Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

En fråga om upplösning

Produkter
(logga in för att koppla)

Gixxer 1000

Aktiv medlem
Jag har 2 foton ett halvår gamla som är tagna samma dag, samma motiv o objektiv. Tagna i RAW o sparade i jpeg. 4288x2848 bägge två, förvånat läser jag att den ena är 7mb och har en upplösning på 300, den andra är 8,2mb o har 240 i upplösning.

Jag har så här efteråt försökt att id. vad som skiljer o därmed förstå varför det blev olika. Jag har läst lite om ppi o dpi. och upplösning, vilken djungel!
Till saken hör att en del hjälpsamma verkar ha blandat ihop dpi och ppi vilket rör till det ännu mer, för en oinsatt.
Jag har labbat med andra (nytagna) bilder för att se vad som gör skillnad, inställningar i kameran, srgb-argb, kvalitet i spara jpeg på 8 el. 12 det verkar inte bli annat än 240 hur jag än gör, så vad har hänt här då? Varför skiljer det?
Det finns en ledtråd som jag inte begriper o det är på 300:an så står i infon, komprimerade bitar per pixel 4?? Det finns inte med på den med 240.
Vad innebär det?
 
För det första ska du nog skilja saker åt. Antal dpi och vilken storlek i MB en jpeg får har inget samband alls.

Jpeg är en teknologi som (kraftigt) komprimerar en bild. Storleken det går att komprimera till varierar från en bild till en annan, beroende på vad det finns för variationer i varje bild. Stora fält med samma (eller nästan samma) färg komprimerar bättre än ett väldigt plottrigt fält, för att uttrycka det väldigt enkelt.

Antalet dpi är i grund och bitten en liten bit information som finns i jpegen, och är en hint om hur bilden borde avbildas, enligt kameratillverkare, ditt program eller du själv (du kan ändra det). Det ger en hint till lite olika program hur de borde rita bilden för att den ska "se ut som den ska". En del program kan använda det för att sätta skalan i marginalen.
Rent konkret har jag mest brytt mig om DPI när jag skannar in något, för där styr det hur mycket information jag får för det jag skannar in (samt hur stor bilden kommer att bli). För allt annat har jag inte sett någon anledning att bry mig, jag borde i de flesta fall kunna bestämma från fall till fall hur en bild ska visas (hur stort eller litet resultatet ska bli).

Mvh,
Richard
 
Jag har 2 foton ... 4288x2848 bägge två, förvånat läser jag att den ena är 7mb och har en upplösning på 300, den andra är 8,2mb o har 240 i upplösning.
Upplösningen är förstås 4288x2848 på båda bilderna. Siffrorna 300 resp 240 har inget med verkligheten att göra utan är bara räkneexempel som visar hur stor en utskrift skulle bli om man väljer att skriva ut med just det antalet punkter per tum.
 
När jag läser i metadata så står det klart o tydligt "upplösning" 240
samma i infon "bildstorlek" - upplösning 240 och pixlar/tum
är bägge dessa fel då, eller utryckta på ett felaktigt sätt?
Bredd o höjd anges till 4288x 2848, det är väl strl o inte upplösning?

Just den artikeln har jag läst
I artikeln står det att Dpi är antalet punkter som skrivaren gör för att skriva ut bilden,
(dots per inch) ofta fler än Ppi,(pixlar per inch) för att få fram en bättre bild.

Det står också att man inte behöver bry sig om detta men sen står det samtidigt längre ner att man använder 300 Ppi som ett värde för högkvalitativa utskrifter, och om det är för lågt så kan man inte skriva ut bilder mer än i en viss strl. Motsägelsefullt!

Jag kan absolut ingenting om sånt här , men borde inte fler pixlar (Ppi) på en given yta ge en skarpare bild?

Usch vad rörigt det här är.
 
Begreppet "upplösning" används tyvärr på många sätt.

Jag anser att du har rätt: upplösning är ett mått på någonting per nägonting, t.ex. pixlar per tum. Och en bilds storlek anges i pixlar * pixlar (bredd * höjd).

240 PPI eller 300 PPI eller 7 PPI eller 1786323 PPI som metadata i en bildfil är bara en siffra, och inget som man behöver bry sig om. Som jag skriver i min artikel: det är pixlarna som räknas.

Ju fler pixlar du har, desto mer detaljerat kan du skriva ut. Eller desto större med samma detaljering. 300 bildpixlar per tum vid utskrift ger en bild med hög detaljeringsgrad. Beroende på hur många pixlar gör detta att storleken på den fysiska utskriften varierar. Har du många pixlar kan du skriva ut i stor fysisk storlek med 300 PPI. Har du färre antal pixlar men ändå vill ha 300 PPI så kan du inte få lika stor fysisk utskrift.

