Bländarmatematik

[CalleA]

Hej på er,

Om jag förstått rätt så är diametern på bländaröppningen lika med brännvidden delat med bländartalet (dvs en 50mm 1.8 ger en bländardiameter på 50/1.8=27.8mm).

Kan man applicera detta på ett zoomobjektiv också och då räkna med den aktuellt inzoomade brännvidden?

Exempel objektiv 18-55 3.5 - 5.6:
18mm (3.5) ger en bländardiameter på 18/3.5=5.14mm
55mm (5.6) ger en bländardiameter på 55/5.6=9.82mm

Stämmer mitt exempel eller är jag helt ute och cyklar?

/Calle

 

[jimh]

Det stämmer, men tänk på att det är bländarens diameter sedd framifrån, inte frontlinsens diameter. Frontlinsen kan av flera skäl behöva vara betydligt större.

 

[CalleA]

Ok, så zoomobjektivet är alltså ljusstarkare när det är fullt inzoomat? Jag hade fått för mig att det blev mindre ljusstarkt när man zoomade in.

Tack för hjälpen.

 

[jimh]

Nej, det är bländarvärdet som avgör om det är ljusstarkt. Bländardiametern är på sin höjd av akademiskt intresse. Ditt objektiv är alltså ljusstarkast vid 18 mm även om hålet är större vid 55.

Bländarvärdet finns till av just det skälet, att man skall kunna beskriva ljusinsläpp oavsett brännvidd.

 

[CalleA]

Ditt objektiv är alltså ljusstarkast vid 18 mm även om hålet är större vid 55.

Ok, det där kändes inte helt logiskt men jag kan nog acceptera att det är så. Är ganska ny på det här med fotografering och har liksom inte fått in någon känsla för hur stor skillnad det är mellan olika bländartal. Får väl hoppas att det kommer med lite erfarenhet...

/Calle

 

[Pupillen]

Att det är den RELATIVA ljusstyrkan (ingångspupillen relativt brännvidden) som används beror på att man med en längre brännvidd måste backa bort från motivet för att få samma utsnitt och för att då fånga in lika mycket ljus från motivet måste hålet bli större.

 

[ErlandH]

... har liksom inte fått in någon känsla för hur stor skillnad det är mellan olika bländartal. Får väl hoppas att det kommer med lite erfarenhet...

Det gör det säkert. Vitsen med bländartal -- och anledning en till att man inte räknar på diametrar som du försökt -- är att de alltid betyder samma sak. En vidvinkel på t ex 18 mm och f/2,8 släpper alltså in exakt lika mycket ljus som ett tele på 400/2,8. Det innebär att vid ett givet tillfälle kan du använda samma isovärde och slutartid med båda objektiven.

Man kan säga att ett objektiv med bländare 1,0 släpper in allt ljus som finns, dvs objektivet tar inte bort mer ljus än en vanlig ren fönsterruta. Går man upp ett bländarsteg till 1,4 förlorar man hälften av ljuset och måste alltså fördubbla slutartiden (från t ex 1/250 sek till 1/125 sek). Vid bländare 2,0 har man förlorat hälften igen och vid 2,8 ytterligare en halv gång -- och måste alltså ha en slutartid på 1/30 sek.

 

[CalleA]

Det gör det säkert. Vitsen med bländartal -- och anledning en till att man inte räknar på diametrar som du försökt -- är att de alltid betyder samma sak. En vidvinkel på t ex 18 mm och f/2,8 släpper alltså in exakt lika mycket ljus som ett tele på 400/2,8. Det innebär att vid ett givet tillfälle kan du använda samma isovärde och slutartid med båda objektiven.

Man kan säga att ett objektiv med bländare 1,0 släpper in allt ljus som finns, dvs objektivet tar inte bort mer ljus än en vanlig ren fönsterruta. Går man upp ett bländarsteg till 1,4 förlorar man hälften av ljuset och måste alltså fördubbla slutartiden (från t ex 1/250 sek till 1/125 sek). Vid bländare 2,0 har man förlorat hälften igen och vid 2,8 ytterligare en halv gång -- och måste alltså ha en slutartid på 1/30 sek.

Ja, det är ju onekligen smidigt. Tack för alla förklaringar som hjälper mig att förstå!

/Calle

 

[PerboMan]

Det gör det säkert. Vitsen med bländartal -- och anledning en till att man inte räknar på diametrar som du försökt -- är att de alltid betyder samma sak. En vidvinkel på t ex 18 mm och f/2,8 släpper alltså in exakt lika mycket ljus som ett tele på 400/2,8. Det innebär att vid ett givet tillfälle kan du använda samma isovärde och slutartid med båda objektiven...

