Slutartid vid brännviddsförlängning.
Har hamnat i en diskussion ang. den berömda tumregeln för handhållen fotografering. Den säger ju att man skall sträva efter att hålla slutartiden kortare än 1/brännvidden. Om man då har ett 300 mm tele, hävdar jag att regeln gäller även om man sätter det på en digitalkamera med mindre sensor som med "brännviddsförlängningen" ger en bildvinkel motsvarande ett objektiv på 450 mm. Alltså tycker jag att man forfarande borde kunna få skarpt med 1/300 s och att man inte behöver gå ner mot 1/450 s bara för att man sätter obektivet på en digitakkamera med mindre sensor. Vem har rätt?
Svar:
Du har tyvärr fel.
Skakningregeln bygger på hur mycket man skakar i förhållande till bildvinkeln. Därför måste man räkna om brännvidderna till motsvarande småbildbrännvidd. Att tumregeln lyder "1 genom brännvidden i mm" är bara för att det ska vara lätta att komma och det är en slump att det stämmer ganska bra med just småbildsformatet.
Följande teoretiska exempel förklarar.
Antag att ett 50mm objektiv har bildvinkeln 50° (egentligen 46° diagonalt). Antag vidare att vi får skaka max 1/50 av bildvinkeln = 1° (i praktiken kanske 1/1000). Antag vidare att vi skakar 1° på 1/50s, dvs vi har vår tumregel.
Om vi nu använder ett 250mm objektiv med 10° bildvinkel får vi således skaka 10/50 = 0,2° vilket då motsvarar 1/250s (återigen tumregeln).
Slutligen om vi sätter detta 250mm på en DSLR med 1,5x crop får vi en bildvinkel på 10/1,5 = 6,67°. Vi får nu skaka 6,67/50 = 0,13°. Detta motsvarar nu 1/(50/0,13) = 1/375s.
Aha, men den "småbildsekvivalenta brännvidden" var ju 250x1,5 = 375mm. Alltså ska man räkna om brännvidderna. V.s.b.
