Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons
Experter > Teste > Svar
Fråga från Aristofanes:

Upphovsrätt vid reprofotografering

Kan man hävda upphovsrätt vid reprofotografering?

Grunden för upphovsrätten är att skydda konstnärliga/litterära verk. Plankmålning har ingen skydd, där är inte verkshöjden tillräcklig.

Men vid reprofotografering då? Meningen med det fotot är att det skall så bra som möjligt återge originalet. Är vi två som fotar samma frimärke får vi likadana bilder, det är väl t o m ett kvalitetsmått på reproarbete att bilderna från olika fotografer blir likadana. Kan jag då hävda verkshöjd och upphovsrätt?

Om jag lägger frimärket direkt på en skanner då? Det blir samma tiffbild som om jag fotar med en kamera? Gäller det olika regler om jag har en skanner eller en kamera? I så fall, vad är det för skillnad på en kamera och en skanner. Är en kamera med skannande bakstycke i lagens mening en kamera eller en skanner?

Jag har upptäkt att ett utmärkt sätt att "fota" mynt och medaljer är att lägga dem direkt på skannern. Har jag då sämre rätt till verket än om jag fotat med min kamera på reprostativ?
Förstora
Svar:

Det här är ett problem som lagstiftningen inte  behandlat. Det är helt klart att fotograferar man en målning t.ex. Mona-Lisa som hänger på väggen så får man enligt svensk lagstiftning ett skydd för fotografiet som gäller i 50 år. Samma sak borde gälla frimärket. Det finns en gammal dom som uttalade att reproplåtar (alltså inte negativen) inte har något upphovsrättsligt skydd. Troligtvis har inte heller en inscanning av en bild lagd direkt på scannern något skydd. Hur man skall kunna avgöra om en bild på ett frimärke är inscannad eller avfotograferad finns det inga svar på.

En kamera med scannerbakstycke är fortfarande manuellt skött och får nog räknas som en kamera.

Inte i något av de uppräknade fallen med direkt avfotografering anses prestationen nå verkshöjd (skyddstid 70 år efter upphovsmannens död) utan skyddet för en avfotografering är 50 år efter framställandet.

Först när det blir några rättsfall beträffande frågeställningen går det att uttala sig mera bestämt om hur lagen skall tolkas.

Det finns många frågeställningar som händer samband med ny teknik som är oklara i lagen t.ex. vem äger upphovsrätten till bilderna från en automatisk övervakningskamera? Ägaren till kameran, den som installerat den eller den som sköter den och t.ex. stoppar dit ett videoband? Juristerna har olika tolkningar.

 


Förstora
ANNONS