Detta brus är ganska omöjligt att komma ifrån om man inte brusreducerar bilden, och det är en av anledningarna till att större sensorer är renare i såna här släta ytor samt har mer/bättre detaljurskiljning när detaljerna har väldigt låg kontrast mot bakgrunden.
Bruset ingår som naturlig del av ljus, det finns alltid en felmarginal i varje pixels mätning som är ganska exakt motsvarande roten av ljusmängden. Halverar du sensorstorleken minskar du ytan som fångar in ljus med en faktor fyra - och att minska ljusmängden med en faktor fyra innebär en dubbling av brusstyrkan.
Det bästa man kan göra om man inte vill brusreducera är att se till att bilden inte skärps upp över "släta" ytor - skärpningen förstärker ju bruset ganska mycket - lika mycket som det gör en skarp kant skarpare gör det ju en avvikande pixel mer avikande.
I ditt exempel är det svårt (ljuspunkter mot mörk bakgrund) - men i mer vanliga motiv är det bra om man ser till att exponera så mycket man bara kan, och sedan dra ner ljusheten lite i efterhand. Då släpper man in mer ljus, vilket sänker den naturliga brusandelen som utstrålas från samtliga objekt i bilden. Sedan minskar den visuella brusmängden ytterligare när man gör allt lite mörkare i råkonverteraren.
ISO200 innebär i en µFT-sensor exakt lika mycket ljus som ~ISO700 i en FF-sensor. Det är ljusmängden som styr brus, inte ISO. ISO anpassas efter ljusmängd-per-yta, vilket gör att många förvirrar konceptet och sätter ISO först i kedjan, vilket är fel.
