Magnus W
Aktiv medlem
Jag hade fotograferat med egen SLR-kamera i 3 år när jag i Januari 1981 bytte in min Canon AE-1 (plus en hög ojektiv och pengar) och lämnade fotoaffären med en Pentax LX, (med FA-1W sökaren) en winder till densamma, en smc-m 28/2.0, en smc-m 50/1.4 en smc-m 85/2.0, och en smc 200/4.0.
Lyckan var fullständig.
Under tre tågluffningar, en resa till Island (se Teknikens Värld #23, 1984) En resa till Portugal, 8 månaders boende i Paris och 8 års La Vida Loca i Uppsala tjänade denna uppsättning sitt syfte.
Det fanns alltid tillskott och frånfällen; Autobälgen som kom till mig i Fotoaffären i Älmhult för en smärre summa, och som var en källa till makrokompositorisk glädje fram till 1993. Supervidvinkeln 15/3.5 som jag lade vantarna på för en spottstyver på Fotomässan i Nybro (frid över dess aska) 1985; och sedemera såldes hos Kameradoktorn för en nästan lika löjligt låg summa -- 1995 tror jag det var, samtidigt som jag avhändade mig normalobjektivet, 200:at och windern. Och sökarna FB-1 System Finder Base, och FC-1 Action Eyepiece.
Och 1991 sålde jag av Hasselbladaren. Ju mindre jag skriver om detta, desto bättre. Jag hade Hasselblad, behövde pengar. En stund senare hade jag pengar ...
Min enda tröst är att Bladaren gick till en kille som verkligen använde den, fotograferade, och uppskattade den.
Dessa prylar blev till stålar i den magra studentplånboken, och mången kväll förbannade jag mitt svaga kött som sålde av dessa tillvarons små guldkorn.
Men jag hade mitt kamerahus, och jag hade min 28/2.0 och min 85/2.0. Och tro mig; man kan ta sig väldigt långt med den utrustningen.
Och det gjorde jag.
Från 1995-96 fram till 2005 ... Eller hade kunnat göra, om inte 85an hade gått ohjälpligt sönder och blivit ersatt av ett 100/2.8 -- inte riktigt samma sak men vad tusan ...
Fotograferandet hade blivit lidande. Inget eget mörkrum, minimal utrustning, minimal motivation.
Men behovet fanns där.
Och det pockade på uppmärksamhet ...
eBay blev min första langare. Den försåg mig med en Hasselblad 500 c/m, två A12 magasin, ett CT* 50/4.0 och ett C 150/4.0, så mellanformatsmässigt var jag utrustad.
Sen kom dom; från Tyskland ett smc 135/2.5 (58), från England ett makro smc-A 100/4, från Skövde ett MX-hus och ett smc-m 85/2.0. Ett 35-200 sigma zoom som jag skall sälja, och ett smc-m 50/2.0 som får vara stand in tills mitt smc-m 50/1.4 som kommer (vilken dag som helst nu) tillsammans med mitt smc-a 20/2.8
Ett smc 28/3.5 på eBay är gräsligt lockande just nu. Och ett smc-m* 300/4.0. Men samtidigt är jag frestad av den nya Zeiss-Ikon kameran, med ett svinskarpt biogon 25/2.8 ... Och nog vore det läge att gneta ihop till ett nyare 50mm till bladaren. Och så är det den där gummitryckskursen ...
Anden är villig, men köttet är svagt.
Och dess intressen är en gnutta snäva.
Och lite, bara liiite grann nördiga ...
-- MW
Lyckan var fullständig.
Under tre tågluffningar, en resa till Island (se Teknikens Värld #23, 1984) En resa till Portugal, 8 månaders boende i Paris och 8 års La Vida Loca i Uppsala tjänade denna uppsättning sitt syfte.
Det fanns alltid tillskott och frånfällen; Autobälgen som kom till mig i Fotoaffären i Älmhult för en smärre summa, och som var en källa till makrokompositorisk glädje fram till 1993. Supervidvinkeln 15/3.5 som jag lade vantarna på för en spottstyver på Fotomässan i Nybro (frid över dess aska) 1985; och sedemera såldes hos Kameradoktorn för en nästan lika löjligt låg summa -- 1995 tror jag det var, samtidigt som jag avhändade mig normalobjektivet, 200:at och windern. Och sökarna FB-1 System Finder Base, och FC-1 Action Eyepiece.
Och 1991 sålde jag av Hasselbladaren. Ju mindre jag skriver om detta, desto bättre. Jag hade Hasselblad, behövde pengar. En stund senare hade jag pengar ...
Min enda tröst är att Bladaren gick till en kille som verkligen använde den, fotograferade, och uppskattade den.
Dessa prylar blev till stålar i den magra studentplånboken, och mången kväll förbannade jag mitt svaga kött som sålde av dessa tillvarons små guldkorn.
Men jag hade mitt kamerahus, och jag hade min 28/2.0 och min 85/2.0. Och tro mig; man kan ta sig väldigt långt med den utrustningen.
Och det gjorde jag.
Från 1995-96 fram till 2005 ... Eller hade kunnat göra, om inte 85an hade gått ohjälpligt sönder och blivit ersatt av ett 100/2.8 -- inte riktigt samma sak men vad tusan ...
Fotograferandet hade blivit lidande. Inget eget mörkrum, minimal utrustning, minimal motivation.
Men behovet fanns där.
Och det pockade på uppmärksamhet ...
eBay blev min första langare. Den försåg mig med en Hasselblad 500 c/m, två A12 magasin, ett CT* 50/4.0 och ett C 150/4.0, så mellanformatsmässigt var jag utrustad.
Sen kom dom; från Tyskland ett smc 135/2.5 (58), från England ett makro smc-A 100/4, från Skövde ett MX-hus och ett smc-m 85/2.0. Ett 35-200 sigma zoom som jag skall sälja, och ett smc-m 50/2.0 som får vara stand in tills mitt smc-m 50/1.4 som kommer (vilken dag som helst nu) tillsammans med mitt smc-a 20/2.8
Ett smc 28/3.5 på eBay är gräsligt lockande just nu. Och ett smc-m* 300/4.0. Men samtidigt är jag frestad av den nya Zeiss-Ikon kameran, med ett svinskarpt biogon 25/2.8 ... Och nog vore det läge att gneta ihop till ett nyare 50mm till bladaren. Och så är det den där gummitryckskursen ...
Anden är villig, men köttet är svagt.
Och dess intressen är en gnutta snäva.
Och lite, bara liiite grann nördiga ...
-- MW