Det är för övrigt jag som skrivit "artikeln" just för att förska reda ut alla oklarheter och frågor som ofta uppstår kring PPI och DPI.
 
Kari: jag ser att du bor i Västerås. Jag finns i Enköping. Vi har "fotopromenader" på måndagar här i Enköping, helt opretantiöst:

http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=107323

Varför inte dyka upp imorgon (12/9) så kan jag försöka förklara för dig på plats.

Tack för inbjudan, generöst av dig att ta dig tid med en novis :) jag kommer gärna!
Antar att det här gäller?
Enakyrkan, Källgatan 21, som ligger vid Gustaf-Adolfs torg (gamla busstationen) i centrum och går iväg kl 18:30.

Jag bor inte i Västerås även om postadressen säger så utan halvvägs till Eskilstuna, om du får förhinder så meddela gärna, det är rätt långt o åka. Skickar dig mitt tel.nr.
 
ppi vid utskrift

Begreppet "upplösning" används tyvärr på många sätt.

Jag anser att du har rätt: upplösning är ett mått på någonting per nägonting, t.ex. pixlar per tum. Och en bilds storlek anges i pixlar * pixlar (bredd * höjd).

240 PPI eller 300 PPI eller 7 PPI eller 1786323 PPI som metadata i en bildfil är bara en siffra, och inget som man behöver bry sig om. Som jag skriver i min artikel: det är pixlarna som räknas.

Ju fler pixlar du har, desto mer detaljerat kan du skriva ut. Eller desto större med samma detaljering. 300 bildpixlar per tum vid utskrift ger en bild med hög detaljeringsgrad. Beroende på hur många pixlar gör detta att storleken på den fysiska utskriften varierar. Har du många pixlar kan du skriva ut i stor fysisk storlek med 300 PPI. Har du färre antal pixlar men ändå vill ha 300 PPI så kan du inte få lika stor fysisk utskrift.

Det är för övrigt jag som skrivit "artikeln" just för att förska reda ut alla oklarheter och frågor som ofta uppstår kring PPI och DPI.
Jag håller med om allt som skrivs ovan, utom "....inget som man behöver bry sig om...". Vid egen utskrift och inlämning till fotolab för utskrift är det lämpligt att justera ppi-värdet i sin bildfil. Fotolabben säger visserligen att de optimerar för bästa utskrift, men prova att skicka in en bildfil med 72 ppi och en med samma antal pixels totalt och 300 ppi och notera skillnaden. Skillnaden blir inte jättestor, men fullt synbar.
//Kjell
 
Jag kan absolut ingenting om sånt här , men borde inte fler pixlar (Ppi) på en given yta ge en skarpare bild?
Bilden kan aldrig bli skarpare än den är. Dvs 4288 punkter på längsta hållet. Om du vill göra en utskrift som är 16 tum bred (dvs 40 cm) så blir "upplösningen" 4288/16, alltså 268 dpi. Vill du göra en utskrift som är 20 cm bred blir det 4288/8, alltså 536 dpi.
 
Jag tror jag förstår vad du menar med att bilden inte kan bli skarpare än vad den är men,
nu gällde ju inte frågan ( även om det också är intressant) om vad som blir skarpast i utskrift (Dpi) utan varför jag fått ett högre Ppi värde på 2st. i stort sett identiska bilder med samma
strl. (bredd o höjd) när jag läser av i metadata eller i "bildstorlek"
 
Jag tror jag förstår vad du menar med att bilden inte kan bli skarpare än vad den är men,
nu gällde ju inte frågan ( även om det också är intressant) om vad som blir skarpast i utskrift (Dpi) utan varför jag fått ett högre Ppi värde på 2st. i stort sett identiska bilder med samma
strl. (bredd o höjd) när jag läser av i metadata eller i "bildstorlek"

För att svara på det behövs lite mer info, främst exakt vad du gjorde med bilderna när du sparade i jpeg.

Mvh,
Richard
 
...utan varför jag fått ett högre Ppi värde på 2st. i stort sett identiska bilder med samma strl. (bredd o höjd) när jag läser av i metadata eller i "bildstorlek"
Därför att det av någon anledning har angetts olika "storlek" (i tum/cm alltså) på bilderna. Hur stor utskrift du vill ha kan du ställa in i programmet.
 
Ja äntligen ramlar poletten ner, den ena bilden är mindre i cm!
Jag brukar aldrig ändra strl. på mina bilder, måste vara ett "omedvetet" misstag när jag lekt runt i programmet för att försöka lära mig vad det innehåller. Ja där ser man, tack för att ni orkar......

