Patent- och marknadsdomstolen fäller Wikimedia
Patent- och marknadsdomstolen har, i linje med Högsta domstolens tidigare beslut, fastställt att Wikimedia och andra som vill lägga ut omfattande samlingar av konst i offentlig miljö på nätet måste söka en bildlicens.
Det finns ett undantag i upphovsrätten som gäller konst i offentlig miljö, exempelvis statyer. Wikimedia skapade en databas med bilder och information om sådana konstverk, men ville inte betala licens för det med hänsyn till undantaget i upphovsrätten.
Organisationen Bildupphovsrätt lämnade 2014 in en stämningsansökan mot Wikimedia Sverige eftersom de på offentligkonst.se visade bilder av offentlig konst utan konstnärernas tillstånd eller att ersätta dem för användningen. Högsta domstolen ansåg att Wikimedias bildanvändning var för omfattande för att undantaget i upphovsrätten ska gälla. Målet skickades sedan tillbaka till Patent och marknadsdomstolen för slutgiltigt avgörande. Nu har även Patent- och marknadsdomstolen kommit till samma slutsats som HD.
– Det här är en viktig seger för alla bildskapare. Vi vill ha inflytande över hur våra verk används och är beroende av att kunna få betalt även när användningen sker i den digitala miljön. Wikimedia hade precis som andra aktörer redan gör, kunnat betala några tusenlappar per år för en licens. Men de har vägrat av principiella skäl säger Åsa Berndtsson, ordförande i Bildupphovsrätt.
Wikimedia är naturligtvis av en annan åsikt.
– Utfallet är tragiskt, eftersom konsten nu inte längre är lika tillgänglig och offentlig. Från Wikimedia Sveriges sida har vi velat ge konsten den synlighet den förtjänar. Det är mycket märkligt att det i en digitaliserad värld inte är okej att dela bilder digitalt, om det på bilden skymtar ett offentligt konstverk, säger John Andersson, verksamhetschef på Wikimedia Sverige.
Domen innebär inte att det är förbjudet för privatpersoner att fota konst. Den slår fast att konstnärer har rätt att bli tillfrågade och få betalt när organisationer, företag eller liknande professionella användare vill publicera till exempel en konstsamling på nätet, även när det gäller offentlig konst.
– Domen gör skillnad mellan tryckt och digital spridning, då bilder med dessa konstverk får tryckas som exempelvis vykort och användas i kommersiella syften. Icke vinstdrivande projekt online, som Offentligkonst.se och Wikipedia, måste dock betala för att visa samma bilder. I ett samhälle som strävar efter att digitaliseras är det orimligt att införa begränsningar av just digital media. Lagstiftningen behöver helt klart ses över, säger John Andersson på Wikimedia.
136 Kommentarer
Logga in för att kommentera
(Nu lär det bli hus i h--e ber om ursäkt i så fall) Behagar man inte ha konstverket offentligt där verken riskerar att bli fotograferade av privatpersoner och EJ VINSTDRIVANDE SITER (som ej tar betalt och inte är har reklam) som tex Wikipedia (som ev kan orsaka att tittarna blir nyfikna och vill se dem i verkligheten), framställ dem då för försäljning till olika beställare eller till museer som tar entré och ev har fotografering förbjudet eller informerar om vad som gäller vid fotografering.
Det har gått troll i upphovsrätten. Man kan inte ens köpa en telefon eller ett USB-minne utan att tvingas betala till Copy Swede för att man lagrar sina egna grejor.. Upphovsrätten blir bara snurrigare och snurrigare.
Tyvärr fattas beslut i domstol oftast av ett gäng mossiga jurister som inte förstår tekniken.
Ny teknik som internet, web, dataspel eller VR-simuleringar går knappast att förutse och jag ser inte varför de automatiskt ska vara gratis och potentiellt slå undan fötterna på konstnärer. De har det tufft nog ändå.
Immaterialrätt har aldrig varit viktigare.
Jag anser att beslutet är 100% orimligt. Och tråkigt. Jag uppskattar verkligen att kunna hitta dessa statyer. Med detta beslut minskar konstnärernas exponering.
Det är inte så upphovsrätt fungerar. Du köper oftast rätten för att använda verket för ett visst syfte.
