Å jag är en sån jävla fegis!

[timeUnit]

Står och plåtar folk, spårvagnar och stadsliv med ’bladaren, det är mulet men ljust, ett lite försiktigt regn skapar en disighet.

Har en ruta kvar när en herre kommer fram och frågar om jag har ett par kronor över till en hemlös. Jag brukar inte ge pengar till folk som tigger (upplever att de sällan går till saker som hjälper personen) men denne herre har en mycket vänlig och ärlig blick (dock med en air av alkohol kring sig), och jag fiskar upp en tjuga ur plånboken. Han noterar att jag har en Hasselblad, frågar vad en sån kostar nuförtiden och berättar att han hade en systemkamera förr men den blev stulen. Vi talar lite snabbt om ditt och datt, och han tar min hand och tackar för donationen. Jag säger "ta det lugnt, och sköt om dig!" och han går iväg.

Under hela förloppet tänker jag "Kan inte jag få ta sista bilden på rullen på dig?" men får inte fram det. Sån jävla fegis jag är. Jag har frågat folk förut, men denna gång går det inte. Jag kände på något sätt att han skulle uppleva att jag utnyttjar honom, eller till och med köper honom, och jag ber om en bild, att han inte skulle kunna säga nej. Men det är ju förstås nonsens. Klart han kan säga nej, det är ju en vuxen människa.

Har nu gått och grämt min över detta en halv dag...

 

[Joakim Johansson]

Nästa gång vågar du. Man ångrar aldrig att man frågade, bara att man inte gjorde det. Eller något sådant

 

[gitte edelman]

Jag har frågat, fått lov - och ofta sedan blivit så generad att jag tagit bilder jag inte tycker är nåt vidare...
Men det är bara att fortsätta! Nästa gång blir du lite modigare.
Det kommer flera tåg!
Mvh
/Gitte

 

[Brummelisa]

Dem få gångerna jag har kameran med mig och någon kommer fram för att tex ge mig ett reklamblad eller liknande, så säg jag alltid:
- Om jag får ta ett kort på dig så tar jag ett reklamblad. Än så länge har bara en sagt nej och samtidigt frågat varför jag vill ta kort på dem.
Jag förklarar att jag tycker det är kul att ta porträtt på människor jag inte känner.
Men han ville ändå inte och jag tog heller inte något reklamblad.

Tänk inte som att du köper hans bild då du tar en bild samtidigt som du har gett honom några kronor.

En gång satt jag och tog en massa kort på blommor i en park. En a-lagare frågade vad jag sysslade med och det slutade med att vi pratade i över en timme
Jag frågade under tiden om jag fick ta kort på honom och det var inga problem. Han tyckte dock det var konstigt att det fanns något intressant i hans utseende. Men jag sa bara att det intressanta för mig är just att få fram din personlighet i bilderna. Speciellt när jag inte känner honom.

Han babblade på och det blev många bilder av honom.

/ Marcus

 

[Erik Schalin]

Jag gissar att du gjorde rätt Henning.
Du säger att du har frågat förut och denna gång gick det inte. Jag gissar därmed att du är en sann humanist.

Jag tror att om han ville bli fotograferad så hade han sagt något och nu fick han gå med hedern i behåll.

Men nästa gg du ser honom...

 

[Lednam]

Det är klart att han skulle kunnat uppleva det som att du ville utnyttja hans situation. Det är viktigt att vara tydlig med att man respekterar personens integritet om man frågar, och det gör man nog om man tänkt igenom saken innan. Du är en erfarenhet rikare till nästa gång du får ett tillfälle.