När man använder ordet stöld för att beskriva upphovsrättsintrång så motiverar man att lagen finns med att det är förbjudet att bryta emot den, dvs. ett logiskt felslut. Man ber sin läsare att behandla rättssytemet som en auktoritet i etik. Detta eftersom stöld alltid är moraliskt fel oavsett vad lagen säger. Men upphovsrättsintrång är inte stöld, lagen refuserar den tanken, det är upphovsrättsintrång och inget annat. Det är således att hänvisa till lagen i samma mening som man misstolkar densamma. Ja, hela idén om att lagar skulle definiera vad som är rätt och fel är ett misstag i stort. Lagar är - i bästa fall - ett försök från lagstiftaren att skapa rättvisa, men att säga att lagar definierar rättvisa eller etiskt handlande, det är att vända bak o fram på saker o ting. Att då hänvisa till lagen med att skriva stöld för något som i den samma inte är det, gör att man hamnar fel och river upp tämligen okonstruktiva diskussioner som lätt går över i pajkastning.
Dock har "stöld" använts i en sådan omfattning att förståelsen av det grumlats. Kopiering av sådant man har i sin ägo är inte olagligt, men att tillgängliggöra kopior olovligen kan vara det. Stöld däremot, det är alltid fel, därför är det ett så synnerligen olämpligt ord i sammanhanget, speciellt om läsaren inte är ordentligt insatt och därmed lätt drar fel moraliska slutsatser.
Du _äger_ ditt exemplar av boken, det är din materiella egendom. Du får göra vad du vill med din egendom vad upphovsrätten anbelangar. Upphovsrätten utsträcks inte till användande av din egendom. Du får ju tom. göra ditt exemplar tillgängligt för andra, t ex. sätta ut en annons och sälja din bok begagnad, låna ut den till vänner eller ge bort den. Upphovsrätten är en immaterialrätt och handlar om spridning/framförande av det _immateriella_ verket, dvs. det vi varken kan se eller ta på, den handlar inte om exemplaret som sorterar under äganderätt. Ja samma sak gäller även för datorprogram, man får ju faktiskt sälja sin dator utan att permanent och oåterkalleligt radera hårddisken (det är dock inte säkert att köparen får använda programmen beroende på hur användaravtalen är skrivna - exekverandet ingår i upphovsrätten för datorprogram).
Upphovsrätten förbjuder inte kategoriskt kopiering, inte heller kategoriskt tillgängliggörande av exemplar. Det är kombinationen av kopiering OCH tillgängliggörande av verket som alltid är reglerad. Ur upphovsrättens andra paragraf:
"Upphovsrätt innefattar, (.klipp.), uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten".
Observera ordet "och", det står inte "eller".
En viktig begränsning av ensamrätten är att all form av tillgängliggörande som inte sker till allmänheten faller utanför det upphovsrättsliga skyddet. Detta är viktigt eftersom upphovsrätten annars skulle utsträckas till äganderättens område och närmast kunna utnyttjas som en expropriationslag där upphovsmän kan göra äganderättsliga anspråk på andras egendom, dvs. de exemplar andra människor köpt.
En annan fras som är precis lika vilseledande och förkastlig är "immateriell egendom", detta eftersom det är en motsägelse i sig. Upphovsrätten är en immaterialrätt och har inte ett dugg med egendom att göra. Fundera på vad något immateriellt är, jag lovar att ni kommer fram till att det är något man varken kan se eller ta på, detta till skillnad från något materiellt. Det är därför frasen "immateriell egendom" är en ren motsägelse eftersom äganderätt handlar om fysiska ting, saker som vi kan se och ta på, medan det immateriella inte kan ses eller tas på. Således, du äger exemplaret, inte verket eftersom det immateriella inte kan vara en egendom, varken för dig eller upphovsmannen. Upphovsmmannen tilldelas en rätt genom upphovsrätten, inte en egendom.
Bruket av "stöld" och "immateriell egendom" är ofta en mycket medveten retorik i syfte att vilseleda läsaren rent moraliskt, alternativt något redan vilseledda personer använder när de inte klarar av att argumentera. Det används ofta av stora internationella koncerner i sin lobbying av politiker och allmänhet i syfte att förändra lagstiftningen till deras fördel, som ibland handlar om rena försök att med lagens hjälp permanenta närmast oligopolförhållanden på allmänhetens bekostnad. Några "svältande artister" handlar det mycket sällan om. När en som vet att den bryter emot lagen möts av dessa vilseledande argument, då ger man bara denne en chans att vinna diskussionen genom att använda dessa uttryck, personen märker direkt att den möts av någon som är direkt okunnig i frågan och utnyttjar givetvis detta till sin fördel. När man säger "stöld" om upphovsrättsintrång så framför man ett moraliskt argument, inte ett sakligt, där det moraliska förkastas på saklig grund. Att använda retorik som slår fel är retoriskt förkastligt och är en form av det gamla ordspråket; den som gräver en grop åt andra, faller ofta själv däri.