Distraherande med alla möjligheter?

[Strmbrg]

Jag har i veckan inhandlat en ny digitalkamera. En Nikon D90.
Jag har en D70s sedan tidigare. Nu vill jag inte diskutera just de här modellerna, utan mer reflektera generellt.

Jag surfar runt lite i kamerans menyer och blir ganska imponerad av alla inställningar, val, och justeringar som går att göra.
Men samtidigt blir jag lite stresad, eller hur jag skall uttrycka det.

Med en gammal Nikon FM2 så var det ganska enkelt:
Jag valde motiv, vred in exponeringen med hjälp av + 0 - i sökaren, fokuserade och tryckte av.

Med dagens kameror blir det ju ännu enklare:
Jag väljer motiv. Allt annat sköts av kamerans automatik, om jag så önskar!
Automatiken kan dessutom fås att arbeta på nästan hur många olika sätt som helst!
Valfriheten är enorm! Det finns knappar och menyer för allt. Jag kan till och med välja vad som skall hända när jag trycker på en viss knapp.
Det här är ju jättebra!

Och ganska distraherande.

Hur skall jag vara säker på att jag valt rätt? Fanns det inte något val som jag kunde gjort annorlunda och lite bättre?
Är det verkligen det bästa läget jag har valt för autofokusen nu?
Kanske det vore bättre om jag valde en annan funktion hod Func-knappen?
Hur stor vill jag ha centrummätningen? När skall jag använda den, förresten?
Skall jag välja raster? Eller vill jag ha en så ren sökare som möjligt?
3D-följning av autofokus, det verkar ju avancerat och kanske bra?
Äh, jag kör på det gröna auto-läget rakt av! Men utan autoblixt...
Eller är det läget bara för "amatörer"?

Är jag amatör?

Den automatiska kameran, som sköter allt så jag kan koncentrera mej helt på motivet och på avtryckaren...

Den automatiska kameran, som med all sin valfrihet, får mej att koncentrera mej helt på kameran och tappa bort motivet...

Ibland känns det som att det vore skönt med mindre valfrihet.

/Strmbrg,

 

[apersson850]

Det är därför man måste öva. Då lär man sig vilka inställningar man inte behöver vid olika tillfällen, utan kan koncentrera sig på de som man har nytta av.

 

[Strmbrg]

Det är därför man måste öva. Då lär man sig vilka inställningar man inte behöver vid olika tillfällen, utan kan koncentrera sig på de som man har nytta av.

Håller med dej!

Samtidigt kan jag emellanåt föredra att bara gå ut med ett normalobjektiv, och strunta i alla möjliheter som kamerahuset "erbjuder".

Det ger mej övning i kreativitet, på ett speciellt plan.

/Strmbrg,

 

[apersson850]

Det går inte. Man måste känna till vad kamerahuset erbjuder för att kunna ställa dessa funktioner i något "du ska inte vara med"-läge.

Det går alltså per definition inte att stänga av sånt som man inte vet om.

 

[wfrank]

Skönt inlägg. Men det är ju det som är häftiga. Extremt avancerad typ nyss militärklassad teknologi inpressad i en litet skal med ett 10-tal knappar och nån ratt. Och som har bättre kapacitet att ta bra bilder än utrustning som bara de bäst betalda fotograferna hade råd att tillskansa sig för några år sen. Nu för 10.000 kr, ibland 5.000.

Vilken utmaning!

 

[RolandLarsson]

"Ibland känns det som att det vore skönt med mindre valfrihet."

Håller med. Ibland önskar jag mig en äldre, helt manuell analog kamera med svart-vit film i.

Men, hur skall jag nu framkalla filmen då, skall jag ha lite längre tid än sist eller kanske lite kortare?. Vilken framkallare skall jag använda? Är fixet jag använder verkligen det bästa? Papper, det finns massor av olika papper vilket skall jag använda? Hade ett annat papper gett mig en bättre bild? Plast, baryt, silver gelatin? O.s.v...

Det är så att ju mer man sätter sig in i en sak desto mer komplicerat blir det. Ingenting är lätt. Det är bara att hugga tag i den teknik du valt och sätta igång och lära dig möjligheterna och begränsningarna. Först när du behärskar din utrustning kan du bli kreativ med den, oavsett om det är en 1Ds Mark III eller en hålkamera.

 

[Strmbrg]

Vad jag menar med att "strunta" i alla kamerans möjligheter är ungefär:
Kanske ta en dag, bara lalla ut, och bara ägna sej åt att hitta motiven?
Ställ kameran på "nåt default-auto-läge" från början och fundera inte mer på det sedan.

Här ställde jag dock in på långtidsexponering och vispade runt lite med kameran. Också ett lite low-tech-alternativ, kanske?




/Strmbrg,

 

[frwe]

Jag har i veckan inhandlat en ny digitalkamera. En Nikon D90.
Jag har en D70s sedan tidigare. Nu vill jag inte diskutera just de här modellerna, utan mer reflektera generellt.

Jag surfar runt lite i kamerans menyer och blir ganska imponerad av alla inställningar, val, och justeringar som går att göra.
Men samtidigt blir jag lite stresad, eller hur jag skall uttrycka det.

Med en gammal Nikon FM2 så var det ganska enkelt:
Jag valde motiv, vred in exponeringen med hjälp av + 0 - i sökaren, fokuserade och tryckte av.

Med dagens kameror blir det ju ännu enklare:
Jag väljer motiv. Allt annat sköts av kamerans automatik, om jag så önskar!
Automatiken kan dessutom fås att arbeta på nästan hur många olika sätt som helst!
Valfriheten är enorm! Det finns knappar och menyer för allt. Jag kan till och med välja vad som skall hända när jag trycker på en viss knapp.
Det här är ju jättebra!

Och ganska distraherande.

Hur skall jag vara säker på att jag valt rätt? Fanns det inte något val som jag kunde gjort annorlunda och lite bättre?
Är det verkligen det bästa läget jag har valt för autofokusen nu?
Kanske det vore bättre om jag valde en annan funktion hod Func-knappen?
Hur stor vill jag ha centrummätningen? När skall jag använda den, förresten?
Skall jag välja raster? Eller vill jag ha en så ren sökare som möjligt?
3D-följning av autofokus, det verkar ju avancerat och kanske bra?
Äh, jag kör på det gröna auto-läget rakt av! Men utan autoblixt...
Eller är det läget bara för "amatörer"?

Är jag amatör?

Den automatiska kameran, som sköter allt så jag kan koncentrera mej helt på motivet och på avtryckaren...

Den automatiska kameran, som med all sin valfrihet, får mej att koncentrera mej helt på kameran och tappa bort motivet...

Ibland känns det som att det vore skönt med mindre valfrihet.

/Strmbrg,

Jag kan bara hålla med. Om man försöker att lära sig allt först blir man bara förvirrad. Det jag tycker man skall göra är att fundera på vad man fotograferar och under vilka förhållanden. Fundera på vilka funktioner du kan behöva använda och stoppa där. En bra kamera är en du kan greppa och utan att behöva fundera så mycket få det bästa möjliga resultatet.

Lär dig några grunder först och jobba med dem till det sitter, när du hamnar i en situation där du inte blir nöjd, fundera igen om det finns något att göra på kameran så har du genast lärt dig något nytt och det gamla finns kvar.

Använd INTE gröna läget, det är inte alls säkert att Nikon och du är överens om hur en viss situation skall tolkas.

Min kamera är "nollad" och inställd på A-läget, Raw + små JPG. Jag ställer in den bländare jag vill använda och hoppas ljuset räcker. Det finns givetvis andra inställningar jag använder när jag behöver men det är ett bra utgångsläge tycker jag. Ett alternativ till A är P-läget där du enkelt justerar tid/bländare med bibehållen exponering.

Efterbehandlingen gör jag i CaptureNX där jag justerar bilden och skärper upp den.

