Få ut mer av Fotosidan som inloggad
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
40 Kommentarer
Logga in för att kommentera
En får själv välja om en vill vara del i att påverka världen till det bättre, eller om en vill fortsätta rulla på i gamla hjulspår med skygglappar på.
Det är helt upp till ens själv och fullt tillåtet i en demokrati.
It's legal to be a douchebag.
Så går det när man över huvud taget inte kan tänka sig att det kan finnas andra åsikter här i världen - åsikter med samma legitimitet.
Andra har ju egentligen redan svarat och pekat på vad det hela handlar om.
Men i syftesbeskrivningen till hela arbetsmaterialet står:
"Syftet är att ge grundläggande kunskaper om hur normer kring kön skapas i bild och ge eleverna verktyg för att kritiskt granska mediala bilder. Målet är en ökad förståelse för hur snäva könsnormer kan begränsa oss alla som individer och i förlängningen även påverka vilka röster vi tar på allvar i samhället. Normer kan vidgas och ge oss utrymme för ett utvecklat synsätt, så att vi alla ska kunna leva och duga precis som vi är. Det är först när vi blir medvetna om bilders påverkan på våra normer och förväntningar om genus som vi på riktigt kan påverka och bidra till ett samhälle där allas röster respekteras."
Jag tolkade det som att ni tyckte detta var alldeles uppåt väggarna att barn i skolan ska tala om detta. Så för att vi inte ska prata förbi varandra och istället förstå varandras utgångspunkter:
Jag tycker ovanstående är alldeles lysande. Orsaken till det är att jag anser att vi har normer (de gamla hjulspåren) i samhället där vi får förväntningar påtvingade oss utifrån hur våra kön (läggningar/etniciteter/religioner) representeras i bilder/medier/filmer etc.
Vad tycker ni?
PS. Då ett svar hann in under skrivandet får jag bara till sist kommentera. VEM är det som uppenbarligen VET hur normerna skapas och vad de leder till? I den grad att våra barn ska få fakta lika valida som att 1+1=2?
Jag tänker att det inte handlar om att få verktyg att stå framför en enskild bild och "tolka den rätt". Jag tänker att det handlar om att ge barn ytterligare ett perspektiv att läsa av och se omvärlden i sin helhet på. Inte att lära dem att en bild betyder si, en annan betyder så.
Snarare att se världen ur ett nytt perspektiv så man har det i åtanke. Att inte bara svälja allt vi har omkring oss utan att se på samhället med kritisk blick.
För kritisk bör man väl vara? Det önskar du säkert även dina döttrar?
En rak fråga till då, för att vi ska förstå varandras premisser: När du tittar på säg magazinomslagen på pressbyrån. Ser du några tendenser i att kvinnor och män skildras olika (tex aktiva/passiva, betraktande/betraktade) eller tycker du att könen (generellt) representeras likvärdigt.
Jag tycker inte det. Och därför tycker jag det är viktigt att vi åtminstone blir medvetna om den skillnaden. Sen får vi tycka vad vi vill om det i övrigt.
Och min syn på din PS-fråga.
VI skapar normerna, och VI kan ändra dem. Om vi vill.
Ska vi begränsa undervisningen till sådant som är validerbart likvärdigt 1+1=2 så blir det nog bara matematik från måndag till fredag i skolan. All kunskap är ju nämligen inte för evig tid validerad, utan är i sin natur föränderlig. Vetenskapen utgår ständigt från vad man vet nu, och drar slutsatser utifrån det. Vi får nog nöja oss med det.
"Genusforskning" fyller inte grundläggande kriterier för vad som är en vetenskapligt inriktad forskning. Det handlar om fria tolkningar, och från dessa gjorda tendentiösa slutsatser – företrädesvis gjorda av det ena könet. Detta ligger till grund för de här presenterade texterna från Statens medieråd, och det är därför jag inte köper saken.
Det medierådet här gör är att föreslå metoder för följande:
Läraren: -Har du tänkt på hur vi människor speglar oss i bilder och att det som medieras kanske inte alltid är representativt för oss alla, och att bilder kan skapa förväntningar på oss utifrån och inom oss själva?
Eleven: -Nej, det kanske jag inte hade tänkt på? Men nu när du säger det så, det är ju bra att ha i åtanke.
Läraren: -Javisst! Varsågod, nu har du fått ett verktyg för att förstå världen. Använd det som du vill. Och du får tycka som du vill om de resultat du kommer fram till med hjälp av det.
Vad är så fel med det här?
Man tar sig för pannan! Felet ligger i själva genusköret (den förmenta forskningen). Den ligger i botten här, och den gör att det verktyg som man har fått för att förstå världen bara visar en del av världen, eller världen ur ett speciellt perspektiv (verktygstillverkarens perspektiv). Det är alltså inget att lita på. Verktyget är inte adekvat visavi sin användning.
Elementärt min käre Watson.
Eller anser du inte att det är viktigt att titta på världen ur de här perspektiven alls?
Allt är finemang som det är?
