Hej alla kunniga fotokollegor!
Skulle vilja ha era synpunkter på ämnet autokorrigering. Vilka märken erbjuder vad direkt i JPG, och vilka möjligheter ges i efterbehandling. Alltså Canon vs Hasselblad ;-) vs Nikon vs Sony vs Pentax vs Olympus vs Panasonic vs Leica vs Samsung vs Richo vs Mamiya/Phase One. Och Lightroom/PS vs DxO vs Capture One osv. Beklagar om jag glömt någon som därmed känner sig lämnad utanför ;-)

Tanken är att både amatörer och proffs har väldigt stor nytta av så bra resultat med så lite efterarbete som möjligt. För amatören är det ibland en fråga om att det inte finns tid möjlighet eller kunskap. Gör det inte automatiskt blir det inte gjort alls. För proffs är det en fråga om att tid är pengar, eller rent av att ledtider är så korta (pressfoto) att det inte hinns med.

Alternativ 1) Kameran tar hänsyn till vilken optik som sitter på och korrigerar automatiskt för t ex distorsion, vinjettering mm direkt i JPG. Vilka märken erbjuder vad, och hur bra? Automatiska + Manuella möjligheter (dvs redigering i kameran efter bilden är tagen.
Canon: (A) Vinjettering, + utökat kontrastomfång som inte direkt fungerar.
Hasselblad: Vet att de slog på stora trumman med "3" serien och 28mm gluggen. Men vad korrigeras?
Nikon: Verkar som de har kommit längst. Vad jag förstått erbjuds på t ex D5100:
(A) distortion, CA, + utökat kontrastomfång som fungerar kanon (enbilds)
(M) Massor som t ex räta horisont och perspektiv, dubbelexp, red-eye korr, WB, Resize, crop
Sony t ex A65/77, Nex 5n/7: Verkar ha kommit ganska långt
(A) 5n: vinjetterin , CA, distorsion och mycket bra utökad DR (precis som nikon), dessutom möjligt med flerbilds HDR och flerbilds brusreducerng
Pentax ???
Olympus: (A) Distorsion (viktigt eftersom optiken konstruerats extremt kompakt och dist avsets korrigeras digitalt till viss del)
Panasonic: (A) Distortion och CA. (enligt tester och egen erfarenhet verkar detta fungera bra i de flesta lägen med hög grad av korrektion, dock inte fullständig. T ex distortion otillräckligt korrigerad i mer extrema fall.
Leica: Verkar ha en väldigt fiffig korrektionsmöjlighet M9!, M8?, som vad jag vet ingen annan har. Det lite speciella med färgskiftningar som uppstår med korta avstånd mellan bakre lins och sensor. Var lite tal om att nya Nex (5n,7) också skulle få det, men det har jag inte lyckats bekräfta. Har faktiskt märkt detta problem lite i efterhand när diskussionen kommit igång angående klassiska M objektiv på Nex. Upptäckte då att jag sett liknande på mina Canon 5D/5DmkII med Sigma 15-30@15-16mm.
Samsung???
Richo (GXR M modul): Har de samma fiffiga färgskiftningskorrektion som Leica? Vore ju vettigt.
Mamiya ???

Alternativ 2) Raw korrigeras automatiskt med hjälp av Exif vid import i t ex Lightroom.
Har inte orkat testa ladda moduler till LR än. Men verkar funka hyfsat. Men har förstått att det ger samma möjligheter till korrektion som manuellt i PS, alltså ganska dåligt för vinjettering med accelererande (och inte jämn) ökning av graden mot kanten till. Dessutom fullständigt otillräcklig korrektionsmöjlighet för ojämn distortion, eliptisk, eller andra/tredje gradens (mustash-formad/vågformad).
DxO ska vara grymma på all korrigering av optiska fel, med moduler för de flesta objektiv/kamera kombinationer. Tar väl dock alltid ett litet tag innan dessa är klara för nya produkter. Gillar dessutom inte riktigt hur DxO renderar högdagrar (speciellt om de är lite överexponerade och man försöker rädda hem dessa).
Capture One???
PT Lens??
CornerFix ??? http://www.digitalhapeman.com/Digit...tra-Wides_on_the_Leica_Digital_M_Cameras.html

Ok, lite för långt inlägg som vanligt. Men vore kanon om denna tråd kunde bli lite av en resurs/kunskaps källa. Skulle vara jättetacksam för kommentarer om bra JPG eller autoRaw resultat och fakta om vilka kameramärken som kommit längst i JPG output (optisk korrigering) samt möjligheter till manuell redigering "in-camera".
MVH, Niclas

Profilering av antika manuella samt klassiska AF-objekitv.

Kombinationen av att kunna använda större och mer avancerad (afsärisk) utformning på högbrytande 'glas'-sorter och mjukvarumässig korrigering har tagit steget från kompaktkameror och upp till de spegellösa systemkamerornas värld.

Fabrikanterna brukar ju ta till sig den teknik som står till buds, så om de kan industrialisera objektiv både billigare och mindre i storlek genom att inkludera mer avancerad bildbehandlingsteknik senare i kedjan, kommer det att vara till nytta för både de som önskar färdiga JPEG ut från kameran, samt inte minst för de som videofilmar.

Videofilm från sensorns rådata behöver nog få användare. De korrigeringsfaktorer som tillverkarna lägger in i EXIF, blir till direkt nytta även för videofilmarna, som får nödigvändigt korrigerad optik med tillräcklig skärpa i ett kompakt format.

Vi har sett att trion av fabrikanter (Sony, Olympus, Pentax) som tillhandahåller IBIS erbjuder en manuell inställning av brännvidden, så att den sensorbaserade bildstabiliseringen jobbar optimalt för varje vald brännviddsparameter hos gamla manuellt fokuserande objektiv. Visserligen lite knöligare för zoomar, men lejonparten av gamla objektiv som används på DSLR är nog de bättre presterande objektiven med fast brännvidd. Visserligen med problem som kantskärpa och ströljus, eftersom filmen inte ställde samma krav som med dagens digitala sensorer.

Vad är det som hindrar att även gamla mekaniska och manuella objektiv ges möjlighet till elektronisk kompensering av deras inneboende optiska ofullkomligheter? Förutom parametern för brännvidd, så skulle ju dessa gamla objektiv kunna 'profileras' för andra parametrar såsom främst bländare samt även fokusavståndet. Ur en profileringstabell för aktuellt objektiv kunde sålunda läsas korrigeringsparametrar för både distorsion och kromatisk aberration samt vinjettering att injiceras i respektive exponeringfils EXIF-data. En 'sidecar'-fil innehållande dessa meta-data till vare JPEG-fil är vad som behövs.

Även modernare objektiv än gamla manuellt fokuserande dito skulle vinna på en profilering. Här är det dock enklare, eftersom objektiv med ett chip åtminstone talar om brännvidd och bländare. Med tiden har dessa AF-objektiv kommit att innehålla rikliga mängder med meta-data, serienummerinfo, samt att få högupplösta 'encoders' för noggrannare avståndsangivelse att rapportera tillbaka via EXIF till kameran.

Frågan är vem som skall profilera de gamla och i förkommande fall nyare AF-försedda gluggarna?

Labbjobb kostar tid och pengar, samt om något ska kommersialiseras, så behövs nog uppmäta data krypteras. Ett sådant bibliotek med profilerade objektiv skulle visserligen kunna ge ett mervärde till de olika råkonverterarna från t.ex. Adobe och Apple, men tror mer på ett öppet format, helst så att användaren medelst enkla profileringsverktyg själv kan addera obektiv till sitt bibliotek.