Fotoskola
Nu tar vi en närmare titt på den för exponeringen tredje avgörande inställningen – den av bildsensorns känslighet. Den anges av ISO-talet. ISO-talet påverkar i sin tur det så kallade bruset i bilden.
Det här är lektion 3 i vår fotoskola. Har du lärt dig det viktigaste om bländaren och slutaren ännu? Om inte, börja med lektion 0, lektion 1 och lektion 2!
Vad är ISO-talet?
ISO-talet bestämmer hur känslig din sensor ska vara för ljus. Ett högre ISO-tal gör din sensor mer ljuskänslig, och ett lägre gör den mindre ljuskänslig. ISO-talen löper vanligtvis uppåt från 50 i följande steg:
50 100 200 400 800 1600 3200 ...
Talen ovan ger de hela stegen för ISO-talen, men de kan även ofta ställas in i halva eller tredjedels steg i kameran. Varje steg i riktning från vänster till höger gör din sensor dubbelt så känslig för ljus som i steget innan. I praktiken innebär det att låga ISO-tal passar i goda ljusförhållanden, och höga tal i dåliga. Du kan alltså behöva öka ISO-talet i mörka miljöer för att sensorn ska kunna registrera tillräckligt med ljus för att du ska få en korrekt exponering. Genom att öka ISO-talet kan du också få en kortare slutartid och på det viset undvika skaknings- eller rörelseoskärpa.
Är det mörkt, exempelvis om du fotograferar inomhus utan blixt eller på kvällen, så kan det vara aktuellt att välja ett lite högre ISO-tal, till exempel 400. En ljus sommardag räcker oftast ISO 100 gott och väl.
Eftersom man inte ändrar sitt ISO-tal lika ofta som slutartiden och bländaren, har en del kameratillverkare gömt inställningen någonstans i menysystemet. Du får helt enkelt läsa manualen för att lära dig hur man gör på just din kamera.
I dåliga ljusförhållanden, som vid en konsert, kan du behöva använda väldigt höga ISO-tal för att över huvud taget kunna ta bilder. Foto: Viktor Sundberg
Snabba upp slutartiden
Du minns väl sambandet mellan bländare och slutartid? Något stegs förändring av den ena, kräver motsvarande stegs kompensering av den andra för att exponeringen ska hållas konstant. Men du kan även använda ISO-talet att kompensera med. Varje helt ISO-steg motsvarar nämligen exakt ett helt bländar- eller slutarsteg.
Vid sportfotografering krävs ofta ett högt ISO-tal. Foto: Viktor Sundberg
Låt oss anta att du ska fotografera en fotbollsmatch. Din kamera står inställd på ISO 100, och du öppnar bländaren till det maximala, exempelvis f/2,8, för att släppa in så mycket ljus som möjligt och dessutom få ett kort skärpedjup. När du tittar i sökaren ser du att kameran föreslår en slutartid på 1/125 sekund. Men nu vet du ju att för att frysa rörelse behövs säkert två stegs kortare slutartid. Därför justerar du tiden två steg ned till 1/500 sekund (1/125 → 1/250 → 1/500). Men nu är det ju omöjligt att kompensera för de två stegen genom att öppna bländaren ytterligare. Den har du ju redan öppnat maximalt!
Så nu har du hamnat i knipa. Men det finns alltså en lösning: Öka istället sensorns ljuskänslighet med två steg genom att justera kamerans ISO från 100 till 400 (100 → 200 → 400). Vips har du fått både den slutartid du behöver och en korrekt exponering!
Vad är brus och varför finns det i dina bilder?
Visst kan det kännas bekvämt att använda höga ISO-tal för att kunna fotografera i mörka miljöer och med korta slutartider. Men det finns en hake. Vid höga ISO-tal kommer din bild nämligen att innehålla mer brus än vid lägre ISO-tal. Brus är digitalkamerornas motsvarighet till den analoga filmens gryn, eller korn. Det uppträder i bilden som små, slumpmässigt utspridda färgpunkter eller som ojämnt färgade fläckar i områden som borde vara jämnfärgade. Ibland kan det även bildas diffusa linjer i bilden. Tydligast brukar bruset synas i mörka skuggpartier och i rena ytor som till exempel en jämn, blå himmel. Att kameran skapar brus vid höga ISO-tal beror på att den då måste förstärka den elektriska signalen från sensorn. Och då förstärks både bildinformationen och bruset.
En brusig bild på två dovhjortar. Livered, Ale kommun. Foto: Viktor Sundberg
Undvik brus om du kan
Som fotograf kommer du att hamna i situationer då dina slutartider blir för långa, trots att du öppnat bländaren till max. Situationen kräver en kortare slutartid, och den lösning vi lärt oss är att öka ISO-talet. Men högre ISO-tal ger ju brusigare bilder, och det vill du oftast helst undvika. Som tur är finns det två andra lösningar. Den första lösningen är att använda ett stativ. Då kan du i princip sänka ditt ISO-tal till ett minimum, eftersom du helt eliminerar skakningsoskärpa. Det här alternativet fungerar så länge motivet är helt stilla. Men om motivet rör sig, tar du till den andra lösningen: blixt. Med en blixt kan du också på ett effektivt sätt frysa ditt rörliga motiv. Du kan också sänka ISO-talet och få korta slutartider även i mörka miljöer, eftersom du har full kontroll över ljuset. Fast tänk på att en blixtbild har en helt annan karaktär än en bild tagen i befintligt ljus.