Det är lättare att tänka på en bild eller en film. Du köper en bild så du kan använda den i reklamkampanj. Vill du dessutom placera bilder på en produkt, tex en youghurtförpackning måste du ha en dyrare licens.
Film. Du köper en blurayskiva och med den följer rätten att titta på den själv och låna ut den till bekanta. Vill du visa den på jobbet inför större publik eller sälja biljetter för titten kostar licensen mer.
Statyer får du fota och publicera bilder av. Att göra det systematiskt som wikimedia gjorde är det inte.
Vad är det för skillnad på att sammanställa och visa bilder på låt säga broar mot statyer?
De flesta yrkesverksamma konstnärer har studerat i mellan 6 och 10 år, längre än de flesta läkare och civilingenjörer. Tycker absolut att man ska ta deras upphovsrätt på stort allvar. Konsten är viktig och behövs.
[EDIT] Såg att du även gjorde en jämförelse mellan broar och konstverk. Broar åker vi i första hand bil på (även om en del också är vackra att betrakta) – och ofta betalar vi en avgift för att använda dem.
Den största dumheten med den här domen är, som någon redan kanske påpekat, att konstnärens exponering minskar. Färre personer kommer att känna till konstverket.
Det är ju oftast inte heller så att konstnären kan sälja verket flera gånger. Offentlig konst innebär att verket har köpts av en instans i den offentliga sektorn för att placeras där allmänheten kan se den.
››Den största dumheten med den här domen är, som någon redan kanske påpekat, att konstnärens exponering minskar. Färre personer kommer att känna till konstverket.‹‹
Du har givetvis rätt till din personliga åsikt, men den delas varken av domstol, intresseföreningar eller konstnärer. Domen kan (bör) tolkas som att den ger konstnärer större kontroll över hur deras verk exponeras på nätet. Eftersom konst i väldigt hög grad handlar om exponering (hur verken visas och hur betraktaren får möjlighet att läsa in dem) är det givetvis en stridsfråga för konstnären.
Att domen i det här fallet medför att en sajt stoppas ( minskad exponering) hindrar inte att en annan sajt kan lanseras med samma funktion men där upphovspersonernas rättigheter respekteras.
Det är ju målsättningen, givetvis!
Det är f.ö. absurt att katalogförbudet bara gället för internet. Internet är sen länge en integrerad del av vår tillvaro och bör därför inte betraktas som något slags nytt och farligt undantag från verkligheten.
Nåja, det blir kanske bättre när dagens bakåtsträvande jurister och politiker dör av så att nya generationer med en sundare inställning till kommunikation kan ta över.
Konst är viktigt. Konstnärer ska få betalt för sitt jobb om de gör något som vi beställt. Men varför de som enda yrkesgrupp ska ha större rättigheter än andra stör mig oerhört. "Kontroll över hur ens verk konsumeras". Om det är så självklart att de ska få det borde det cäl gälla samtliga yrkesgrupper och då faller den moderna världen som vi känner den. Det som diskuteras här är alltså offentlig konst. Jag tycker att man då som säljare (konstnär) gjort sitt val när man tackat ja till uppdraget. De har ju tydligen accepterat att ev få sin produkt sammaställt med bild och allt i tex en katalog även om det så ges ett gratisex till samtliga i hela världen. Det är godkänt tydligen. Men om detsamma görs på www då ska det betalas extra. Den här upphovsrättshetsen gör ju heller inte direkt konsten en tjänst. Jag tycker den arbetar emot allt det konsten är till för...
»»Det är ju inte konstnärens verk som exponeras på nätet genom att WIkimedia gör en sammanställning av offentliga konstverk. Det är en enkel avbildning, som på intet sätt kan sägas vara ett exemplar av verket (åtminstone då det gäller tredimensionella verk). ««
Jamen, just det har alltså prövats i rätten och både HD och PoM-domstolden har kommit fram till att databasen innehåller avbildningar som bryter mot URL. Du tycker annorlunda, okej, men här har alltså fått konstnärerna fått rätt i flera instanser. Kanske finns det något där som du har missat eller ännu inte kan relatera till.
