Ursäkta att jag skapar en nu tår med ett liknande ämne. Men någon undrade hur man använde gyllene snittet för att komponera fotografier. GS är lite svårt men väl diskuterat så om man går andra vägen och vrider på frågan.

Vad skall/kan man tänka på när man skall ta kort för att få en intressant komposition både när det gäller hur man tar bilden med kameran och senare efterbehandlar den? Vilka metoder och regler brukar du använda utöver GS eller är det så att du inte känner till några regler utan bara uppfattar och ser bra motiv utan att ens tänka på det och att designen sedan faller sig naturligt på plats?

Det är sällan jag tänker på gyllene snittet. Däremot tänker jag oftare på de andra möjligheterna. Typ... tänk den där porten i grodperspektiv; den hade sett ut som Mordors portar.

Kompositionen är en del av det du vill visa med bilden. Om du först kommer på vad du vill visa med bilden så blir det mycket lättare att komponera den. Ofta bestämmer jag mig redan innan jag går ut med kameran. Det behöver inte vara konstigare än att man känner efter hur man mår, tänker igenom direktiven från en möjlig beställare, väljer om man ska fotografera spontanbilder eller planerade bilder, funderar över ett tema (kanske något roligt eller något du vill kommentera) och så vidare. De här tankarna hjälper mig också att välja utrustning och de förenklar ljusmätningen. Sedan är det klart att man får snilleblixtar och dessa ska man givetvis ta till vara.

Andra spelar golf med sina affärsbekanta. Min bror har dragit iväg mig och en gästande konsult för att fotografera ikväll. Jag får väl anpassa mig en del efter situationen eftersom jag inte är ensam men jag har ändå tagit på mig tankemössan på jakt efter idéer. Det hade känts fel att inte göra det.

Det blev ett långt svar på en (flera) frågor som jag ser inte har enkla svar, speciellt då det rör personliga erfarenheter/åsikter. Hoppas ni har överseende med detta.

Nekomy skrev:
Ursäkta att jag skapar en nu tår med ett liknande ämne. Men någon undrade hur man använde gyllene snittet för att komponera fotografier. GS är lite svårt men väl diskuterat så om man går andra vägen och vrider på frågan.

Klicka för att se resterande...

Bara för att flika in innan jag fortsätter besvara ditt inlägg. Personligen tycker jag inte att gyllene snittet är särskilt svårt så jag ser att detta är en högst individuell uppfattning huruvida gyllene snittet skulle vara svårt att använda sig av eller ej.

Det är mycket möjligt att någon som aldrig hört talas om gyllene snittet tycker det är svårt efter att ha fått en förklaring, men jag vill inte från början utmåla något som svårt innan personen själv har fått sig en möjlighet att bilda sig en egen uppfattning. Risken är nämnligen att man obefogat höljer något i mystik och gör att folk känner att det är saker som står dem ovan deras huvuden. I mina ögon är det fel angreppspunkt när man ska försöka lära sig/lära ut något.

Detta säger jag inte för att ringakta någons uppfattning om ämnet utan bara för att de som ännu inte satt sig in i det ska se att det finns olika uppfattningar och att de måste bilda sig en egen.

Vad skall/kan man tänka på när man skall ta kort för att få en intressant komposition både när det gäller hur man tar bilden med kameran och senare efterbehandlar den?

Klicka för att se resterande...

Personligen anser jag att det finns inget skall utan möjligtvis bara kan. För det hela beror på vad man vill förmedla med den slutgiltiga bilden. Är det så att det är ett minne som ska in i familjens fotoalbum tycker jag att man kan bry sig mindre om intressant komposition än vad som faktiskt avbildas. Visst kan bilden kanske bli bättre, men spelar det egentligen så stor roll?

Är det däremot en bild man gör som jobb åt någon annan eller för att visa upp så är det en helt annan fråga. Men då måste man först fråga sig om syftet med bilden innan man kan börja diskutera vad som kan användas för att förstärka effekten hos motivet i mål att främja detta syfte. Här har du "verktygslådan" med tips till din hjälp.

Sålunda blir mitt svar att det finns inget allmängiltigt svar.

