Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Digital HORROR,eller?

Produkter
(logga in för att koppla)

Niclasfoto

Avslutat medlemskap
Hallojs!

Jag sitter å funderar på framtiden, som så många ggr förr;)!

Jag hade en givande pratstund med en framgångsrik Norsk naturfotograf för några år sedan. Vi pratade bla om den digitala utvecklingen.
Då hade D30 precis kommit ut men han tänkte då vänta på en bättre kamera innan köp.

Han betonade att en stor del av nykeln inom hans eget naturfotografi var att känna kamerans exponeringsögonblick och utnyttja det för att kapa exakt rätt ögonblick.

Han uttryckte ca detta;
"-Jag upplever att ögonblicket snart är över"!
"Snart köper vi en systemkamera som registrerar kanske 20 frames/sec i flera minuter. Vart är ögonblicket då, visst ett i varje frame Men är då mina 30år av regelrätt finslipning till liten nytta FÖr framtiden?"


Huufff,,, Jag personligen fotar glatt analoga bilder fortfarande och kommer också att göra det en god stund framöver,, men jag känner likadant när jag funderar över ögonblicket. Ögonblicket som ju är så starkt och konkret!

Hur blir det den dagen när man komponerar och väntar tills Havsörnen lyffter på stjärten, lutar sig fram. Då håller man sonika avtryckaren nede och "filmar med frames". Hemma så plockar man ut den som var i "Rätt" ögonblick precis när örnen hoppade ut i flykt som allra mest dynamiskt, osv,,,

Jag tänker och tänker och ju närmare jag kommer en Dslr dessto mer osäker blir jag på framtiden och källan till mitt eget fotointresse som just är att fånga ögonblicket med precision och tveklöshet.

Ngn som har refflektioner i temat?

Mvh Niclas, som hoppas att ingen Dslr filmar i framtiden,,,,Men som sagt, kanske hoppas man förgäves;///..
 
Misströsta icke!
Fortfarande återstår det att hitta rätt ljus, rätt vinkel, rätt plats, rätt örn, rätt köpare osv. :)
 
Visst är det så.
Men funderar gör jag ändå. Enligt mig så är det långt ifrån direkt problematiskt att vara på rätt plats till rätt tid. Det är faktorer som endast kräver tid.

Kanske förstorar jag problemet till sin spets i trådförfattandet men frågan är om inte utveklingen går åt detta hållet, det tvekar jag inte på.

Kanske är det inte hela världen för den gemene fotografen men för mig så lockar inte den framtiden, tyvärr.

Visst jag är lite småtraditionell generellt sett i min natur men när det gäller just detta med det fotografiska ögonblicket så betraktar jag det faktiskt inte utifrån samma traditionalistiska perspektiv.

Men överlever, det gör jag nog;)

Mvh Niclas,
 
Surt sa räven... men vad är det för fel med att fler kan ta bilder i "rätt ögonblick" utan att behöva ägna ett liv åt att lära sej just det?

Istället får de ägna desto mer tid åt att hitta de där djuren som blivit allt sällsyntare medan utvecklingen pågått...
 
Niclasfoto skrev:
Ngn som har refflektioner i temat?
Ja, det var massa snack när småbildkamerorna fick motorer på 60-talet också, har äldre kollegor berättat för mig.

Det lät precis som det gör idag; att det är kameran som gör jobbet och inte fotografen.
 
Niclasfoto skrev:
Hallojs!

Jag sitter å funderar på framtiden, som så många ggr förr;)!

Jag hade en givande pratstund med en framgångsrik Norsk naturfotograf för några år sedan. Vi pratade bla om den digitala utvecklingen.
Då hade D30 precis kommit ut men han tänkte då vänta på en bättre kamera innan köp.

Han betonade att en stor del av nykeln inom hans eget naturfotografi var att känna kamerans exponeringsögonblick och utnyttja det för att kapa exakt rätt ögonblick.

Han uttryckte ca detta;
"-Jag upplever att ögonblicket snart är över"!
"Snart köper vi en systemkamera som registrerar kanske 20 frames/sec i flera minuter. Vart är ögonblicket då, visst ett i varje frame Men är då mina 30år av regelrätt finslipning till liten nytta FÖr framtiden?"


Huufff,,, Jag personligen fotar glatt analoga bilder fortfarande och kommer också att göra det en god stund framöver,, men jag känner likadant när jag funderar över ögonblicket. Ögonblicket som ju är så starkt och konkret!

Hur blir det den dagen när man komponerar och väntar tills Havsörnen lyffter på stjärten, lutar sig fram. Då håller man sonika avtryckaren nede och "filmar med frames". Hemma så plockar man ut den som var i "Rätt" ögonblick precis när örnen hoppade ut i flykt som allra mest dynamiskt, osv,,,

Jag tänker och tänker och ju närmare jag kommer en Dslr dessto mer osäker blir jag på framtiden och källan till mitt eget fotointresse som just är att fånga ögonblicket med precision och tveklöshet.

