Jag var nyligen på vippen att köpa en begagnad 3800, men ändrade mig efter att ha räknat en del. En 3880 kostade knappt 11000 hor Rajala. Om du från det beloppet drar 4500 för de ingående bläckpatronerna (den leveras med fulla patroner, till skillnad från hos en del andra märken) så har du kostnaden 6500 för enbart skrivaren som jämförelsepris. Samtidigt får du lägga till runt 200 för frakten, och då hamnar du på jämförelsepriset 6700.
Om du får en begagnad 3800 för 4500, så ingår en del bläck, låt säga en tredjedel, vilket gör att jämförelsepriset blir 3000 för den.
Du spar dessutom in en dags arbete genom att beställa och få den nya skrivaren levererad till dörren, alternativt hämtar ut den hos Posten eller ICA. Om du köper en begagnad skrivare och kör, säg 2x30 = 60 mil för att hämta den så har du en bensinkostnad av minst 500 kronor (då har du en snål bil) + värdminskningen på bilen. Och då vet du ändå inte hur bra skrivaren verkligen fungerar när du fått hem den. Och så behöver mätta aptiten genom att äta en lunch ute, kostnad 80 kronor, säg 100 med en kaka till kaffet.
I värsta fall är du då nere i skillnaden 6700 - 3500 - 500 - 100 = 2600 kronor, den förlorade arbetsinkomsten oräknad.
Om du om några år säljer den idag nya skrivaren för att köpa en ny och ännu bättre kan du ju sätta priset 4500 på den gamla som begagnad..
Som sagt - om du räknar som jag gjorde blir det billigare att köpa en ny 3880 istället för en begagnad 3800.
Och - 3880:an fungerar som en dröm. Jag är helnöjd, bortsett från att skrivaren saknar rullmatnngsmöjlighet. Men det var mitt medvetna val.
Sen till det här med originalbläck eller tredjepartsbläck. Min gamla Epson 2100 körde jag först med ett CIS-system från ett företag som har lagt ned försäljningen, men bläcket var från Image Specialists i USA. Det andra CIS-systemet (jag lyckades kvadda en patron till det första, vilket var mitt eget och inte systemets fel) köpte jag från Efillink, som rekommenderade just Image Specialists-bläcket. Resultatet blev lika bra som det med Epsons originalbläck, och ännu efter flera år har bilderna med IM-bläcket inte bleknat eller färgförändrats det minsta, eller åtminstone så lite att det inte märks.
Jag skulle dock inte ha använt tredjepartsbläck eller -patroner innan dess att skrivargarantin hade gått ut, och det tänker jag inte göra den här gången heller. Man tar förvisso en risk.
Om du så småningom börjar använda tredjepartsbläck måste du låta göra anpassade skrivarprofiler. Antingen gör du det själv med hjälp av till exempel Colormunki eller Spyder Print, eller så låter du en specialist göra profilerna åt dig. Själv valde jag den senare metoden. Det var ett lätt val eftersom den första leverantören bjöd på profilerna.
.