Vilka metoder och regler brukar du använda utöver GS eller är det så att du inte känner till några regler utan bara uppfattar och ser bra motiv utan att ens tänka på det och att designen sedan faller sig naturligt på plats?

Klicka för att se resterande...

Jag ser din fråga som tudelad, praktisk respektive filosofisk? Om vi tar den mer filosofiska aspekten först, kan man ta bilder utan att medvetet tänka på riktlinjer/"regler" och sedan märka att allt faller på plats? Ja, absolut. Jag tror att det är nog så de flesta arbetar trots allt i många fall.

Som jag nämnde i den tidigare tråden så är bildkomposition ett sätt att försöka se mönster i bilder och skala bort det som inte är gemensamt. Med denna metod utkristalliseras efter ett tag vissa element som man märker återkommer och man kanske tycker om. Dessa kan man då ta som kompositionsriktlinjer. Men bara för att du inte medvetet använde dig av dem eller uppfattade dem, betyder de att de inte finns där?

Det finns två möjligheter, att du aldrig hört talas om reglerna men att du tycker bilden är tilltalande ändå, vilket skulle kunna tyda på att kompositionsriktlinjer har någon form av underliggande estetisk grund, säg magkänsla. Den andra möjligheten är att du hört om dem, sorterat in dem i ditt undermedvetna och att de påverkar dig i tagningsögonblicket.

Sen kan det vara så att man medvetet vill ha något speciellt och då skulle tycka att en viss komposition passar bra och provar detta.

Mycket spelar nog in på hur du väljer att ta bilder, är du en person som tar snabba bilder "för stunden" och för att fånga ett ögonblick eller någon som ställer upp utrustningen och vrider och vänder på allt tills alltihop klaffar. Ju mer tid du tar dig, desto mer kan du medvetet fundera på bilden och dess komposition.

Så till den praktiska aspekten av frågan, hur arbetar jag? Nu är jag den personen som ofta tar bilder för stunden och som minnen för mig själv, sällan gör jag jobb åt någon annan. De enda gångerna jag tagit bilder där jag stått och funderat länge var mina nattbilder och då var det inte komposition så mycket som ljusmätning och att vänta ut rätt tillfälle då folk och bilar passerat som fanns i mitt huvud. Det var ett nytt experiment för mig och jag hade fullt upp att fundera på om jag exponerade rätt. Nästa gång jag försöker så blir det andra bullar

Sålunda tar jag mina bilder ganska mycket som jag finner att de tilltalar mig, jag försöker få med det i bilden som jag vill ha med och på ett sådant sätt att det passar. Men helt klart så skvalpar dessa "regler" runt i bakhuvudet på mig, ibland ser jag diagonaler, grupper, skärningslinjer, perspektiv, upprepningar, speglingar, symmetri. Ibland inte. Ibland får folk i efterhand berätta för mig att de tycker det var häftigt att jag "såg diagonalen". Va? Gjorde jag?

Men bara för att jag allt som oftast inte medvetet använder dem betyder det inte att jag aldrig använder dem. Ibland ser man något som man tycker passar bra, "wow, alla de där lyftkranarna står vända åt samma håll, en fin upprepning" och fångar det på bild. Lite som Jörgens snilleblixtar, man ser något här och nu och experimenterar. Det var bara att man lyckades formulera med ord vad man tidigare bara hade som magkänsla.

Men...

...det finns dock en "regel"/riktlinje som jag i princip alltid medvetet använder mig av och det är huruvida kompositionen skall vara centrerad eller ej. Det härstammar troligen ur att det första jag fick lära mig när man satte en kompaktkamera i näven på mig under en semesterresa var att "tryck in knappen halvvägs för att fokusera/låsa fokus sen riktar du den lite åt sidan för att inte få personerna mitt i bild" samt att det är så otroligt lätt att se och påverka vid tagningsögonblicket och tar mycket lite extra tid.

