-Catherine-
Aktiv medlem
Fick i uppdrag att fotografera en gammal häst som blivit allt för krasslig för att orka längre. Hästen har funnits i familjen sedan unga år och är idag hela 28 år (!).
Innan de slaktade honom ville de ha lite nytagna bilder på honom, och jag blev ombedd att fotografera.
Jag gjorde mig för och släpade ut den stackars hästkraken på lite trevligare mark än den trista rasthage han vanligvis står i, för att få lite vackrare omgivning på bilderna.
Jag använde min externa blixt som fyllnadsblixt och var noga med från vilket håll ljuset kom från, allt för att minimera fula skuggor och få fram det finaste hos hästen.
Två rullar blev det till slut, innan hästen ledsnade på mig och helt sonika vände rumpan åt mig. För att undvika närmare kontakt med de lägre regionerna av det buttra djuret så gav jag mig och nöjde mig med de två rullar jag hade...jag var ju säker på att minst en av dem innehöll väldigt fina bilder.
Ikväll gick jag med glatt humör ner till mörkrummet och framkallade rullarna, och efter en dryg halvtimme stod det klart att mitt tidigare glada humör genast skulle bytas ut mot ett smärre vansinne....*ler bittert*...jag som satt prestige i att ALLTID märka upp mina exponerade rullar innan jag lägger dem i väskan, har klart och tydligt inte gjort så denna gång.....
Den ena av rullarna, den som klarade sig från min så pinsamma miss, innehåller kanske en eller annan bild som går att använda....men den andra, ja den går ner i soporna..
Måtte jag hinna ta om rullen innan hästkraken får sluta sina dagar...
Jag ville bara skriva av mig lite, det är inget synd om mig igentligen, jag har mig själv att skylla...men pinsamt & frustrerande är det iaf...
/Catherine - klantig och skämms
Innan de slaktade honom ville de ha lite nytagna bilder på honom, och jag blev ombedd att fotografera.
Jag gjorde mig för och släpade ut den stackars hästkraken på lite trevligare mark än den trista rasthage han vanligvis står i, för att få lite vackrare omgivning på bilderna.
Jag använde min externa blixt som fyllnadsblixt och var noga med från vilket håll ljuset kom från, allt för att minimera fula skuggor och få fram det finaste hos hästen.
Två rullar blev det till slut, innan hästen ledsnade på mig och helt sonika vände rumpan åt mig. För att undvika närmare kontakt med de lägre regionerna av det buttra djuret så gav jag mig och nöjde mig med de två rullar jag hade...jag var ju säker på att minst en av dem innehöll väldigt fina bilder.
Ikväll gick jag med glatt humör ner till mörkrummet och framkallade rullarna, och efter en dryg halvtimme stod det klart att mitt tidigare glada humör genast skulle bytas ut mot ett smärre vansinne....*ler bittert*...jag som satt prestige i att ALLTID märka upp mina exponerade rullar innan jag lägger dem i väskan, har klart och tydligt inte gjort så denna gång.....
Den ena av rullarna, den som klarade sig från min så pinsamma miss, innehåller kanske en eller annan bild som går att använda....men den andra, ja den går ner i soporna..
Måtte jag hinna ta om rullen innan hästkraken får sluta sina dagar...
Jag ville bara skriva av mig lite, det är inget synd om mig igentligen, jag har mig själv att skylla...men pinsamt & frustrerande är det iaf...
/Catherine - klantig och skämms
Senast ändrad:
