar - iaf tillgängligt för normala kunder.
 
... och NÄSTAN helt korrekt ...
---


Din betoning gör att det ser ut som en rättelse av det jag skrev. Men jag skrev ju:
---
... blir i runda slängar ...
---
och inte:
"... blir ..."
I praktiken ser blixtpulsen naturligtvis inte ut som en geometriskt perfekt rektangel. Därför kan det bli rejäla avvikelser t.ex. ifall blixtens brinntid anges vid pulsbredden t=0,1 eller t=0,5.



Lite enklare, ... är att säga att en blixt som är märkt med "100Ws" är som att ta ett foto med en 100W fast belysning - och en slutartid på 1 helsekund.
---
Var den upplysningen ämnad åt mig?
Hur som helst - det är inte enklare - tvärtom. Man ska aldrig välja ett specialfall, eftersom man då nästan ofelbart kommer att tänka fel när specialfallet inte längre gäller - vilket det nästan aldrig gör i praktiken.

Mitt huvudbudskap var att W och Ws ofta uppfattas som samma sak, trots att detta är sorter för två helt olika storheter, och att även förrädiskt snarlika siffrerangivelser för dessa båda (energi och effekt) i det praktiska fotograferandet kommer att innebära STOR skillnad i kortast användbara exponeringstid.

Nämner du enbart ditt specialfall:
100 Ws med blixt är detsamma som en exponering med 100 W under 1 sekund med fast belysning'
så blir detta inte uppenbart, utan de allra flesta kommer att uppfatta det som att belysning med en 1.000 W-lampa ger kortare exponeringstid än en 100 Ws blixt (vilket som du ju väl vet är helt fel). Jag valde således inte ditt skenbart enklare förslag eftersom hela huvudmeningen med mitt inlägg i så fall skulle ha gått upp i rök. För att rädda det hela skulle det ha behövts betydligt mer extra förklaringar, men sammanhanget skulle ändå inte ha blivit lika uppenbart och lätt att inse för den som inte redan känner till detta.



---
... måste man ta "watt gånger tid".
---
Nej, det ska vara "effekt gånger tid".
.
 
Senast ändrad:
Nämner du enbart ditt specialfall:
100 Ws med blixt är detsamma som en exponering med 100 W under 1 sekund med fast belysning'

Det är en hake med det där specialfallet om man vill räkna så.

Som FlyerOne skriver handlar enheten Ws om effekt gånger tid, men elektrisk effekt är inte samma sak som belysningseffekt. En glödlampa har ett ljusutbyte av ungefär 10 lumen per watt (10 lm/W), medan urladdningslampor, till exempel blixtrör, ger omkring 100 lm/W. Så i praktiken ger blixtröret med 100 Ws ett ljusutbyte som svarar mot 100 W glödlampsljus under tio sekunder. Blixten ger mycket mer ljus än glödlampor om man bara räknar deras förbrukning i Ws. Däremot kan man göra en direkt jämförelse med lysrör.
 
Ja, glödlampor har väldigt låg verkningsgrad. Huvuddelen av den tillförda energin blir värme, inte ljus. Detta är anledningen till att lysrör sparar energi - i runda slängar kan en 75 W glödlampa ersättas med ett lysrör på 15-20 W.
.
 
Undran

Jag fotar bara med SB-900 men skulle vilja ha bättre belysning innan avtrycket, på så sätt skulle det vara enklare att bestämma hur ögon etc kommer att se ut (jmf den förbelysning som studioblixtarna har) det är ju alltid varierande dagsljus och vill gärna ha bättre möjligheter att s.a.s förutsäga resultatet.

Vårgar man köra på "kineslamporna" tidigare i tråden eller är det bättre att köpa 5500K lampor från ett erkänt fotoföretag? Jag betalar inte gärna två ggr.
MVH Joachim
 
ANNONS