Detta mantra sitter så hårt att jag har faktiskt svårt att göra väldigt centrerade kompositioner, speciellt vid porträtt. Jag har sett många väldigt fina centrerade porträtt men i stort sett alltid så har dessa varit på kvadratiskt format, något som jag inte lekt med ännu. Det finns ett undantag till detta med centrering som jag direkt kan dra mig själv till minnes, och det är vid det tillfälle jag var i Karlovy Vary (Karlsbad i Tjeckien) och plåtade pelararkader med en vidvinkel. Dessa arkader försvann in i oändligheten och genom att centrera bilden där tycker jag att man förstärkte känslan av litenhet och oändlighet.

Jag är en person som tycker om att se på bilder och jag tittar mycket på bilder (storleksordningen några hundra per dag), det är mitt kvällsnöje när det inte går något intressant på TV. Är det någon bild jag finner mer tilltalande så försöker jag se vad det är som jag finner tilltalande. Där tycker jag att bildkomposition har hjälpt mig att identifiera detta. Därmed inte sagt att detta gjort mig en bättre fotograf, för det kräver annat typ av engagemang. Jag har tron om att kunskap och insikt på det stora hela är något bra bara man är öppen nog att inte låsa in sig i tankesätt.

Om man väljer att strunta i att formulera sina tankar med ord och istället gå på magkänslan så är det ok för mig. Det jag ser som problematiskt är att försöka överföra magkänslan till någon annan när man ska lära ut. Men jag är kanske lite av lärartypen och har förståelse om alla andra inte är det.

Jag vill inte diskutera GS här. Men vad jag fått reda på efter mycket diskussioner är att GS utgår från formatet och är till för att dela upp ytor. I GS ingår en spiral som man får fram genom en mattematisk formel som tar sina huvudvärden från bildens format. Man skall sedan utifrån dessa dela in bilden i fyra delar och ibland även i en diagonal. Jag anser detta som svårt i jämförelse med Jörgen Persson exempel om ”Mordors portar” som mer faller inom ramen för det jag sökte.

Även att diskutera andra design regler som kanske bryter mot GS. Själv har jag nu börjat experimentera med relativt centrerad horisont och att använda förgrunder för att få bra balans i bilden och framhäva motivet.

Nekomy skrev:
Jag vill inte diskutera GS här. Men vad jag fått reda på efter mycket diskussioner är att GS utgår från formatet och är till för att dela upp ytor. I GS ingår en spiral som man får fram genom en mattematisk formel som tar sina huvudvärden från bildens format. Man skall sedan utifrån dessa dela in bilden i fyra delar och ibland även i en diagonal.

Klicka för att se resterande...

Jim, jag vet inte om du medvetet försöker vara oförskämd eller om det bara är obetänksamhet från din sida. Du börjar med att säga att du inte vill diskutera gyllene snittet, för att sedan direkt häva ur dig en massa, i min högst personliga mening, rappakalja. Förväntar du dig att ingen ska bemöta det?

Men jag ska gå dig till mötes. Jag har skrivit mitt svar i den ursprungliga tråden. Du får väldigt gärna besvara det inlägget och det tidigare inlägg jag skrev i samma tråd.

Tills jag fått ett uppriktigt svar på dessa två (det behöver inte på några sätt vara något som går i linje med hur jag ser på saken) ser jag detta som en provokation snarare än ett ärligt försök till diskussion. Något dylikt hjälper inte alla de som kommer till Fotosidan för att lära sig något.

Själv har jag nu börjat experimentera med relativt centrerad horisont och att använda förgrunder för att få bra balans i bilden och framhäva motivet.

Klicka för att se resterande...

Om du lyckas få detta så är det bara bra. Jag experimenterade ett tag med extrema kontraster men fick tyvärr ge mig då jag inte alltid hade det ljus jag önskade. Hoppas på bättring i dessa sommarsolens dagar. Experimentera är alltid bra för att lära sig, det avdramatiserar lärandeprocessen och kan ge en djupare förståelse för den teoretiska grund som ofta erhålles.

Snälla Max, jag ville verkligen inte diskutera GS här. Så även om jag nu råkar vara värdens största våffelbrända idiot när det gäller konst enligt GS så vill inte jag veta det.
Men tyvärr gör ditt svar det svårt att undvika det helt och jag måste göra en hänvisning och jag hoppas du kan förbise det.