Ngn som har refflektioner i temat?

Mvh Niclas, som hoppas att ingen Dslr filmar i framtiden,,,,Men som sagt, kanske hoppas man förgäves;///..

Det finns ju möjlighet att ställa in så man bara kan ta en bild i taget om man vill det ;)
 
Re: Re: Digital HORROR,eller?

Hans-C skrev:
Det finns ju möjlighet att ställa in så man bara kan ta en bild i taget om man vill det ;)

Eller använda så små minneskort att man måste byta mellan varje exponering... då jäsingen gäller det att ha känsla för timing!

Vore det helt fel med en DV-cam som filmar med så hög upplösning att varje ruta duger till en bra stillbild? 30 bilder per sekund i flera timmar... nån däremot?
 
Okey, jag får väl dra in svansen mellan benen,,

Jag är nog lite ensammen om dessa tankar då kanske;)!
Mvh Niclas,
 
Jag tänker såklart väldigt hypotetiskt när jag skriver Att framtiden BLir som så och som så.

Att det med kameramotorn skulle komma förstod jag och jag tänkte själv i dessa banor när EOS1Nrs kom med sina 10/sec och fast spegel,, Visst har folk i alla tider funderat djupt när revolten visade sig i sin gryning..

Men frågeställningen kvarstår. Har vår syn på det fotografiska ögonblicket förändrats,, Har den digitala utvecklingen som jag nämner i trådförfattandet ngr negativa aspekter,,osv.

Jag måstet bestyrka att jag INte är ngn motsträvare utan snarare nyfiken småskeptiker;)

Mvh Niclas,
 
Synen har nog förändrats glidande över tiden. När det var glasplåtar o stora kostnader för varje bild blev planering o timing ett villkor för att klara ekonomin.

Med mer automatik o låga kostnader kan man "slösa" med antalet exponeringar o därmed öka chansen att fånga "ögonblicket". Klart att det retar någon som ägnat 30 år åt att lära sej tima avtrycket på just sin kamera. Ungefär som vi Macanvändare gjorde när folk fortfarande hackade DOS... moaaaahahahaha

För betraktaren/köparen av en bild är det av lite intresse om det är bild nummer sju av tolv i en serie eller den månadens enda vältimade exponering. Eller?
 
Niclasfoto skrev:
Jag är nog lite ensammen om dessa tankar då kanske;)!

Nej, jag är övertygad om att du inte är ensam om att ha sådana tankar, även om just jag inte delar dem. För mig är det slutresultatet och endast slutresultatet som räknas. Bilden som sådan. Vägen dit är mig likgiltig. Men visst finns det andra här på sidan, som anser att bilden blir bättre, "mer äkta", om den är tagen som ett oneshot analogt. Funderar ibland om bilden skulle vara ännu mer "äkta" om fotografen hade haft ena armen bakbunden vid fotograferingstillfället och stått på ett ben..? ;-))

Att ta flera bilder av samma motiv för att säkerställa att åtminstone en exponering blev som avsett är inget nytt. Ulf Sjöstedt beskriver i en av sina böcker hur han nere på franska rivieran såg motivens motiv - ett räcke. "Jag tog bild efter bild", skriver han. Förr ansågs det som ett tecken på en hängiven fotograf med höga ambitioner och krav på kvalitet. Sedan digitalarna gjort sitt inträde finns det dem som försöker få samma agerande till något fult och till ett tecken på slarvighet och bristande kunskap.

mvh Janne
 
Senast ändrad:
HDFS) (KGS skrev:
För betraktaren/köparen av en bild är det av lite intresse om det är bild nummer sju av tolv i en serie eller den månadens enda vältimade exponering. Eller?

Nej visst och jag håller också med Jan ovan,,,

Det jag menar och fiskar lite efter är att man tidigare har haft en tydligare gräs mellan "fotografiets äkta resultat" och filmfotografaiets äkta resultat".
Nu kan man nästan filma med kameran och plocka ut en frame som har fullgod kvalitet (vad nu det är,,:) Säger som sagt inte att det ÄR fel eller gör ngt sämre UTan att gränserena glider ihop.

Jag menar visst absolut att det är det slutliga resultatet som är och förblir det viktiga,, -->

(I och för sig, precis så tänkte ju också Sir David Attenb,, också när de fångade ormar, drogade dem och släppte de utanför kameran,,, Alla tror vi ju att det VAR natur vi såg, Huff nej natur var det inte på långa vägar bara sceneriet var äkta;/ ) Menar Inte med detta att framtidens "Dslrfilmning" är fusk, absolut inte! Ibland känns det som det bara;)




Mvh Niclas,
 
Senast ändrad:
Jag kan hålla med dig i ditt resonemang om att den nya tekniken känns som "fusk". Det är lättare att välja ut rätt ögonblick framför skärmen än ute på fältet. Pga dagens tidstress och snabba efterfrågan på "råvaror" lär vi nog få leva med att bilder plockas från både sekvenstagningar och dv-kameror.

