Sitter och surfar runt och försöker hitta vettiga tips kring vilken bildskärm som jag ska köpa som extern till min Macbook. Det är dock väldigt svårt. Billiga skärmar har bara fokus på storlek, mellanpris är bara riktade till spelare/filmkonsumenter. Det är först när tusenlapparna börja bli några stycken som de klassas som bra producent-skärmar. Återförsäljarna vill ju således ha mig som smått petig konsument till att köpa en 5000+ kr skärm.
Detta är den ständiga frågan för oss färgmänniskor (svepande term för alla som är noga med färger): varför finns det inga billiga alternativ?
Det finns två relativt enkla orsaker som dessutom samverkar.
1) Färgnoggrannhet kostar. Inte så konstigt, det handlar om att bygga en skärm som klarar högre krav än vad majoriteten av konsumenter (och då tänker jag även på företagsköpare) är riktigt intresserade av. Du hamnar i att använda en dyrare panel med mer påkostade färgfilter, dyrare bakgrundsbelysning som ger jämnare och stabilare ljus (i styrka och kvalitet), dyrare styrelektronik med bättre precision och stabilitet.
2) På grund av 1) så görs skärmar med högre färgnoggrannhet i mindre serier och saker som görs i mindre serier blir alltid avsevärt dyrare bara på grund av just detta.
Så 1) ovan är grundorsaken och 2) en faktor som ytterligare förvärrar det hela. Det är därför skärmar som är trevliga för bildarbete har en tendens att kosta från 4000-5000 kronor och uppåt istället för de 2000 som en mer "vanlig" skärm kostar.
Vad ska jag kolla efter?
Högt ljus/kontrast (1:1500) sa någon höjde kvaliteten. Men tex en Apple cinema display vilken jag blivit rekommenderad har ju ett förhållandevis lågt kontrastvärde (1:700).
Glöm kontrasten. Allt över 250:1 räcker med råge för bildarbete. Tänk på att utskrifter sällan har så mycket högre kontrast än 150:1 eller däromkring och att ha en avsevärt högre kontrast på skärmen är ingen direkt hjälp. Kontrast är framför allt viktig vid kontorsarbete och när man ser film.
Om vi nu talar om skärmar vars huvudsyfte är att vara bra för bildarbete kan jag lägga till:
Glöm svarstiderna
Glöm maximala ljusstyrkan
Ingen av de värdena säger något direkt om hur bra skärmen är för bildarbete.
Eizo har en modell Eizo 22" LCD FlexScan S2202WSEK. Denna marknadsförs som lämplig för kontorsgöromål. Vad gör den olämplig för bildredigering? Modellen 22" FlexScan S2231WSE WideScreen av samma märke anses dock lämplig som en bildredigeringsskärm. Hur kommer det sig?
De har olika paneltyper, panelen hos S2202 bygger på en teknik som kallas tn (twisted nematic) och den tekniken är billig men har tyvärr det fenomenet att färgerna ser olika ut beroende på i vilken vinkel du tittar på skärmen (i synnerhet om du rör huvudet i höjdled). Panelen i S2231 är av en annan typ, pva (patterned vertical alignment) som har mycket mindre av detta fenomen.
Haka inte upp er på senaste stycket här om ni har tips. Allt är så klart välkomet! Jag fotar med Nikon D300.
Så den stora frågan, vad är det man skall titta på om man vill ha en hyfsat bra skärm för bildarbete?
Tyvärr finns det ingen enskild rad i specifikationerna som tydligt visar detta, man får mer gå på en rad ledtrådar och lista ut det på egen hand. Det jag är ute efter med råden nedan är så att ge en lista på faktorer där de första är viktigare än de som kommer senera. De är grovt sett graderade efter sin nummerordning:
1) Priset. Om vi bortser från reapriser och utförsäljningar så hittar du i princip enbart tn-baserade skärmar under 3000-3500 kronor (januari 2009). Pva- eller mva-baserade skärmar kostar sällan under 4000 kronor, ips-baserade sällan under 5000-6000 kronor.
2) Försök lista ut paneltypen genom att se på betraktningsvinklarna. Uppges de som assymetriska (t.ex. "160/170") så har skärmen alltid en tn-panel. Är de lägre än 176 grader har skärmen oftast en tn-panel. Mva-, pva- och ips-paneler har nästan alltid 176/176 eller 178/178. Tyvärr finns det två sätt att mäta betralningsvinkel och med den ena mätmetoden kan även en tn-panel med lite tur få 170/170 eller rent av 176/176, men generellt är symmetriska värden från 176 och uppåt en bra ledtråd.