»»Du säger att en baguette ska ätas och ett konstverk ska betraktas. Säger vem? Om konstnären får bestämma över sin produkt efter den släppt den ifrån sig varför får då inte en bagare eller kock det? ««
Det blir svårt att diskutera om vi inte ens kan vara överens om att en baguette är skapad för att ätas... visserligen finns det bagare med konstnärliga ambitioner och konstnärer med gastronomiska metoder, men ...
Du verkar för övrigt tycka att konstnärer har någon slags särställning i upphovsrätt som inga andra har. Utveckla gärna detta!
Fotografiska verk, musik och texter har alla särskilda undantag i URL, anpassade till form, publierings och distributionsmetoder. Att just konstnärer skulle gynnas mer än andra kan jag inte alls förstå.
Antingen är det lagen som är föråldrad och behöver reformeras, eller så är det domstolen som inte förstår att tolka lagen i ett modernt sammanhang.
Förmodligen är domen ett resultat av båda ovanstående faktorer, så en reform av upphovsrättslagen är helt klart av nöden.
Begreppet verkshöjd torde gynna konstnärer mer än bagare.
Hur är det med lokala tidningar. Betalar de konstnärerna varenda gång konst hamnat i bilden?
Bör arkitekter och trädgårdsmästare också ha betalt?
Där gäller Återgivningsrätten. Det finns ett antal undantag i URL som ska underlätta exempelvis samtal om och kritik av konstverk.
Men givetvis behöver URL uppdateras ordentligt... vykortsregeln känns väldigt passerad.
http://www.dn.se/sthlm/konst-for-40-miljoner-i-citybanan/
DN använder sig av Återgivningsrätten. Den borde du känna till.
DN:s publicering är utan tvekan befogad.
Dessutom finns det ju faktiskt olika former av vägavgifter som gäller utöver de kostnader/skatteintäkter som behövs för att utföra själva vägarbetet, så det stämmer inte heller.
Jag tycker konstnärer ofta får lida för att allmänheten har så liten förståelse för vad konst är till för och hur den konsumeras. Man borde införa obligatorisk konstundervisning i skolorna (och kanske lite filosofi). Det skulle alla, inte minst vi fotografer, må bra av. (Detta var inte riktat som pik mot dig Magnus utan snarare en allmän tanke.)
Det här är ett klockrent exempel på något som behöver reformeras i upphovsrätten. Icke-kommersiell användning av upphovsrättskyddat material gör inte att upphovsrättsinnehavaren förlorar en intäkt.
Som sagt tidigare handlar det inte bara om intäkter utan även om kontrollen över hur verken exponeras.
Verken är alltså tänkta att upplevas av de som befinner sig på platsen, inte via datorskärmen och en knaggligt fotograferad hemsida.
"Detta är exempel på internettariffer. För konstverk på startsidan höjs priset med 100%. Vid användning för PR, i reklam, marknadsföring eller liknande, kontakta Bildupphovsrätt för offert. För tryckta publikationer med samtidig exponering på utgivarens hemsida beräknas ett samlat pris. För bildpublicering på bloggar och liknande behövs också Bildupphovsrätts tillstånd. Kontakta Bildupphovsrätt för mer information."
Varför ska inte Taxichafförer - företag betala skatt?
Varför då? Det funkar bra idag. Konstverken görs tillgängliga på plats och du får ta enskilda bilder och publicera dessa.
Att göra det systematiskt som wiki gjorde är däremot inte ok.
Att en avbildning av ett konstverk finns med i en katalog ändrar inte på var själva verket visas. Det gäller framförallt tredimensionella konstverk som ju inte brukar avbildas i sin helhet i en sammanställning. Att "uppleva" verket gör man förstås bara där verket finns.
Rent konstnärligt kan mycket väl förstå en konstnär som bara tillåter att man ser verket i original. Inte som digitala tvådimensionella projektioner som kan hamna i vilket sammanhang som helst.
Jag tycker att konstnärerna bör vara tacksamma över att någon har bemödat sig om att göra en sammanställning av deras offentliga konstverk så att fler kan få chansen att uppleva dem i verkligheten.
Den här domen ändrar inte på det faktum att tvådimensionella projektioner av tredimensionella verk kan hamna i (nästan) vilket sammanhang som helst. Det är fortfarande tillåtet att fotografera offentlig konst.
Domen handlar om att göra detta systematiskt.