I en situation där din enda lösning är att öka ISO-talet, ska du naturligtvis göra det. För visst är det bättre att komma hem med brusiga och skarpa bilder, än med brusfria och suddiga av skaknings- och rörelseoskärpa?
Gå vidare: Våga experimentera med kraftigt brus
För att få ut så mycket som möjligt av din utrustning och kunna skapa bästa möjliga bildkvalitet, är det viktigt att du förstår det här med brus och hur du i möjligaste mån undviker det. Men det finns också tillfällen då du faktiskt vill ha brus. Det kan till exempel vara effektfullt vid konsertfotografering eller porträtt med lite abstrakt känsla. På den tiden man fortfarande använde film, experimenterade man mycket med brus och ISO både vid fotograferandet och i mörkrummet för att skapa kreativa effekter. Att det är mindre populärt idag, beror kanske på att det digitala bruset ser lite annorlunda ut. Men låt inte det hindra dig från att experimentera. Det är nyttigt att känna till hur din kamera hanterar det digitala bruset vid höga ISO-tal. Då kan du också lära dig att använda det på ett kreativt sätt. Det fungerar naturligtvis även på färgbilder, men i många fall blir bruset snyggare om du konverterar bilden till svartvitt.
Ett kraftigt brus kan verka positivt i vissa bilder, speciellt i svartvitt. Foto: Viktor Sundberg
I nästa avsnitt tar vi en liten paus från alla funderingar på kamerateknik, och tar upp jakten på rätt känsla i dina bilder. Då hämtar vi inspiration från boken Bättre bilder / iPhone av Martina Holmberg. För att hänga med på den resan fungerar en systemkamera eller kompaktkamera lika bra som en mobilkamera. Vi återkommer snart därefter till Viktor Sundberg, som tar en titt på hur du lär dig tolka och kompensera för fel i kamerans ljusmätare.
Övningsuppgifter
Tills vi ses nästa gång: experimentera lite med ISO-talet. Nu är det hög tid att – om du inte redan har gjort det – lära dig att hitta i kamerans menyer, så att du själv kan ställa in ISO-talet till det rådande ljuset och det slags bilder du vill ta i det. Titta i bruksanvisningen till din kameran om du är osäker på hur du ska göra.
Börja förslagsvis med att ställa in kameran på ISO 400. Ställ sedan in exponeringen genom att välja en kombination av bländare och slutartid som ger den känsla du är ute efter. (Gå tillbaka till lektion 1 och lektion 2 och repetera om du vill läsa på mer om sambandet mellan bländare och slutartid.) Ta sedan några bilder med olika ISO-inställningar på ett och samma motiv, och titta på bilderna i kamerans display. Fundera lite på resultatet.
- Vad händer med slutartiden om du höjer ISO-talet ett steg, men inte ändrar bländaren?
- Vad händer med slutartiden om du sänker ISO-talet ett steg, men inte ändrar bländaren?
- Vad händer med bländaren om du höjer ISO-talet ett steg, men inte ändrar slutaren?
- Vad händer med bländaren om du sänker ISO-talet ett steg, men inte ändrar slutaren?
- Testa också att fotografera i olika ljusförhållanden – i gnistrande vårsol och mörk skymning – och på olika slags motiv – stilleben och trafiken på en livlig gata. Lär känna din kamera! Vilket lägsta ISO-tal måste du ha för att inte få skakningsoskärpa och ändå få exakt det skärpedjup du önskar?
© Copyright 2011–2012 DEXT/HME Publishing AB och Viktor Sundberg. Denna artikel bygger i på utdrag ur boken Bättre bilder / Fotoskolan 1 av Viktor Sundberg, och publiceras i överenskommelse med förlaget.
18 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Då vet man precis vad som händer när man "ljusar upp" en bild. Jag som hade analog systemkamera, har googlat hur mycket som helst för att förstå hur ISO'n fungerar digitalt när man ju inte byter bild-chip som man bytte film. Tänkte att man väl ändå absolut lika gärna kan fixa bildförstärkningen efteråt? Dessutom kunna "ställa ISO" absolut rätt i lugn och ro på bra skärm.
Detta anges aldrig, bara talas om "akta dig för ISO-bruset"....
(Rätta mig väldigt gärna om jag fattat fel)
Här är en engelskspråkig artikel som förklarar begreppen:
https://www.dpreview.com/articles/8148042898/exposure-vs-brightening
Om man nu ska förenkla diskussionen kan man ju istället säga att ISO-värdet är som volymkontrollen på en förstärkare: vrider du upp volymen får du ett starkare ljud (motsvarande en ljusare bild) men det tillkommer även mer brus.
Sedan är det värt att tänka på att ”Fotoskolan” skrevs för. mer än tio år sedan…”