3) Ta en titt på svarstiden, är den 2 ms (millisekunder) eller däromkring är det nästan alltid en tn-skärm. Tyvärr kan svarstid precis som betraktningsvinjlar mätas på flera sätt och idag kan även mva- och pva-skärmar ha nedåt 6 ms, men oftast ligger de på 8 ms och uppåt.
Tyvärr uppges sällan paneltypen i webbutiker eller i några andra butiker heller. Men några tillverkare talar om paneltyp om man letar upp skärmen på deras egna webbplatser.
Så vad skall man annars titta efter? Nedan några saker som jag ofta fått frågor om:
Storleken - jag har en ganska enkel filosofi - större är bättre. Givetvis inte så att du hellre skall köpa en tn-baserad 24- eller 26-tummare istället för en pva-baserad 22-tummare, men om du kan få samma kvalitet i större storlek och har råd: stort är vackert.
Upplösning - ett ord som nästan alltid används felaktigt i bildskärmsvärlden vilket skapat en massa onödig förvirring. Upplösning handlar om hur tätt packad informationen (pixlarna, bildpunkterna) är, inte om hur många de är. 1680x1050 är alltså inte en upplösning, det är vad jag och många andra kallar bildstorlek. Så en 20-tumsskärm och en 22-tumsskärm som bägge har 1680x1050 har alltså samma bildstorlek, men olika upplösning (den är högre hos 20-tummaren, ca 99 pixlar/tum mot ca 90 pixlar/tum hos 22-tummaren).
Vad gäller bildstorlek så upprepar jag mig: större är bättre. Vad gäller upplösning så är det mycket en smakfråga, för bildarbete tenderar vi att gilla högupplösta skärmar, för textarbete lågupplösta (åtminstonde om man är medelålders och har glasögon
Färgrymd - det nya moderordet. Traditionellt har majoriteten av skärmar som sålts haft en färgrymd som ungefär motsvarar sRGB eller något mindre. Men idag kan man till relativt lågt pris bygga skärmar som nästan täcker den större färgrymden Adobe RGB.
Stor färgrymd är generellt en bra utveckling, men tänk på att de flesta skrivare inte har så speciellt mycket större färgrymd än sRGB (om än ofta med en helt annan form) och att majoriten av de människor som ser på dina bilder via webbsidor fortfarande har skärmar som nätt och jämnt klarar sRGB. Så jobbar du inte regelbundet med tryck av dina bilder så är inte en större färgrymd någon speciellt viktig sak.
Kalibrering - ett annat ofta missbrukat och missförstått ord. Att kalibrera betyder i det här sammanhanget att ändra inställningar i själva bildskärmen så att bilden påverkas. Oftast då med syftet att se till så skärmen visar korrekta färger. Nästan alla skärmar som säljs idag är fabriksinställda på en färgtemperatur på 6500 Kelvin och att ha en gamma på 2,2. I praktiken har de ofta allt mellan sisådär 5700 och 6800 Kelvin medan gamma oftast ligger mellan 2,1 och 2,3.
Majoriteten av de skärmar som säljs idag har ett par mycket enkla grundläggande möjligheter till kalibrering. Du kan påverka vitbalansen genom att ändra mixen av rött, grönt och blått. Du kan justera ljusstyrkan upp och ned.
Vissa skärmar har mer omfattande kalibrering, du kan ställa färgtemperaturen i steg om 500 Kelvin från t.ex. 4000 till 8000 Kelvin, du kan välja gamma från kanske 1,6 till 2,5 och du kan dessutom precis som i de enklare skärmarna finjustera färgtemperaturen genom att ändra färgmixen.
Ännu mer avancerade (och ofta ganska dyra) skärmar har det som lite slarvigt kallas hårdvarukalibrering vilket syftar på att du inte behöver sitta och skruva manuellt på inställningarna via skärmens meny. Istället kör du en programvara i datorn som justerar inställningarna i skärmen både snabbare och med större precision.
Sist men inte minst har vi vissa riktigt enkla typer av skärmar som nästan helt saknar kalibrering, det enda du kan ändra är ljusstyrkan. Det här är ju det vanliga i alla bärbara datorer.