Vad betyder då i metadata "komprimerade bitar per pixel" 4 ? (i den mindre bilden)

Fotade nyss ett par rådjur gm fönstret och testade att göra samma sak med bilden, skrev i 300 istället för 240, den blev mindre i cm och kollade sedan i metadata men i den bilden står inget om komprimerade pixlar?
 
Jag håller i det stora med allt som Robert har sagt, men vill bara tillägga några funderingar:

Det här är nog en av de vanligaste sakerna som fotografer blir förvirrade kring och tyvärr gör inte företag som kameratillverkare, bildskärmstillverkare mycket för att lindra förvirringen - snarare bidrar de till den genom att kalla bildstorlekar (mätta i antal pixlar, t.ex. 2488x4530) för upplösning när - som konstaterats tidigare i tråden - upplösning snarare är "något per något annat", som till exempel pixlar per tum. Upplösning talar om hur tätt packad information är, antalet pixlar hur mycket information det finns.

Man kan generellt säga att så länge en bild hanteras och visas digitalt, i kameran eller i datorer så spelar upplösningen ingen roll. Man kan ange att en bild har 24, 240 eller 2400 dpi och så länge man betraktar den på en bildskärm ser den fortfarande likadan ut. Det finns ju en lika utbredd som märklig myt att bilder för webben skall sparas som 72 dpi. Man kan lika gärna välja 720, det blir ingen skillnad.

Upplösning blir med andra ord egentligen relevant först när en bild får en fysisk form utanför datorn - normalt som en utskrift. Det är ju först då den får en viss bestämd fysisk storlek (i millimeter, centimeter eller tum).
 
Jag håller i det stora med allt som Robert har sagt, men vill bara tillägga några funderingar:

Det här är nog en av de vanligaste sakerna som fotografer blir förvirrade kring och tyvärr gör inte företag som kameratillverkare, bildskärmstillverkare mycket för att lindra förvirringen - snarare bidrar de till den genom att kalla bildstorlekar (mätta i antal pixlar, t.ex. 2488x4530) för upplösning när - som konstaterats tidigare i tråden - upplösning snarare är "något per något annat", som till exempel pixlar per tum. Upplösning talar om hur tätt packad information är, antalet pixlar hur mycket information det finns.

Man kan generellt säga att så länge en bild hanteras och visas digitalt, i kameran eller i datorer så spelar upplösningen ingen roll. Man kan ange att en bild har 24, 240 eller 2400 dpi och så länge man betraktar den på en bildskärm ser den fortfarande likadan ut. Det finns ju en lika utbredd som märklig myt att bilder för webben skall sparas som 72 dpi. Man kan lika gärna välja 720, det blir ingen skillnad.

Upplösning blir med andra ord egentligen relevant först när en bild får en fysisk form utanför datorn - normalt som en utskrift. Det är ju först då den får en viss bestämd fysisk storlek (i millimeter, centimeter eller tum).

Iofs krånglar det till saker lite men skärmen man beskådar en bild på digitalt har ju också en upplösning (mätt i PPI). Om man tittar på en bild i 100% så visas den med samma PPI som bildskärmen har. Om man visar bilden med någon annan förstoring (eller förminskning) så ändras ju bildens PPI för den visningen. Till exempel så visas en bild i 50% med dubbelt så hög PPI som skärmen har. Eftersom skärmen dock har ett fast antal pixlar så måste bildens pixlar approximeras till skärmens vilket leder till kvalitetsförlust.

Liknande borde det väl bli vid utskrift. Antar att du vill skriva ut din bild som är 3000 pixlar bred på 5 tum. Då får du ju en upplösning på 600 DPI. Men om skrivaren bara klarar av att skriva maximalt 300 DPI så blir det ju en approximering. I detta fall hade det väl varit bättre att minska bilden till 1500 pixlar för att få rätt antal pixlar för en 300 DPI 5 tums utskrift. På så sätt kan man ju efterskärpa bilden för "rätt" storlek.

Eller tänker jag snett nu?
 
Iofs krånglar det till saker lite men skärmen man beskådar en bild på digitalt har ju också en upplösning (mätt i PPI). Om man tittar på en bild i 100% så visas den med samma PPI som bildskärmen har. Om man visar bilden med någon annan förstoring (eller förminskning) så ändras ju bildens PPI för den visningen. Till exempel så visas en bild i 50% med dubbelt så hög PPI som skärmen har. Eftersom skärmen dock har ett fast antal pixlar så måste bildens pixlar approximeras till skärmens vilket leder till kvalitetsförlust.

Ja, och vad har dpi-inställningar i bildfilen med det att göra? :)

Grejen är att hur en bild visas på en skärm inte påverkas ett dugg av vilket dpi-värde som finns angivet i bildfilen. Den skalas eller så visas den som pixel-för-pixel (en pixel i skärmen visar en pixel i bilden). Vilken upplösning bilden får i slutändan beror på skärmen och hur stor bilden är (antalet pixlar).

