Den moderna människan och bildernas sjunkande värde

[Tomasz]

Det finns ganska många trådar där det konstateras att det blir allt svårare att ta bra betalt för bilder. Det brukar också klagas friskt på "amatörer" som dumpar priserna för "proffsen".
Nu tänkte jag inte att det här ska bli en gnälltråd där folk blir oförskämda mot varandra. I stället vill jag bara dela med mig av mina tankar om bilder i dag.

Det börjar med ett bildspel i DN: http://www.dn.se/content/1/c6/54/07/40/Istanbul.swf
Fotografen Fredrik Funck har tagit fina bilder i Istanbul, men de visas upp på nätet med dålig kvalitet. Möjligtvis är de bättre i papperstidningen, men de är säkert inte så njutbara som de skulle kunna vara.

Jag tycker mig märka hur alltfler överallt nöjer sig med dålig kvalitet. Det spelar nästan ingen roll vad det handlar om, bara det är billigt/går snabbt så är man nöjd. En tråkig trend som jag har svårt att vänja mig vid.

Den här trenden tror jag också är en stark orsak till att bildköpare hellre väljer billiga "amatörbilder" framför att anlita en dyrare yrkesfotograf.
För mig som fotograf har det här inte så stor betydelse, jag är ju fri att göra som jag vill. Men det riktigt trista är när själva livskvaliteten drabbas av samma sak, när jag som konsument eller bara som medmänniska råkar ut för den vanliga sloppigheten, "Det här är vad som erbjuds, acceptera eller försvinn".

Suck, men det var ju bilder det handlade om. Jag hittade i alla fall en fotobok med kanonbilder idag, 189 underbara bilder av Yousuf Karsh i suveränt tryck. Boken är minst 20 år gammal, men den kostade bara 50:-

 

[Graal]

Här en länk till många web-bildspel med betydligt bättre bildkvalitét.

Men jag förstår vad du menar. Vi översvämmas av bilder mer och mer och kvalitétskraven (de tekniska) kanske inte är lika höga längre? Har även sett några utställningar under senare år där bilderna mera sett ut som tryck itället för originalfotografier och som inte riktigt nått upp till det man förväntat. Kanske har det med den nya digitala tekniken att göra? Bilderna ser bra ut på skärmen men när det kommer till presentationen på papper är det inte lika lätt? Kanske är jag för inrotad med bilder framställda med fotografisk (mörkrums)teknik och har det som referenspunkt (jag vill att bilder ska se ut och ge samma känsla som det)? Och de som börjar med fotografi idag gör bilder med den nya tekniken som referenspunkt och ser inte bilder på samma sätt som man gjorde tidigare? Köparen är också mer och mer "inkörd" på att bilder som visas i mindre storlekar på skärm inte kräver den allra högsta tekniska kvalitén? Är jag ute och cyklar eller menades något annat?

Vad gäller betalning för bilder kanske den digitala snabb- och massproduktionstekniken börjat slå igenom? Bildframställningen idag liknar mera reproduktion än fotografisk process. En mörkrumsframställd gelatinsilverkopia bör rimligtvis ha ett helt annat ekonomiskt värde eftersom den tar mera arbete och tid att framställa och då den inte lika lätt kan mångfaldigas. Precis som det handgjorda glaset är dyrare än det som framställs via maskiner och formar och precis som ett handgjort papper är dyrare än det maskinproducerade?