Nja, det är en sanning med viss modifikation. Det enda man kan vara någotsånär säker på är att två objektiv ger samma skärpedjup vid identisk kombination av bländare och brännvidd. Annars så finns det för alla objektiv ett T-värde som anger hur mycket ljus de släpper igenom (beror på glaskvaliteter, antal linser, antireflexbehandling, mm).
Två olika 400 mm objektiv av olika konstruktion kan trots identiska ljusförhållanden och isovärde ge olika slutartider.

Nu behöver vi ju inte bry oss så mycket om det med moderna systemkameror eftersom de mäter ljuset genom objektivet.

/Pär B

 

[Pupillen]

Man kan säga att ett objektiv med bländare 1,0 släpper in allt ljus som finns,

Bländarskalan börjar på f/0,5.

Det är nog den numeriska aperturen (NA) du menar, den kan i luft inte överstiga 1,0 och eftersom det effektiva relativa bländartalet är lika med 1/(2*NA) så blir bländarskalans början just f/0,5.

 

[J O Härnström]

0.95

Leicas nya Noctilux har ljusstyrka 0.95.

 

[ErlandH]

Nja, det är en sanning med viss modifikation.

Ja, visst är verkligheten lite mer komplicerad än min beskrivning. Jag försökte anpassa mitt svar till frågeställaren.

Bländarskalan börjar på f/0,5.

Nja, bländarskalan har väl ingen "början"? Rent teoretiskt skulle man kunna tillverka objektiv med mycket större bländare än f/0,5. Oändligt stor, faktiskt.

 

[tigerndotcom]

Lite intressant läsning om skärpedjup

Två bra artiklar som beskriver skärpedjup http://magnus-karlsson.nu/foto/dof.php + http://www.fotosidan.se/cldoc/1686.htm#

CoC ( Circles of Confusion ) värden som omnämns ovan för olika kamera modellers CCD sensorer http://www.dofmaster.com/digital_coc.html

Beräkna Skärpedjup Online. http://www.dof.pcraft.com/dof.cgi

 

[J O Härnström]

Skalan blir väl så här då. (multiplicera värdet med kvadratroten ur 2 hela vägen):

0,5 0,7 1 1,4 2 2,8 4 5,6 8 11 osv.

(2 bländarsteg fördubblar värdet och kräver fyra ggr så lång exponering)

 

[matnyttige]

....En vidvinkel på t ex 18 mm och f/2,8 släpper alltså in exakt lika mycket ljus som ett tele på 400/2,8. Det innebär att vid ett givet tillfälle kan du använda samma isovärde och slutartid med båda objektiven.

Det där verkar inte stämma med mina erfarenheter. Hade ett Canon FD 35/2.8 Tilt Shift som gav dubbel så snabba tider på 2.8 som andra objektiv. Kanske hade det att göra med att objektivet tecknade ut en större bildyta.

 

[jimh]

Ett tiltshift ger höga ströljusnivåer i kamerahuset genom den onödigt stora bildcirkeln. Det kan ge lite ljusare bilder. Om man dessutom adderar lite ljusmätningsavvikelse pga infallsvinklar eller annat kan man säkert komma upp i ett steg. Vore intressant att veta om tiltshiften gav samma resultat om du skärmade av med t ex ett kompendiemotljusskydd.

För att två objektiv med samma bländarvärde skall diffa så mycket som ett steg - dubbelt så mycket ljus i det ena - lär det nog annars krävas att det ena är riktigt gammalt och saknar antireflexbehandling.

 

[J O Härnström]

Nån som vet vilket objektiv som producerats och är det ljusstarkaste?

Här är lite udda, onyttig men väldigt kul info om en ljusstark bjässe:
http://www.cameraquest.com/zoomar13.htm

 

[Makten]

Nån som vet vilket objektiv som producerats och är det ljusstarkaste?

Här är lite udda, onyttig men väldigt kul info om en ljusstark bjässe:
http://www.cameraquest.com/zoomar13.htm

Jag länkade i nån annan tråd till ett 150/0,75 där frontlinsen var som en pizza-tallrik. Antagligen något för röntgen eller så.

Tillägg: Här, andra uppifrån: http://www.din.or.jp/~yamato-c/kako.html

En annan trevlig länk av historiskt intresse: http://www.taunusreiter.de/Cameras/FastLenses_en.html

 

[jimh]

Här är lite udda, onyttig men väldigt kul info om en ljusstark bjässe:
http://www.cameraquest.com/zoomar13.htm

Med det där slutstyckshandtaget på sidan skulle man nästan bli rädd om någon pekade på en med det

 

[J O Härnström]

Om man inte får strålsjukan ...

In 1961 CANON presented the 0.95/50mm which still keeps the record for the fastest (serial) lens in series for film photography. Similar in design to the 1.2/50 with extremly curved glass, which was possible due to new-developed sorts of glass for Japanese companies. Some of them were slightly radioactive and have a slightly yellow depth of color.

Radioaktiva linser är väl lika farligt som strålande mobiltelefoner.