Syftet var förstås för att öka spridningen.
Som om Wiki vet bättre än konstnärerna huruvida de vill ha spridning på nätet eller inte.
Det går fortfarande alldeles utmärkt att "uppleva" den bleka kopian. Domen innebär inte att det är förbjudet att avbilda konst på offentliga platser.
Inte alls som enskild publicerad bild.
Dessutom finns det mycket som man kanske inte vill, och jag tycker knappast att konstnärens väga tyngre än allmänhetens nytta i sådana här fall.
Konstnärer som överlåter konst till det offentliga får ersättning idag utifrån licenspengar, de får dessa pengar p.g.a. att konstnären inte har något att säga till om hur konstverket används efter att det överlåtits.
Det kostar dig och mig skattepengar just nu och det kostar extra när kommuner skapar ett digitalt arkiv. (Föreningar tar antagligen av medlemsintäkter/bidrag.)
Ska Wikimedia åka snålskjuts på det?
Wikipedia själv har en skapligt stor ekonomi, Omsättning: 48,64 miljoner USD (2013) Givetvis är det Wikipedias egna intresse att få besökare till en digital katalog av offentlig konst genom Wikimedia, det kommer att generera intäkter/gåvor.
Och enligt BUS själva så har de hundratalet avtal omkring licensiering av det digital användandet.
Men i just WIkimedias fall så ska det tydligen handla om att det nu skulle vara förbjudet för dig eller mig att fota offentlig konst. (Jag vill gärna säga BS om Wikimedias uttalande.)
Du som fotograf tar en fantastisk stockholmsbild som du säljer till SBR eller kommunen som ger dem rätten att använda den i en reklamkampanj som hamnar på alla bullhållplatser.
Sen kommer wikimedia och katalogiserar samt publicerar alla kommunala bilder, inklusive din, på en ny websajt men ger dig ingen ersättning för detta "eftersom fotografen ju redan fått betalt".
Torde finnas ofantligt mycket konst att se där.
De borde väl rimligen drabbas?
Det är iofs inga problem för Google att "blurra" verken samtidigt som de listas och/eller är sökbara.
DEssutom är det en jäkla skillnad på en enskild person som plåtar av ett verk för ett facebookinlägg och ett företag/organisation som systematiskt samlar fotografier av alla offentliga konstverk och gör dem tillgängliga+sökbara på nätet.
Har man konstaterat detta är det lättare att diskutera sakfrågan.
Frågan är inte detta, utan om de som på eget inititativ sammanställer en sådan databas ska ingå en överenskommelse och ersätta upphovspersonerna vars verk används / visas på sidan.
Det tycker alltså domstolen (och även jag) är fullt rimligt!
Nej, det är tvärtom. Bristen på exakta formuleringar i lagarna gör det lättare för domstolar att döma mer godtyckligt.
Lagar bör helst formuleras i form av predikatlogik, tycker jag. :-)
››Bristen på exakta formuleringar i lagarna gör det lättare för domstolar att döma mer godtyckligt.‹‹
Nej, här har du faktiskt fel Per.
Ett exakt antal skulle göra den här domen extremt svår att applicera på andra fall.
»» Lagtolkning behövs därför att lagar inte kan skrivas så att de i detalj reglerar alla situationer som kan uppstå. För att domstolarna ska kunna göra en nyanserad bedömning i det enskilda fallet kan lagtexten innehålla uttryck som exempelvis "oskäligt" eller "med hänsyn till omständigheterna i övrigt. ««
(saxat från Wikipedia)
Nejdå. Det skulle göra det mycket enklare att applicera domen på andra fall. Det skulle ju finnas en tydlig gräns så ett avgörande skulle bara ta någon eller några sekunder.
Exaktare formulerade lagar i allmänhet skulle också göra det lättare för oss medborgare att i förväg veta om en handling är olaglig eller inte.
Fakta: Svensk lag och svenska jurister använder medvetet termer som "skäliga" och "med hänsyn till omständigheterna" istället för "X antal" när de formulerar lagtexter.
En lagtext i stil med "Grov misshandel sker då målsäganden har träffats med fler än fem knytnävsslag" skulle orsaka fullständigt kalabalik och rättshaveri. Visst, domar och straff skulle kunna utdelas väldigt snabbt men... ja du fattar grejen.