/FW

 

[Pekka M]

Jag håller inte med inlägget. Köper du en någorlunda avancerad kamera, så tycker jag att du bör visa intresse för att lära dig använda den. Därmed inte sagt att du måste kunna allt på en gång.
Självklart kan du i början köra med automatik, men ett bra tips är att sedan i lugn och ro studera bildernas Exif-information och fundera på hur instälningarna kom att påverka bildens egenskaper.
Jag tror att du ganska snart kommer gå över till att använda slutar- eller bländarprioritet, beroende på situation.

 

[Strmbrg]

Jag håller inte med inlägget. Köper du en någorlunda avancerad kamera, så tycker jag att du bör visa intresse för att lära dig använda den. Därmed inte sagt att du måste kunna allt på en gång.
Självklart kan du i början köra med automatik, men ett bra tips är att sedan i lugn och ro studera bildernas Exif-information och fundera på hur instälningarna kom att påverka bildens egenskaper.
Jag tror att du ganska snart kommer gå över till att använda slutar- eller bländarprioritet, beroende på situation.

Kanske bör förtydliga mej lite:
Jag kan nog en hel del (om jag får säga det själv...) och har fotat sedan sjuttitalet.
Jag menar att mindre komplex utrustning kan få - åtminstone mej- att tänka mer på bild än teknik.

/Strmbrg,

 

[Pekka M]

Kanske bör förtydliga mej lite:
Jag kan nog en hel del (om jag får säga det själv...) och har fotat sedan sjuttitalet.
Jag menar att mindre komplex utrustning kan få - åtminstone mej- att tänka mer på bild än teknik.

All right! Jag förstår dilemmat. Vad är en begränsning och vad är en medveten avgränsning?

Jag försöker tänka ut något klokt att skriva, men min hjärna målar i stället upp en knasig liknelse:
Vem av följande personer får det mest bestående intrycket?
A) Resenären som spenderar timmar och njuter av solnedgången och den svala sommarbrisen vid Mekongflodens delta. (Han äger ingen kamera. Kanske tror han inte på materiell lycka.)
B) Turisten som hastar förbi, men hinner ändå ta ett fotografi av scenariot. Det blir faktiskt så lyckat att han förstorar fotografiet, ramar in och hänger upp det på väggen.

Hoppas att jag inte kapar din tråd. Lånar den bara en liten stund för att dra det hela ännu mer mot det filosofiska hållet. ... för dina frågor är retoriska, eller hur?

 

[Strmbrg]

All right! Jag förstår dilemmat. Vad är en begränsning och vad är en medveten avgränsning?

Jag försöker tänka ut något klokt att skriva, men min hjärna målar i stället upp en knasig liknelse:
Vem av följande personer får det mest bestående intrycket?
A) Resenären som spenderar timmar och njuter av solnedgången och den svala sommarbrisen vid Mekongflodens delta. (Han äger ingen kamera. Kanske tror han inte på materiell lycka.)
B) Turisten som hastar förbi, men hinner ändå ta ett fotografi av scenariot. Det blir faktiskt så lyckat att han förstorar fotografiet, ramar in och hänger upp det på väggen.

Hoppas att jag inte kapar din tråd. Lånar den bara en liten stund för att dra det hela ännu mer mot det filosofiska hållet. ... för dina frågor är retoriska, eller hur?

Retoriska eller inte...
Det visar sej allteftersom kommentarerna kommer in!
Jag gillar att resonera på stora rangerbangårdar!

-Ös på med vad du vill!

/Strmbrg,

 

[Fredrik183]

Intressant att läsa ditt inlägg. Har funderat en del i de banorna själv och praktiserar "konceptet". Fotograferar med en helautomatisk kamera (altså typ gröna rutan) där det inte ens finns något alternativ att göra alla de inställningar som finns på en mer avancerad kamera. Tycker det är befriande, jag vet vid det här laget i stort sett hur kameran mäter ljus och reagerar på de inställningar som trotts allt går att göra. Och bilderna blir oftast exakt så som jag vill ha dem!

