Byråbilder. Det är området som kanske har påverkats mest av digitala utvecklingen. När det gäller generella byråbilder så konkurrerar alla byråer med de stora royaltyfria byråerna som Shutterstock, Istock, Dreamstime och Fotolia. Det är byråer med åtskilliga tusen anslutna fotografer, ändå är det bara ett ytterligt fåtal som drar in något att tala om, det är i regel fotografer med egen studio, många modeller, sminköser, stort lager av rekvisita för att bygga hela upp miljöer i studion osv.. deras firmor är närmast nån sorts "bildfabriker" som spottar ur sig byråbilder i en närmast fantastisk omfattning, med Yuri Arcurs som det kanske mest kända namnet. Det är denna lilla klick alla de andra tävlar mot. Byråerna kanske säljer ett par tusen bilder om dagen och 90% av detta är från den där lilla elit-klicken av fotografer, alla de tusentals andra får bara det som sas. blir över av detta.
Inkomsterna är med andra ord mycket små för de allra flesta, mycket små. Väldigt många har också problem med att förstå vad för sorts bilder som säljer. Som fotograf måste man lyckas med konstycket att tänka från en helt annan utgångsvinkel. Bilderna skall vara generella och kunna användas för att illustrera något, användbarheten är det viktiga. En enkel bild på en skidåkare kan sälja väldigt bra och det kan t ex. handla om någon som skriver en artikel eller gör en trycksak som handlar om friskvård. Det mesta bild-tänkandet fotografer har vid produkt, modell, redaktionellt/dokumentärt foto, natur eller konstfoto är bara att lägga på hyllan, den sortens bilder säljer dåligt eller inte alls. I byråbilder finns dock nästan alltid något konceptuellt, vilket är vad som gör bilderna användbara, som exemplet skidåkaren där konceptet "friskvård" kunde läsas in och anvädas som illustrsation av kunden. Jag tror att det är denna bit som de flesta nyblivna byråfotografer har svårast att komma underfund med.
En rundtur i Arcurs studio ger en vink om nivån på det hela:
http://www.youtube.com/watch?v=VYkNKP96b84
Tror du att du kan konkurrera med Arcurs, lycka till, han finns dessutom representerad med åtskilliga tusen bilder på _alla_ de större byråerna och laddar upp ett hundratal nya varje månad året om, på alla byråerna. Det han sysslar med är något tämligen nytt, förr när byråbilder konstade 10 och tom. hundrafalt mer och bara fick användas i en specifik upplaga, så hade Arcurs "fabrik" varit en omöjlighet. Den digitala utvecklingen, där i stort sett varenda människa kan bidra till bildutbudet är huvudorsaken till det extrema prisraset. Men denna utveckling har också inneburit att bildanvändandet ökat nästan lika explosionsartat, framförallt då på nätet. Detta är kanske ett av de allra bästa exemplen på "The long tail". Förr köpte inte privatpersoner bilder från bildbyråer, idag är det tvärt om vanligt att privatpersoner köper bilder för att illustrera blogginlägg och hemsidor. Antalet bildköpare har ökat mer än antalet fotografer, mycket tack vare det där prisraset som initialt såg ut som en katastrof. För sålde toppnamnen kanske ett hundratal byråbilder, idag säljer hundratusentals. Idag är det många billigare för en designbyrå att betala och ladda ned samma bild en gång till än att ödsla arbetstid på att leta reda på den i kollegans dator, i synnerhet om kollegan gått på lunch.
Nej, jag tror inte att du tror dig kunna mäta dig med t ex. Arcurs som drar in sjusiffriga belopp i dollar varje år, på grund av alla resurser han har till sitt förfogande, vilket blir rätt uppenbart i videon ovan. Alltså, det där om "levebröd" kan du nog glömma. Generella byråbilder kan dock dra in lite extraslantar, själv har jag ett hundratal godkända bilder på en utländsk byrå och har det bästa året fått in drygt 10K. Alla mina bilder hittils har dock varit sådana utan människor, eftersom jag inte "snubblat" på någon som kan tänka skriva under modellkontrakt och i ärlighetens namn har jag inte aktivt försökt hitta någon heller. Jag skulle antagligen kunna tredubbla min försäjlning om jag hade modeller, fast jag får då räkna med en viss utgift för dem. Efter några år tror jag mig ha fått någotsånär kläm på vad som säljer, å det är skittrista bilder som jag aldrig skulle ta annars.
