Metica
Aktiv medlem
För cirka två veckor sedan, när D200 precis gjort intåg i mitt liv, tyckte jag att det var väldans fräckt att bränna av några exponeringar på raken, det är ju så mäktigt att höra hur D200 spottar ur sig fem exponeringar i sekunden (man tröttnar emellertid rätt snabbt).
Så det gjorde jag. Och eftersom det bara handlade om struntfotografier jag inte ämnade spara så raderade jag dem samtidigt som de skrevs till minneskortet. Ingen bra idé. Kortet gick sönder (testade kortet i tre andra kameror, ingen kunde etablera kontakt med det).
Nu tänker ni säkert att "han får väl skylla sig själv" alternativt "det där är ingen realistisk situation i vardagen". Men visst sjutton ska kameran klara av och skriva till/läsa från kortet samtidigt utan att något händer?
Hur som helst lämnades minneskortet in och jag fick ett nytt omgående. Som tur var fanns inget viktigt på det sedan tidigare.
Mvh /Peter
Så det gjorde jag. Och eftersom det bara handlade om struntfotografier jag inte ämnade spara så raderade jag dem samtidigt som de skrevs till minneskortet. Ingen bra idé. Kortet gick sönder (testade kortet i tre andra kameror, ingen kunde etablera kontakt med det).
Nu tänker ni säkert att "han får väl skylla sig själv" alternativt "det där är ingen realistisk situation i vardagen". Men visst sjutton ska kameran klara av och skriva till/läsa från kortet samtidigt utan att något händer?
Hur som helst lämnades minneskortet in och jag fick ett nytt omgående. Som tur var fanns inget viktigt på det sedan tidigare.
Mvh /Peter