Mingusen
Avslutat medlemskap
Jag tycker allt oftare att jag kommer på mig själv med att bli uppretad av dagens fotokonst. Det är som att det har blivit fult att göra något som säljer och är mainstream, men ändå vackert.Istället är det fotografer som JH Engström mfl som får mest plats i fototidningar och annan media nu för tiden. Bara det senaste året har jag blivit förundrad ett flertal gånger när jag slagit upp tidningen FOTO och sett bilder av fotografer som Lennart Gagnefjord, Anders Enarsson, Tuija Lindström och Lennart Durehed. Vid samtliga tillfällen undrade jag vad det är som gör att folk har så stor respekt för dem som fotografer. För mig känns ofta deras bilder som misslyckade snapshots med kompaktkameror, men ändå hyllas de som banbrytande hjältar.
Jag inser ju att smaken är delad, så jag tänker inte säga att det är dålig fotografi, men mig tilltalar det inte alls så jag vore glad ifall någon kunde förklara för mig vari deras storhet ligger. Själv tillhör jag dem som tycker att fotografer såsom Richard Avedon och Dawid är grymma, eftersom de både kan tekniken och har det estetiska ögat, men idag fylls media av allt fler bilder i kompaktkamerastuk där blixten tillåts slå ut allt naturlig ljus! Så förklara, snälla förklara, jag vill så gärna förstå...
Jag inser ju att smaken är delad, så jag tänker inte säga att det är dålig fotografi, men mig tilltalar det inte alls så jag vore glad ifall någon kunde förklara för mig vari deras storhet ligger. Själv tillhör jag dem som tycker att fotografer såsom Richard Avedon och Dawid är grymma, eftersom de både kan tekniken och har det estetiska ögat, men idag fylls media av allt fler bilder i kompaktkamerastuk där blixten tillåts slå ut allt naturlig ljus! Så förklara, snälla förklara, jag vill så gärna förstå...