Skärmar är ju som sagt olika, normala upplösningar varierar enkelt uttryckt mellan runt 85 pixlar/tum som lägst (t.ex. en gammal 19-tummare med 1280x1024) upp till runt 120-130 pixlar/tum eller mer i högupplösta laptop-skärmar. Plus att det finns ännu högre upplösningar i till exempel telefoner och andra prylar med skärmar. De flesta skrivbordsskärmar ligger i intervallet 90-100 pixlar/tum ungefär.

Liknande borde det väl bli vid utskrift. Antar att du vill skriva ut din bild som är 3000 pixlar bred på 5 tum. Då får du ju en upplösning på 600 DPI. Men om skrivaren bara klarar av att skriva maximalt 300 DPI så blir det ju en approximering. I detta fall hade det väl varit bättre att minska bilden till 1500 pixlar för att få rätt antal pixlar för en 300 DPI 5 tums utskrift. På så sätt kan man ju efterskärpa bilden för "rätt" storlek.

Eller tänker jag snett nu?

Du har ju givetvis rätt så till vida att det finns poänger med att storleksanpassa en bild så att den kan skärpas optimalt i relation till hur stort den kommer att återges. Det gäller till exempel när man skickar bilder till tidningar för webbpublicering, då är det säkrast att ta reda på hur stor den färdiga bilden kommer att bli (alltså hur stor, mätt i pixlar, upplösningen är fortfarande irrelavant) så man kan slutskärpa den på ett så bra sätt som möjligt för vanliga bildskärmar.

Hur högupplöst den bilden sedan rent praktiskt blir - det har man ingen egentlig kontroll över. Någon kanske betraktar den på sin 65-tums vägg-tv där pixlarna är stora som skogsmyror eller så betraktar de samma bild på sin mobiltelefon där den verkligen bli högupplöst.

Skillnaden med utskrifter är att där har man kontroll över hur stor den fysiska bilden blir (om inte bör man nog - bland annat - läsa manualen till skrivaren :) och då blir det genast mycket relevant att tala om och tänka på upplösningen. Men så länge vi hanterar och visar bilden digitalt är det storleken (mått i pixlar) som är det viktiga, inte upplösningen (mätt i ppi, dpi eller något annat mått).
 
Ja, och vad har dpi-inställningar i bildfilen med det att göra? :)

Grejen är att hur en bild visas på en skärm inte påverkas ett dugg av vilket dpi-värde som finns angivet i bildfilen. Den skalas eller så visas den som pixel-för-pixel (en pixel i skärmen visar en pixel i bilden). Vilken upplösning bilden får i slutändan beror på skärmen och hur stor bilden är (antalet pixlar).

Skärmar är ju som sagt olika, normala upplösningar varierar enkelt uttryckt mellan runt 85 pixlar/tum som lägst (t.ex. en gammal 19-tummare med 1280x1024) upp till runt 120-130 pixlar/tum eller mer i högupplösta laptop-skärmar. Plus att det finns ännu högre upplösningar i till exempel telefoner och andra prylar med skärmar. De flesta skrivbordsskärmar ligger i intervallet 90-100 pixlar/tum ungefär.

Stämmer bra att det inte har något med DPI-värdet i filen att göra. Kände bara behovet av att påvisa att begreppet upplösning har en viss relevans även i digitala format :)
Kanske lite OT dock.


Du har ju givetvis rätt så till vida att det finns poänger med att storleksanpassa en bild så att den kan skärpas optimalt i relation till hur stort den kommer att återges. Det gäller till exempel när man skickar bilder till tidningar för webbpublicering, då är det säkrast att ta reda på hur stor den färdiga bilden kommer att bli (alltså hur stor, mätt i pixlar, upplösningen är fortfarande irrelavant) så man kan slutskärpa den på ett så bra sätt som möjligt för vanliga bildskärmar.

Hur högupplöst den bilden sedan rent praktiskt blir - det har man ingen egentlig kontroll över. Någon kanske betraktar den på sin 65-tums vägg-tv där pixlarna är stora som skogsmyror eller så betraktar de samma bild på sin mobiltelefon där den verkligen bli högupplöst.

Skillnaden med utskrifter är att där har man kontroll över hur stor den fysiska bilden blir (om inte bör man nog - bland annat - läsa manualen till skrivaren :) och då blir det genast mycket relevant att tala om och tänka på upplösningen. Men så länge vi hanterar och visar bilden digitalt är det storleken (mått i pixlar) som är det viktiga, inte upplösningen (mätt i ppi, dpi eller något annat mått).

Då har vi samma uppfattning!

/P
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.