Givetvis är blir inte lagskrivningen enklare av att ha klarare och tydligare lagar. Det kommer att krävas minst lika genomarbetade utredningar som förut och antagligen ännu mer genomtänkta propositioner, men det kan det nog vara värt för att få bättre förutsägbarhet för gemene man.
Exakt min poäng. Och domen resonerar liknande dvs att antalet bilder i sig inte är vägledande, utan snarare med vilket tillvägagångssätt Wikimedia systematiskt har tillgängliggjort avbildningar av upphovsrättskyddade verk.
Verken är alltså tänkta att upplevas av de som befinner sig på platsen, inte via datorskärmen och en knaggligt fotograferad hemsida. Visa lite mer respekt för konstnärernas intentioner.
Jag tycker att det snarare är domstolen som visar brist på respekt för allmänheten som nu fråntas en utmärkt bra möjlighet att hitta offentlig konst för att ta sig till den och uppleva den på plats.
Det som diskutterats är en blek digital avbildning, fotograferad med tveksamma konstnärliga ambitioner, spridd utan kontroll och utan ersättning.
På sätt och vis är det precis det som organisation Biduppphovsrätt hävdar har skett. Konstnärernas verk har förflyttats och exponerats, om än digitalt, till en plats utan att bli tillfrågade.
Tanken med offentlig konst är att den är offentlig. Detta är helt emot Copyright-tanken. Därför har man infört ett undantag. För att man vill det. Man missade då digital fotografi i undantaget. Och Copyright-ivrare blir jätteglada. Jippi! Vi kan hindra användande! Det roligaste vi vet! Jag antar att dessa personer inte gillar offentlighet.
Det fånigaste i den här farsen är att det fortfarande är helt lagligt att förflytta och exponera konstnärers verk digitalt, utan att fråga konstnären, så länge man inte gör det med för många verk samtidigt.
»» Jag kan förstå domen, eftersom lagen verkar vara så skriven. Inga problem. Men jag kan inte förstå försvar av det domen kom fram till. Det är en glitch helt enkelt. Ett fel i lagen. Nya media har dykt upp. Och lagen bör lagas. ««
Jag tycker inte det resonemanget håller. Visst är det nödvändigt att följa med i teknikutvecklingen, men varför ska teknik få diktera hur upphovsrätten formuleras och används?
The Pirate Bay och Dreamfilm är fantastiska plattformar för att sprida digitalt material. Rent tekniskt är det genialt och oerhört smidigt. Men sajterna struntar i upphovsrätten, vilket på sikt skulle kunna urholka hur vi i vårt samhälle utbyter tjänster och varor.
Jag kan visserligen gilla tanken på en värld där vi helt struntar i upphovsrätten och bara kör fritt fram på allt... jag tror det skulle kunna resultera i riktigt spännande utbyten.
Men jag gissar att det är väldigt få fotografer på Fotosidan som skulle acceptera det – hur deras bilder dyker upp i alla möjliga märkliga sammanhang, utan att de får ersättning eller ens en ordentlig namngivning.
För konstnärer, som traditionellt lägger ännu större vikt vid hur deras verk exponeras (notera exempelvis regeln att man inom redaktionellt publicering undviker att beskära avbildade konstverk – till skillnad från fotografier som får beskäras i hög grad), är det extra viktigt att behålla kontrollen över avbildandet. Det är troligen den stora anledningen till att BUS har anmält Wikimedia.
Jag tycker att vi fotografer borde bli mer insatta i hur konstvärlden fungerar. Det har varit flera diskussioner på FS där det lyser igenom hur lite vi förstår skillnaderna mellan fotovärlden och arbetet som konstnär.
Om nu offentlig konst inte längre är offentlig konst så tar man ifrån konstnärerna denna stolthet och dessutom, i förlängningen, kanske också deras levebröd. Det måste ju vara oändligt mycket ointressantare för kommunen att köpa icke offentlig offentlig konst.
Bara några tankar. Jag antar att Copyright-ivrarna anser att allt detta jag skrivit är nonsens. Må det då så vara. Det är ömsesidigt.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Individuell_visningsers%C3%A4ttning
Ett dilemma att skapa offentlig konst är att det inte sedan går att få ersättning på annat sätt än licensavgifterna som betalas via organisationen och att få en ekonomi i det hela är en del i att få konstnärer att överlåta konst till offentligheten.