Har inget otalt med de ingenjörer som konstruerat kameran och de defaultinställningar de gjort, kan bara konstatera att de gjort ett bra jobb, kameran jobbar som jag vill, och jag försöker jobba med kameran. Den är liten och fjuttig, det är inte den som är i fokus, det är bilderna. Kameran har i all sin enkelhet visat sig vara ett behändigt verktyg för mig på vägen att nå de bilder jag vill ha. Den är faktiskt så bra att jag knappt behöver göra några inställningar alls på den. Det räcker att tänka sig för då man gör ljusmätningen och förfokuserar och använda exponeringskompensation (utan den är man rökt).

Började min "fotografiska bana" med helmanuella kameror. I den kamera jag lärde mig fotografera med fanns det inte ens en ljusmätare. Fick läsa på filmasken eller använda en handhållen ljusmätare. Det är alltså inte heller för mig så att jag inte behärskar något annat än auto. Tvärtom ser jag det som en förutsättning att fotografera med någorlunda bra resultat med helautomatik att man faktiskt behärskar det manuella. Följer med intresse alla teknikdiskussioner här på forumet och håller mig ajour med teknikutvecklingen. Hittills tycker jag inte att det existerar någon annan mer avancerad kamera som skulle ge mig ett tillräckligt merutbyte mot den jag har (uppskattar verkligen kamerans lilla format). Teknisk bildkvalitet är inget argument för mig, då jag anser att bilderna kameran ger duger för mitt behov.

Jag får naturligtvis anpassa mina motivval till vad kameran klarar av, men det upplever jag inte som någon begränsning. Motiv finns så det räcker, och det retar den kreativa sidan lite att försöka mjölka ur bilder ur motiv med enkla medel. Det är mer upp till en själv då känns det som och den känslan tycker jag är en sporre när man väl lyckas.

Trotts att jag alltså fotograferar med helautomatik så upplever jag inte att jag släppt kontrollen och överlämnat mig i kameraingenjörarnas händer. Det paradoxala är att det känns som att det är ännu mer upp till mig och min kunskap/förmåga att få till något som "autofotograf".

 

[Strmbrg]

Intressant!

Var finns den "digitala hålkameran"?
Eller, åtminstone den "digitala Instamaticen",,,

När det gäller målad konst, så kan jag ofta attraheras mer av verk där man får tänka lite. Ofta är det samma sak med foto. Inte alltid, men ofta...
Jag har sneat in lite på bilder med rörelseoskärpa.
Kolla gärna bilderna på min sida, för övrigt. Där ligger några exempel på dylika.

"Prestanda-fotografi" med maximal skärpa och upplösning, perfekt exponering och minimala aberrationer är något helt annat än just dessa bilder.
Jag menar nu INTE att "Prestanda-fotografi" skulle vara fel. Det kan vara intressant det också, men de här diffusa bilderna ställer inte så jättehöga krav på utrustningen, tror jag.

/Strmbrg,

 

[61397]

Intressant diskussion!

Jag förstår verkligen vad du menar. Men när jag vill köra utan en massa krångel så tar jag min 5d utan batterigrepp och skruvar på en ljusstark 28mm och drar ut och försöker fånga motiven genom att enbart använda avtryckaren. Väldigt trevligt att smyga runt på stan, eller dokumentera händelser och högtider.

På tal om hålkamera, jag tog ett lock till kameran och smälte ett hål i det med hjälp av en glödgad nål. Ett väldigt smidigt sätt att göra en dyr digital kamera till den mest rundimentära man kan tänka sig. Räkna inte med nån skärpa dock...

/FLiP

 

[Raderad36]

En distraherad fotograf skapar inga fotografier!

Jag har i veckan inhandlat en ny digitalkamera. En Nikon D90.
....
Med en gammal Nikon FM2 så var det ganska enkelt
....
Den automatiska kameran, som med all sin valfrihet, får mej att koncentrera mej helt på kameran och tappa bort motivet...

Ibland känns det som att det vore skönt med mindre valfrihet.

/Strmbrg,

Mitt råd är att varva D90:an med din gamla FM2:a. Ladda den med ex. Velvia 50 när ljuset är det rätta och ge dig ut (eller in) och koncentrera dig på fotografiet. Väl så nyttigt, istället för att oroa sig över inställningar. Resultatet blir dessutom oftast väsentligt bättre!

MVH/Thomas