Att komma fram till svaret att det inte finns några svar är väll inget bra svar om man tidigare inlägget försvarat en annan norm som påstår att man skall kunna hitta en bra komposition. Men det är en vettig inställning, men vissa tips kan vara bra som t.ex. ”tänk på bakgrunden om du tar bilder på folk så de inte får älghorn eller ett Kaknäs torn som sticker ut ur huvudet. Du skall givetvis även tänka på bakgrunden om du vill uppnå denna effekt och få t.ex. vatten att spruta ut ur din flickväns öra”.

Andra tips kan vara att (om man kan) sänka kontrasten när man fotograferar dimma eller (om man kan) sänka suturation om man vill framhäva trista stadsmiljöer eller trist väder.
Jag kan se tusentals tips utan att diskutera GS och även ett klassiskt tips som att placera motiv diagonalt kan vara en ny intressant lärdom för nyblivna fotografer.

Nekomy skrev:
Även att diskutera andra design regler som kanske bryter mot GS. Själv har jag nu börjat experimentera med relativt centrerad horisont och att använda förgrunder för att få bra balans i bilden och framhäva motivet.

Klicka för att se resterande...

En del har svårt för gyllene snittet bara för att det är matte, andra för att de vill kalla det för en regel. Se det som ett verktyg; precis som att centrerade horisonter är ett verktyg men de är bra för olika saker. Om du vill få tips på andra verktyg så kan jag rekommendera Ulf Sjöstedts Fotokomposition.

Sedan kan jag tycka en hel del om fotokomposition och jag har också startat en tråd om det. Som fotograf är man i många fall beroende på omständigheterna och då kan man inte komponera bilden fritt. Sedan får man inte glömma det jag försökte att säga i mitt förra inlägg. Kompositionen fyller ingen funktion om du inte vet vad du vill få fram med bilden. När du ser ett motiv så ska du fråga dig själv varför du vill ta den bilden. Sedan kan du arbeta vidare; kanske ta bort onödiga saker, kanske överdriva motivet, kanske betona genom att ändra exponeringen, kanske påverka perspektivet med brännvidden, kanske.... någonstans bland alla de där faktorerna dyker den geometriska bildkompositionen upp och i vilken ordning man prioriterar dem beror på personliga preferenser och omständigheter.

Nekomy skrev:
Att komma fram till svaret att det inte finns några svar är väll inget bra svar om man tidigare inlägget försvarat en annan norm som påstår att man skall kunna hitta en bra komposition.

Klicka för att se resterande...

Jim, vilken del har du svårt att förstå? Det jag, som du påstår, "försvarade" var ditt grova påhopp som hävdade att gyllene snittet var en stor bluff. Det är skillnad på att förkasta ett verkyg och se verktyget som en möjlighet. Eller tycker du att det inte är någon skillnad?

Det jag och flera andra påstod var att vi inte alls uppfattade det gyllene snittet som en bluff. Inte heller delade vi den uppfattningen du uttryckte om att gyllene snittet var bättre än andra kompositionstips vilket du upprepade gånger uttryckte. Sedan tycker jag att mitt svar om att det inte finns ett enkelt svar är det bästa man kan ge i ett tillfälle som detta.

Det verkar som om du söker efter en regel som alltid ger bra bilder. Någon sådan finns inte, det vågar jag hävda med största bestämdhet. Alltså är min utsaga fortfarande sann och motsäger ingenting jag tidigare skrivit som jag ser det.

Precis som Jörgen också uttryckt här så är kompositionen värdelös om man inte har något att säga med bilden. Kompositionen kan hjälpa dig att uttrycka det. Exakt samma motiv taget vid exakt samma tillfälle kan ur olika vinklar och med olika betoningar få helt olika innebörder. Alltså finns det inte EN korrekt komposition med det synsättet.

Utgångspunkten för denna diskussion är ganska usel "Om man utesluter GS?". Då har du redan satt fixpunkten i diskussionen från start. Om du sedan inte vill inbjuda till diskussion om gyllene snittet ska du inte inleda ditt öppningsinlägg genom att lägga värdeladdade och subjektiva ord (tex "svårt") i samband med hela. Hur ska vi kunna ge dig ett ärligt svar om vi inte får bemöta detta? Nej, skärpning. Du kan inte skapa dina egna spelregler för diskussionen, inte följa dem själv men förvänta dig att alla andra ska dansa efter din pipa.

Jag har ärligt sagt att den enda kompositionstekniska riktlinje jag använder medvetet och regelbundet är centrerad/ocentrerad bildkomposition. Jag har inte sagt att detta är gyllene snittet, ibland råkar det bli det, ofta är det mer ocentrerat än vad gyllene snittet skulle förespråka, ibland ligger den ocentrerade kompositionen längs en diagonal. Ibland, mycket sällan, är den helt centrerad. Jag förklarade så neutralt jag bara kunde hur jag arbetade. Men uppenbarligen var inte detta ett svar du önskade se i din nya tråd? Upplys gärna de som kommer efter mig vilka kompositionstekniker man får nämna för att inte hamna på fel fot med dig.

Nu är det alldeles för sent och jag måste gå och lägga mig. Är det så att du fortfarande inte förstår det jag skrivit är jag uppriktigt sagt ledsen, det finns nog inget sätt jag kan förklara det för dig på, trots mina godaste intentioner och hopp om att du var intresserad av en riktig diskussion. Jag kan bara hoppas att någon annan kan få dig att inse att du som fotograf har en palett med färger att måla med, en verktygslåda med verkyg att bygga med och en värld att upptäcka. Men om du inskränker dig till att bara titta på verktygen och färgerna och kritisera dem istället för att fundera över vad du vill åstadkomma med dem kommer du inte att komma någon vart och världen kommer stå kvar där utan en Jim att se den.

jag plåtar alltid på känn.
när det ser snyggt ut trycker jag av, jag litar helt på min känsla för komposition.
(ofta plåtar jag utan att titta i sökaren)
jag noterar efteråt att GS närapå alltid finns med i dom vare sig jag vill eller inte.

skulle man försöka att alltid plåta "förbi" GS och bemöda sig med att främst utgå ifrån andra kompositionstekniker så tror jag att man har gett sig ut på en mission dömd att misslyckas.
men, man kan förstås välja att inte se GS i bilden.
blunda och GS är ute ur leken. ;o)

Om jag tar bilder på kompisar ute eller natur tar jag ofta med så lite himmel som möjligt. För himmelen är ofta svår att få riktigt bra och kontraster mellan himmelen och tex träd kan ge trista effekter och inte går att ordna i efterbehandling.

Vill jag vara konstnärlig letar jag efter upprepningar och det som bryter mönstret och försöker sedan fylla hela bilden.

Vist kan man hitta GS i mina bilder, men man hittar GS lite här och var om man vill men man kan bara tydligt påvisa GS i de bilder som har tydliga riktmärken.

fast om man ofta undviker tex. himmel på bild så lär man sig ju aldrig hur man faktiskt kan få det riktigt bra trots kontraster....

ingen direkt GS-bild, men väl en svårhanterad men dramatisk himmel.

Jag sade aldrig att man inte skall fotografera himmeln, är den inte mer intressant än vanligt när du tex fotografera farmor kanske man bör undvika den, men om den bildar en tropisk stormfront med super kluster och åska alldeles bakom korvmojen i Kalix så kan det vara en bra idé att rikta kameran mot himmelen.

och jag sa aldrig att du sa att man aldrig ska fotografera himlen. ;o)

och det går att skapa intresse i vanliga trista saker.... om man har energi/fantasi/experimentlusta eller vad som helst att försköka göra nåt av det.

Sorry.

Jag går enbart efter lust och humör, ibland blir det inget snitt som förgyller för de som gillar det men oftast en diagonal eller två. Gå på känsla och känn dej inte styrd av regler är väl mitt korkade svar på frågan (som jag uppfattade den

/Kristian

Varför får jag ofta
Fotosidan är för tillfället hårt belastad - vg försök igen om en stund.
(Denna funktion är experimentell och under intrimning)

Nekomy skrev:
... är det så att du inte känner till några regler ...

Klicka för att se resterande...

Ja