Björn Persson - Close Encounter visas på Picture This Gallery
Björn Persson har dedikerat sitt liv åt att skildra vilda djur i Afrika. Hans arbete skiljer sig från det mesta vi ser inom det traditionella naturfotografie då han närmar sig djuren med en porträttfotografs öga. Han kommer ofta mycket nära och hans fotografi blir en ett möte och en spegling av djurets personlighet. Här uppkommer också en fråga kring hur vi ser på djur, och hur dom ser på oss.
Utställningen på Picture This Gallery öppnar publikt 5 december och pågår till 18 januari 2025.
Att förbättra samhället med hjälp av fotografi är inget nytt. Men Björn Persson vill att hans bilder ska bidra till att rädda djuren i världen – genom att visa en del av den skönhet som vi har tillgång till. Än så länge.
- Varje individ är unik, vilket gäller djuren lika mycket som människorna. Att få deras förtroende handlar ofta om att ge dem tid och bete sig på ett sådant sätt att jag snarare väcker deras nyfikenhet än uppfattas som ett hot. För att till exempel bilden på noshörningen skulle kunna tas, krävdes det fyra timmar att närma sig bjässen som hör perfekt men ser dåligt. Därför småpratade jag med honom under tiden jag först kröp, satt still med ryggen vänd för att skapa tillit och sedan ålade mig fram, säger Björn Persson.
I Fotosidan Magasin 6/2022 möter vi Björn.
Björn Persson
Ålder: 52 år
Bor: Tyresö
Gör: Konstfotograf med djur och natur som tema
Böcker: ”Living Souls" (2024), ”Beauty will save the world” (2020), ”The real owners of the planet” (2018)
Webb: bjornpersson.nu
Instagram: bjornpersson_photography
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
15 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Jag inser att hans metoder förtar värdet i hans fotografi – för mig i alla fall. Precis som för Steve McCurry.
Eller forumtråden som David Elmfeldt skapade som resultat av kommentarerna till den artiklen ovan? https://www.fotosidan.se/forum/threads/vad-är-en-äkta-bild.178191/
Vore intressant att få veta om du efter ha läst ovanstående fortfarande har förtroende för Björns fotografi och konstnärsskap?
Och som du säkert förstår så är det väl såklart ovidkommande om jag kan dra till Afrika och foto sämre eller bättre när jag bara kritiserar Björns problematiska förhållningssätt till sanningen. Man kan väl t ex få kritisera musik utan att kunna spela instrument eller skriva musik, va?
Det förtydligar hur han ser på bilderna. Så faller inte kritiken lite platt? Sen kan ju tycka något (som om all konst och design) men det är ju mer personligt.
Ska man tävla med bilder i en tävling som kräver Rent dokumentära bilder så är det en sak men annars tycker jag k som sagt att kritiken faller lite platt. Syftet här är ju att skapa dramatiska bilder som sätter fokusen på djuren. Längre bort på skalan finns Erik Johanssons bilder. Det är bilder som jag också kan uppskatta.
Men att gå på utställning och förutsätta att alla bilder antingen är Rent dokumentära eller har en skylt "Ej rent dokumentär bild" känns lite fyrkantigt.
Forumtråden mynnades för övrigt ut i en bra ändring som gjorde att vi kunde ta bort Manipulerad som ord. https://www.fotosidan.se/forum/threads/begreppet-manipulerad-ers%C3%A4tts-av-rent-dokument%C3%A4r-bild.178211/
Hade han varit uppriktig från början så hade det varit annorlunda. För mig. Andra får tycka precis som de vill förstås.
Som Fredrik säger, man måste väl få kritisera och tycka kring en bild oavsett hur och vad man själv fotar. Det finns många konstkritiker som inte kan måla en streckgubbe, ännu fler musikkritiker som inte kan ta ett ackord på en gitarr.
--
Personligen tycker jag själva kompositionen är bra och så. Men redigeringen är helt åt helvete i mina ögon. Ser ut som någon installerat Lightroom för första gången och drar kontrast, högdagrar och vinjett till 65 eller något.
Jag mindes inte att han hade blivit ifråntagen en vinst förrän du nämnde det nu. Men jag kommer ihåg att jag rotade i det hela och fann att han på Facebook berättade nåt annat än det som verkligen hände. Och det kan väl inte försvaras med att han nu kallar sig "konstfotograf"? Man skall alltid hålla sig till sanningen i den mån det går. Tycker jag.
Tur att noshörningen var en slö, slapp och likgiltig brednos. Hade det varit en spetsnos hade han nog varit död vid det här laget.
Såg ett antal brednosar som ju är klart större och kraftigare än spetsnosarna jag sett i Ngorongoro och Lake Nakuru. I HluLuwi tror jag det stavas i Syd-Afrika finns det många och man kommer dem väldigt nära utan större problem.
Har däremot sett ett antal videos där helt vansinnniga spetsnosar fullständigt skrotat minibussar och bilar. Såg en i Lake Nakuru som vettskrämd sprang rakt igenom bilkön på en handfull bilar som väntade vid gaten till Lake Nakuru och den har jag själv på bild från bara någon meters håll men då var jag glad åt plåten i bilden även om inte ens den är något 100 procentigt skydd när en spetsnos tappar fattningen på allvar.
Ska nog nyansera min utsaga lite om slöa, slappa och likgiltiga brednosar. Även om de mindre spetnosiga exemplar jag sett varit klart mer oberäkneliga och explosiva, så har även jag sett ett antal videos där större och starkare brednosar fullständigt massakrerat bilar de retat sig på. Har även sett videos där en hel grupp stora elefanter backar när en liten spetsnos frontar dem. Frågan är väl om ens en elefant överlever ett långhorn i buken.
I övrigt så är jag skeptisk till de fotografer och andra som tar risker och utsätter både sig själva och andra för fara genom dumdristiga beteenden. När jag var i Queen Elisabeth Park i västra Uganda 1986 så dog en kvinna som stigit ur sin jeep när en stor buffel på nära ett ton plötsligt attackerade och fullständigt mosade denna kvinna mot jeepen. Hur kul var det för de park rangers som måste ta reda på det eländet?
Den bästa utställning jag sett med Afrika-bilder var den som gick på Fotografiska för ett antal år sedan där Nick Brants bilder visades. Även de är "kreativa" i viss mån när det gäller himlar och bakgrunder men de är klart mer återhållsamma än BP-bilderna. Det finns helt klar t olika uppfattning kring detta men jag tycker BP-bilderna är ett bra exempel på att "extra allt sällan trumfar "less is more" och grejen är att man faktiskt inte ens behöver krypa fram till en noshörning för att kunna ta den bild BP tagit.
Här en trött brednos i Hluhluwe
https://sten-ake-sandh.fotosidan.se/viewpic.htm?ID=3708657
Här en aggressiv och skrämd spetsnos i Lake Nakuru
https://sten-ake-sandh.fotosidan.se/viewpic.htm?ID=3708656
Jag har varit flera gånger i Ngorongoro där det också finns spetsnosiga noshörningar men där har jag aldrig kommit särskilt nära.
Oftast ser man dem på flera hundra meters avstånd då man där är tvingad att köra på de vägar som finns och de undviker noshörningarna nogsamt att komma nära dagtid.
Så det som hände oss i Lake Nakuru är verkligen inte särskilt vanligt.