"Copyright-ivrarna" skriver du lite roligt provocerande på en sajt där nog så många inte tycker det är okej att "låna" andras fotografier till sin egen hemsida ... även fotografer finns bland de som s.a.s. skapar offentlig konst.
Andra föreningar får betala licensavgift, vad gör Wikimedia till ett särfall som inte ska behöva betala licensavgift, varför de så speciella så att de ska undantas tycker du?
När det gäller offentlig konst har vi beslutat att vi skall ha konst till folket. En vacker folkhemstanke kanske. Men, den finns i alla länder. T.o.m. i USA.
När det gäller foto så har jag åsikter, vilka vi nog skall ta i en annan diskussion :)
Jag tycker nog det är konstigt att man missat att avtala detta så man slipper dessa lätt märkliga konsekvenser. Man kan väl se offentlig konst som en win-win situation om man kunde enas om just det jag skrivit d.v.s. att konstnären får sälja statyer som allmänheten kan njuta av och som en bieffekt så blir konstnären i bästa fall uppmärksammad och ryktbar och får ytterligare uppdrag av kanske både privata och offentliga köpare.
Men andra som kommuner, föreningar gör även det för digital spridning. De betalar då in en licensavgift till BUS för att kunna göra det.
Varför ska inte Wikimedia göra det.
(BUS är den organisation som fått i uppdrag att ta in och förmedla licenspengarna. Och det är det de gör även mot Wikimedia.)
@Sten-Åke Den individuella ersättningen och licensavgifterna skapades för att det inte går att förutse hur offentlig konst används efter konstverket överlåtits, det här kan ju då vars en sådan oförutsedd situation.
Jag själv tycker inte att deras svar är orimliga.
Det jag frågar mig om varför Wikimedia inte ska betala när andra för göra det finns med i länken. Den kommunen som ställde frågan, de betalar licensavgift men av någon anledning så ansåg Wikimedia att de inte behöver göra det.
"Varför stämde ni just Wikimedia?
Bakgrunden till stämningen är att en kommun kontaktade oss 2013 och berättade att Wikimedia begärt ut information om kommunens samlade bestånd av konstverk inför skapandet av en omfattande konstdatabas. Kommunen – som själva har ett licensavtal med Bildupphovsrätt och betalar för sin konstanvändning – undrade helt enkelt om Wikimedia kunde göra så.
Vi kontaktade då Wikimedia för att diskutera ett licensavtal av samma typ som vi tecknar med bland annat kommuner. Wikimedia vägrade dock förhandla fram ett avtal.
Om vi inte hade krävt ett avtal med Wikimedia hade det varit svårt fortsätta begära att andra skulle betala. Istället skulle vi vara tvingade att ompröva cirka 100 avtal med andra och kanske också återbetala de ersättningar som avsåg verk som berörs. Då Wikimedia vägrade att diskutera en licenslösning för sitt projekt fanns det därför ingen annan utväg än att få saken prövad i domstol."
Det finns ingen större poäng med att klaga på Bildupphovsrätt. De gjorde precis som de ska.
Det är Patent- och marknadsdomstolens dom som man kan ifrågasätta.
Wikimedia kan, så vitt jag förstår, överklaga till Patent- och marknadsöverdomstolen.
Dom handlar om konst i "offentlig miljö" vilket inte nödvändigtvis är offentligt finansierad konst.
Men finns det andra regler då eller är det bara att visa det offentligt.
Om jag köper ett foto av dig, kan jag då visa den i en offentlig utställning (med ditt namn som visar att du tagit fotografiet)?
Den andra offentliga konsten som jag misstänker att du menar kan i en del fall vara olaglig, och möjligt att du som fotograf kan kräva skadestånd av mig (i mitt exempel).
»»Något som tycks blandas ihop i den här diskussionen är offentlig konst och offentligt finansierad konst.««
Jag blir lite nyfiken, vad tänker du att skillnaderna är och hur spelar det en roll i det här sammanhanget?
Jag har inte läst vare sig HD-beslutet eller domen från Patent- och marknadsdomstolen, men av referaten att döma så handlade målet om konst som är placerad i offentlig miljö, oavsett finansieringsform.
