Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Diffratktionsproblematiken - no big deal! Eller...?

Produkter
(logga in för att koppla)

VargenW

Aktiv medlem
Efter att ha kört APS-C i över tio år har jag nu åter ”fullformat”. Genast märkte jag att man verkligen får gå upp i bländartal om man vill ha stort skärpedjup, t ex i landskap. Då kommer diffraktionsspöket, att ju mindre bländare man har desto större blir diffraktionen, en sorts överstrålning som resulterar i sämre skärpa.

Läste in mig på en mycket informativ sida om detta: https://www.kamerabild.se/fotoskolor/vi-f-rklarar/vi-f-rklarar-diffraktion-sk-rpedjupets-fiende och gjorde det test som de föreslog: Jag satte upp ett finmaskigt tyg (en linneservett tog jag), kameran på stativ och så utlöste jag kameran med Canons app Camera Connect och gick igenom alla bländare. Jag använde sen f8 som referens och koncentrerade mig på de mindre bländarna.

Visst, i 100% började man se liiiite skillnad redan vid f13, och en märkbar skillnad upp mot f22. Nu är iofs min kamera (EOS RP) rätt ”snäll” i detta avseende i och med att den har ganska få pixlar i förhållande till sensorstorlek.

Men så tog jag en av bilderna med f18 och öppnade den i Photoshop och la på ytterst lite extra skärpa. Jag använde Smart sharpen, Amount 24 och Radius 1,2. Tittade sen i 100% på f8 utan extra skärpa och f18 med. Jag kunde inte se någon skillnad i skärpa mellan bilderna och i och med att det var så lite extra skärpa blev det inga fula effekter.

Så, min slutsats är följande: Man behöver inte vara så rädd för de små bländarna, det går att kompensera i princip omärkbart.
 
Efter att ha kört APS-C i över tio år har jag nu åter ”fullformat”. Genast märkte jag att man verkligen får gå upp i bländartal om man vill ha stort skärpedjup, t ex i landskap. Då kommer diffraktionsspöket, att ju mindre bländare man har desto större blir diffraktionen, en sorts överstrålning som resulterar i sämre skärpa.

Läste in mig på en mycket informativ sida om detta: https://www.kamerabild.se/fotoskolor/vi-f-rklarar/vi-f-rklarar-diffraktion-sk-rpedjupets-fiende och gjorde det test som de föreslog: Jag satte upp ett finmaskigt tyg (en linneservett tog jag), kameran på stativ och så utlöste jag kameran med Canons app Camera Connect och gick igenom alla bländare. Jag använde sen f8 som referens och koncentrerade mig på de mindre bländarna.

Visst, i 100% började man se liiiite skillnad redan vid f13, och en märkbar skillnad upp mot f22. Nu är iofs min kamera (EOS RP) rätt ”snäll” i detta avseende i och med att den har ganska få pixlar i förhållande till sensorstorlek.

Men så tog jag en av bilderna med f18 och öppnade den i Photoshop och la på ytterst lite extra skärpa. Jag använde Smart sharpen, Amount 24 och Radius 1,2. Tittade sen i 100% på f8 utan extra skärpa och f18 med. Jag kunde inte se någon skillnad i skärpa mellan bilderna och i och med att det var så lite extra skärpa blev det inga fula effekter.

Så, min slutsats är följande: Man behöver inte vara så rädd för de små bländarna, det går att kompensera i princip omärkbart.
Bra info, jag är också på väg att gå över från APS-C till FF. Har trott att BL 22 och 32 inte kunde användas utan skärpeförlust i färdig bild. Lösningen trode jag var gå över till Fuji GFX eller använda TS linser.
 
Efter att ha kört APS-C i över tio år har jag nu åter ”fullformat”. Genast märkte jag att man verkligen får gå upp i bländartal om man vill ha stort skärpedjup, t ex i landskap. Då kommer diffraktionsspöket, att ju mindre bländare man har desto större blir diffraktionen, en sorts överstrålning som resulterar i sämre skärpa.[...]

Du har möjligen missförstått det hela lite. Det är ingen skillnad för ett givet skärpedjup och presentationsstorlek om allt annat är lika. Du kan blända ned lika mycket extra på småbild som behövs för att nå samma skärpedjup som på APS-C, utan att skärpan blir sämre i helbild. Var det lagom med f/8 på APS-C kan du alltså köra ca f/11 på småbild. Har du en småbildskamera med så mycket pixlar att den har ungefär samma pixeltäthet som en APS-C-kamera kommer du dock att se mer diffraktion om du sitter och tittar i 100 %, men så presenteras ju inte bilderna som slutprodukt.
 
Nej, jag tror inte att jag missuppfattat någonting. Grejen är ju att på en APS-C-kamera funderar man ju sällan på att använda de riktigt små bländarna, alltså bryr man sig inte om detta. Artikeln och testet är relevant och jag tror att min slutsats är det också.
 
Nej, men på APS-C kommer diffraktionen tidigare, så jo, det är samma sak.
Alltså har du missförstått.
 
När man fotar landskap vill man oftast ha så bra bildkvalité som möjligt. Därav användande av stativ och inte för liten bländare.
Visst funkar det, men förlust blir det oavsett.
Oftast är det bättre att leva med kortare skärpedjup än förlusten av skärpa.
Sen kan man använda sig av fokustackning med vilket är oerhört användbart när förgrunden och bakgrunden skiljer sig åt markant. Då funkar oftast inte ens liten bländare ens.

/Stefan
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar