Fick min första kamera, en MInolta XG1, av min fotointresserade far i femtonårsåldern. Brann för allt vad inkorrekt teknik hette, och gjorde gärna "som man inte fick", för jag tyckte det var fint.
Blev vuxnare, flyttade till storstaden, glömde bort hur mycket jag tyckte om att fotografera, tappade bort lusten och inspirationen och lade fokus på annat. Men, en gång fotoseende är väl alltid fotoseende? Har fått tillbaka lusten, suget och intresset. Och lägligt nog trillar förfrågningarna in i sa