Den roll det spelar är att alla som är påpekar att nu bör vi sluta finansiera konst med skattemedel inte nödvändigtvis uppnår något om deras vilja genomförs.
Dilemmat för mig var ju att om andra betalar så ska Wikimedia göra det. Det är inte mer synd om dem än andra.
Alla andra betalar ju inte om inlägget nedan om Niantic stämmer.
De BUS företräder här är det som överlåtit konstverk till det offentliga, men där måste det finnas en köpare/beställare och konstverket måste ha sålts till och ställts ut av köparen. Det är de som får IV och det är till det som BUS får statsbidrag att fördela och sedan avtal och licenspengar. Om du överlåter konstverket till det offentliga så har du ingen rådighet över hur det används eller kanske kräva pengar där, men IV och BUS fördelar bidraget bl.a. utifrån värdet.
Den andra konsten som inte är överlåten, den du skapar och slänger ut i det offentliga får du inget bidrag för. Och missbrukas det så kan du själv välja hur du vill göra. Nån kopierar dina bilder på nätet till sin egen blogg, hemsida eller nått.
Domstolen måste hålla sig till lagen så domen gäller förstås alla konstverk som stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus, inte bara sådana som är offentligt finansierade.
För att BUS ska teckna avtal och licens för ditt så måste du vara medlem eller för IV så måste det vara som jag skrev tidigare.
Om Wikimedia lägger ut offentlig konst som inte faller under det sista så är det upp till dig (om det är ditt) att skriva avtal eller inte. Och har Wikimedia lagt ut bilder på _din_ konst som du ställt ut offentlig så sök kontakt och hänvisa till domen, det är upp till dig. Eftersom du då (i det hypotetiska fallet) fortfarande har rådighet över verket så kanske du kan få mer ersättning, eller om du är missnöjd så kan du ta tillbaka verket från det offentliga.
BUS var ute efter ett avtal för att få in licenspengar för det som de betalar ut via IV.
Detta omfattas inte av iv
...
• Privat inköpta skulpturer som placerats ”ute på stan”.
...
Deponerade och skänkta verk omfattas inte
För att ett konstverk ska omfattas av iv krävs ett initiativ från
ägarens (som omfattas av iv) sida genom köp, beställning,
betalning, acceptans som är att likna vid en fri beställning.
Deponerade och/eller skänkta konstverk omfattas generellt inte.
Min poäng är att domen i Patent- och marknadsdomstolen bör vara vägledande och därför är det inte tillåtet att utan upphovsinnehavarnas (eller deras ombud) göra en katalog av den typen som Wikipedia gjorde oavsett om den konst som katalogen omfattar är finansierad av offentliga medel eller inte.
Och alla logotyper, som ju ägs av någon. Får du med en sådan i din bild skall du givitvis betala till den som äger logotypen också. Tar du en bild på någon som råkar stå framför ett hus med en butik med synlig logga, vänligen betala arkiteken och ägaren av loggan. Den yttersta konsekvensen av det här blir att du inte kan publicera en bild med något i alls utan att riskera att behöva betala någon för något. Trafikljuset har också skapats av någon.
Sedan kommer såna som Getty Images att köpa alla möjliga rättigheter till hus, lyktstolpar, logotyper mm och tråla internet på bilder med innehåll som de äger rätten till och skicka räkningar.
Det är förstås inte omöjligt att arkitekter och andra får för sig att lobba för att deras verk ska omfattas av upphovsrätt i "ditt" scenario, men med dagens lagstiftning lär de inte ha mycket att hämta där.
Sen har jag svårt att tro att licensavgifter på bilder är intressant för ägaren av ett hus som är värt 10-tals miljoner.
Samtidigt: bilder av Eiffeltornets belysning, Gurkan, London Eye, Mikrofonen är delvis skyddade mot kommersiell användning internationellt.
Logotyper, bilar och annat varumärkesskyddat är ok att fota och publicera...men man måste vara försiktig vid kommersiell användning. Volvo kanske inte gillar att hamna i reklam för alla typer av produkter.
Visst är det så, men det har fortfarande inte så mycket med den här domen att göra som handlar om katalogisering av konstverk.