Men alla de som faktiskt har bildseendet och känslan för "rätt ögonblick" intränat och inpräntat i sig själva har, enligt min åsikt, en större respekt och tyngd i sina bilder. Även om samma bild går att knäppa digitalt och med mindre ansträngning och även om det blir den digitala bilden som vinner en ev. köpares gunst, kan ingen ta ifrån den fotografen som tagit den analoga bilden sin vetskap om hur han har strävat för att knäppa just den bilden med stort B.

Det är där min respekt ligger. Hur många gånger har man inte önskat att man själv var så duktig att man slapp använda dslr-kameror. Det finns inget som slår känslan av att hålla en färsk kopia av bilden med stort B i sin hand och tänka att man man faktiskt lyckades.

Själv använder jag en d-slr pga att det är tidsmässigt och ekonomiskt fördelaktigt. Men det är inte på långa vägar lika roligt som att fota analogt, plus att man slipper den fö#@%&nnade brännviddsförlängningen......
 
Har svårt att minnas vad som var så himla kul med att fota analogt... det var lite spännande att köra svartvitt o framkalla o kopiera själv, men att skicka in en rulle färgbilder o få tillbaks dem lagom tillyxade o färgskadade från Lofoto var bara sådär skoj tycker jag...

Mycket roligare att kunna redigera o fixa hemma utan slabb o slask o kanske kunna presentera en riktigt hygglig bild bara nån timma efter en händelse, kanske så nån polare på andra sidan Atlanten kan få se vad som just hänt.

De digitalt tagna bilder som jag printar ut på lab idag är vida mycket bättre än de jag fick fram med min analoga kamera, så jag saknar den inte. Den har f ö inte ens motor, så någon direkt serietagning var aldrig aktuellt. Många missade motiv for förbi mellan frammatningarna (kändes det som).

Nån dag ska jag ställa upp den på stativet bredvid Aette o ta exakt samma bild samtidigt o jämföra de kopior jag får...
 
Niclasfoto skrev:
Jag är nog lite ensammen om dessa tankar då kanske ;)!

Annars, även med fartmonster som t.ex 1Dmk2, kan man ju bara helt sonika sätta den i 'ta bara en bild'-läge, så är man tillbaka i att man måste "fånga ögonblicket" med en bild.
 
orkar inte motivera mig då jag pluggat alldeles för länge idag... men, jag håller med niclas! jag tycker att man ska ha "känslan" för att trycka av vid rätt tid. är inte för att släppa dopingen fri heller.

/J
 
Jag vet att jag är fotosidans Kapten Stofil, men två av mina favoritkameror är Kinax II 6x9 från 1948,och bara för att inte göra det för lätt för sig är det 620 format på den också ;)

Den andra är min Agfa Ambi Silette från 1956, batteritillverkarna blir fattiga på mig...
 
Joppe skrev:
orkar inte motivera mig då jag pluggat alldeles för länge idag... men, jag håller med niclas! jag tycker att man ska ha "känslan" för att trycka av vid rätt tid. är inte för att släppa dopingen fri heller.

/J

Förstår inte riktigt kopplingen till dopning, men jag har kanske inte vaknat helt ännu... Utveckla gärna din tankegång där...

Men alla ni, som tycker en blid är bättre/mer äkta/professionellare/välj eget adjektiv i komparativ innebär ert ställningstagande att ni inte kan bedöma en bild om ni inte vet hur den har tagits? Verkar krånligt i så fall?
Eller utgår ni från att alla bilder från snabba kameror - analoga som digitala - är "fuskbilder"?
Eller hur gör i när ni bedömmer bilder?

mvh Janne
 
doping.. ja, det är vällite fusk där också...

ang. adjektiv osv.
egentligen så spelar det kanske ingen roll för "bilden " hur den är tagen, men jag får grymt mycket mer respekt för ngn som jag vet har tagit bilden vid ETT tillfälle än ngn som har haft en film vid tillfället och plockat ner en ruta från den.

om jag ser en, i mina ögon, bra bild och får veta hur den är tagen så kan jag känna;

1. jag får veta att det är en "filmruta" och blir plötsligt inte alls lika imponerad eftersom det var stillbilder vi höll på med och har jag 3000 alt. exp av en örn som lyfter vid ett o samma tillfälle så känns det inte som det är fotografen som har tagit "bilden", den är ju bara en i mängden från en filmkamera (inte alls samma sak som stillbildsfotografi)

2. jag får veta att den är tagen med en "stillbildskamera". tycker då att fotografen varit "bättre" (eller kanske mer duktig) eftersom han inte alls tagit lika många alt. exponeringar utan kanske mer kört på "känsla"

/J
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar