Har skaffat mig Ansel Adams trilogi The Camera, Negative, Print och överväger börja köra några tester för att kalibrera mig och mitt framkallande. En densitometer är emelertid en rätt dyr sak om jag förstått det hela rätt.

Min tanke är att istället för densitometer använda min diaprojektor för att projicera jämna negativ exponerade för olika zoner, filmbase+fog, och en tom ram för att sedan mäta med ljusmätare på väggen/duken (har ändå för avsikt att skaffa en spotmätare snarast). Alternativt mäta med spotmätaren på negativ som ligger på ljusbordet.
Tror ni detta skulle fungera?

Vore det bättre att skaffa sig en transparent neutral gråkil och göra en rent visuell jämförelse av densiteterna eller mätning med spotmätare på ljusbordet?

www.photax.se har två gråkilar en som sträcker sig från 0.04 till 2.05 i densitet, KODAK Control Scale T-14 (Q55), för 198:- och en som sträcker sig från 0.05 till 3.05 i densitet, Kodak photographic step tablet No 2, för 798:-. båda gråkillarna har 0.15 i densitet mellan stegen. Finns det någon anledning att skaffa den dyra? Zon VIII ska väl ändå bara ligga mellan 1.20-1.30 i densitet?

Hur har ni som kallibrerat era processer för zonsystemet gjort? Har ni använt densitometrar eller lösningar liknande de ovan?

/Richard

De bästa fotopappren brukar kunna återge dygt 2 i svärta. Så den billigare kilen kanske räcker.

Spotmätare på ljusbordet funkar fint, bara man gör nån rigg som minimerar inverkan av ströljus. Många skannrar funkar också.

Mätning på duk misstänker jag att det är den minst precisa metoden. Jag tror att ströljuset kan ställa till problem där.

Gråkil kan vara bra för att i hjärtat känna den där absoluta tryggheten att man gjort rätt. Men för filmkalibreringen är det inte nödvändigt om du har en spotmätare - ett tredjedels steg på mätaren motsvarar ju 0.1D på negativet. Vill du ändå ha en gråkil att jämföra med räcker 2.05 i D-max bra.

Däremot kan det ju vara trevligt med en gråkil om du skall kalibrera kopieringsdelen av processen senare.

Magnus, det densitetsomfång du pratar om är papperets svärtningsomfång, det har ingen direkt koppling till negativens omfång.

Sensiometri utan densitometer

Nja.. det är nog svårt.

Det närmaste man kan komma är nog Lars Kjellbergs bok Avancerad svartvit teknik.
I sin bok beskriver han hur man kalibrerar in sig med, enligt mig "trial and error" metoden utan densitometer. Du behöver ett ND-filter på 0.1

Annars är Phil Davis "Beyond the zoon system" att rekommendera, dock behöver du en desitometer då.

Annars är du välkommen till min kurs i Avcerad mörkrumsteknik, dock kanske lite långt resväg för dig.

Re: Sensiometri utan densitometer

hasse lundberg skrev:
Annars är Phil Davis "Beyond the zoon system" att rekommendera, dock behöver du en desitometer då.

Klicka för att se resterande...

Fast just Davis förespråkar ju spotmätare som densitometer.

Re: Re: Sensiometri utan densitometer

jimh skrev:
Fast ju just Davis förespråkar ju spotmätare som densitometer.

Klicka för att se resterande...

Förespråkar vet jag inte om jag håller med om, men han beskriver hur man kan bygga en av en spotmätare som du säger.

Var kan man läsa om spotmätar/densometer-metoden?

Beyond The Zone System av Phil Davis är den enda tryckta källa jag sett. Du kan låna den av mig om du vill. Du kan låna The negative samtidigt, jag tror att du behöver läsa igenom den ;-)

Galaxens President skrev:
...Hur har ni som kallibrerat era processer för zonsystemet gjort? Har ni använt densitometrar eller lösningar liknande de ovan?..

Klicka för att se resterande...

Jag har använt mig av tre metoder.


Densitometer som jag är lycklig ägare till.

Spotmätare mot ljusbord som jag av och till använder mig av eftersom det går snabbare än att hämta densitometern i skåpet.
Om man mäter mot mellanformatsnegativ är det görenkelt, bara lägg filmen mot ljusbordet och mät direkt mot filmen.
Tänk på att alltid mäta mot samma område på ljusbordet för att få exakt samma ljusstyrka på mätpunkten, flytta filmen, inte mätaren.
Du kan faktiskt använda din vanliga kamera bara filmen är större än objektivets öppning.

Vanlig kamera med utrustning för diaduplikat.
Om du vet vad det är kan det vara en synnerligen bra lösning. Sätt filmen i duplikatorn och använd kamerans exponeringsmätare för att få fram svärtningsskillnaderna mellan olika rutor, som jimh skriver är 1/3 steg lika med en skillnad i svärtning av 0,1D.


Jag skulle inte välja att använda en gråkil för filmkontroll. Jag tycker det är för mycket pill och du tillför en del osäkra faktorer, inte minst hur du skall kunna exponera in kilen på filmen och få kortare exponeringstider än en halv sekund.
Du vill ju inte få krångel med reciprocitetsavvikelse när du testar filmkänslighet. Försök inte exponera med en förstoringsapparat på korta tider, exponeringarna blir för pjämna på grund av trögheten i glödlampans tänd/släckning.

Jag brukar exponera filmen i kameran mot ett ljusbord. En exponering på minus 3,5 steg för zon 1,5 samt en på plus 3,5 för zon 8,5. Dessutom en på zon 5 för kontroll av kornet.
Då har jag en ruta för att kontrollera känsligheten. Svärtningen vill jag ha 0,1 över bas+slöja.
En ruta för kontroll av framkallningen. Jag vill ha en svärtning av 1,2 över zon 1,5-rutan.
Samt en för kontroll av kornet som sagt.

Jag tycker du skall strunta i alla andra zoner, du lär dig bättre med att fotografera olika motiv hur din film återger olika gråtoner.


Jag har ett system där jag med olika gråfilter alltid får samma bländare och exponeringstid mot ljusbordet för olika zoner och olika filmkänsligheter. Jag använder bländare 8 och 1/8 sekund eftersom lysrör brinner lite ojämnt.

Alltid när jag köper en ny typ av film eller en ny uppsättning av samma film (olika emulsionsnummer) exponerar jag in de tre rutorna i början av en film för att kontrollera filmen. Även med negativ färg.

Du "tror" jag behöver läsa den

Tackar och tar emot. Går böcker in i mejlinkastet?

Sinuslinus skrev:
Du "tror" jag behöver läsa den
Tackar och tar emot. Går böcker in i mejlinkastet?

Klicka för att se resterande...

Tror inte det, men vi får väl ta ytterligare en sån där fototur av det zenbuddhistiska slaget så kan du ta med dig bokarna.

När jag använder spotmätaren för mätningar mot ljusbordet på småbildsneg har jag följande rigg:

Ett gammalt objektiv från en förstoringsapparat med en tub av svart papp runt sig.
I änden av tuben är en liten öppning som jag lägger mot negativrutan som skall mätas.
Längden på tuben bestäms genom att jag med objektivet mot spotmätarens mätöppning kontrollerar på vilket avstånd objektivet fokuserar skarpt. På min pryl är det cirka två centimeter.

Fungerar superduper, ger identiska resultat som min densitometer.

De flesta seriösa labb har en riktig densitometer för att göra dagliga kontroller med. Om man ber snällt kan man säkert få komma och göra några mätningar.