Utveckla gärna. Jag är genuint intresserad av ditt sätt att se på saken.
Jag är visserligen några år yngre än du men har ändå över fyrtio år bakom mig i bildpedagogikens värld ( numera emeritus) och jag tror mig med viss grund kunna påstå att Sveriges lärarkår har kompetens nog för att hantera det här läromedlet. De tankar som förs fram i materialet är knappast kontroversiella. Man kan hitta läromedel utgivna av ett flertal läromedelsförlag som berör frågan på likartat sätt.
"Det här materialet fokuserar på bilder och genus – vad som formar vår uppfattning
av, och våra förväntningar på, hur kvinnor och män är och bör vara.
Alltså hur genus konstrueras visuellt i vår bildvärld. Det är först när vi blir
medvetna om bilders påverkan på våra normer och förväntningar om genus
som vi på riktigt kan arbeta mot ett breddat synsätt och ett mer jämställt
samhälle. "
Studiematerialet är tydligt kopplat till både Gr11( läroplan för grundskolan) som Gy11 (läroplan för gymnasiet). Bägge för övrigt skapade under borgerlig regering och "signerade" Jan Björklund.
Jag söker också efter ordet "genusperspektiv" men kan inte hitta det i materialet.
Ett genusperspektiv är användbart i en mängd frågor som till exempel kvinnors rätt till utbildning i utvecklingsländer. Och som sagt, en hel del andra frågor. Sen kan man nog i viss mån ifrågasätta genusvetenskapen som disciplin då den är ganska ung och stadd i utveckling. Låt den ha sin tid att utvecklas.
Och återigen, det handlar om ett studiematerial fritt att använda, av professionella människor i skolan. Med det i bakgrunden ter sig talet om myndigheter, träning i att tänka rätt osv i ett flertal inlägg i den här som en smula ogenomtänkt och oreflekterat.
Ha det gott!
Måste vända mig mot 'utbildning' med ideologiska förtecken och jag tycker mig se en sådan agenda i materialet. Inte i alla delar, men att det är så mycket fokus på en VISS genusanalys. En analys som utgår från att vi är blanka papper som helt formas av förväntningar från omvärlden. Då jag finner den utgångspunkten helt orimlig så vänder jag mig emot hur stora delar utformats, hur det läggs fram som vedertagen kunskap etc.
"Statens medieråd: Sorterar under Kulturdepartementet, ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan." (Wiki)
Passusen "skydda dem från skadlig mediepåverkan" är hudvudlöst och påminner om "Motorsågsmassakern". Då man seriöst diskuterade att något 'råd' skulle reglera uthyrningen. Tror att en och annan politiker och debattör inte vill se repriserna på de debattprogrammen.
I övrigt har jag inget att invända mot deklarationen. Anser att det i hög grad, på många olika plan och i synnerhet i ett växande medielandskap, är viktigt att ge individen sådan kunskap. Att 'skyddas' är däremot ett statement som utgår från att individen inte förmår dra egna slutsatser utifrån kunskap. Någon annan vet vad som är av ondo. Vi förstår, men undersåtarna behöver vägledning. I materialet ges exempel på hur 'tydligt' det blir om man vänder på normer. Vänder vi på ett så subjektivt begrepp som 'skydda' måste vi fråga oss VEM vill skydda oss mot VAD och VARFÖR. Därför ska politiker inte vara inblandade i utbildningens innehåll på några nivåer. Företrädare för en rätt radikal och aggressiv genuspolitik har efterhand lyckats göra det i vårt land. Ända upp på akademisk nivå och vissa åsikter förutsätts nu vara sanningar.
Tror du jag är högerpopulist har du fel. Vetenskap och kunskap är min livsnerv. Jag har försökt bredda mina kunskaper kring hur det kommer sig att vi i Sverige har 'genusvetenskap' som akademiskt ämne och i vilken mån det har inflytande. Det finns en hel del seriös och intressant forskning och fakta att ta till sig. Du säger, "se världen ur ett nytt perspektiv". Byt gärna ut "nytt" mot "annat" så är det mer öppet för ett intellektuellt resonemang. Är du öppen kan du faktiskt finna anledning att betvivla att en genomförd politik enligt våra 'genusforskares' önskemål i längden är skadligt.
Det är anledningen till att jag först kommenterade detta lilla nästan obetydliga påbud från myndigheten. Jag tycker det ger ett sämre, och i många fall felaktigt, perspektiv på analys än det borde. Jag tycker att bildanalys i ämnet mediekunskap är mycket angeläget och kan spegla grundläggande värderingar men får inte anamma en oklar ideologi.
Jag bortser från dina frågor för det är genant att bemöta dem. Döttrarna gör som jag, försöker alltid se saker ur olika perspektiv. De är underbara individer med egenskaper både inom och utom normen (eller den 'genomsnittliga representationen' som kanske inte måste vara av ondo i sig). Vi ser närmast med humor på utstuderade magazinen-omslag på och inser vilka mekaniskmer som ligger bakom marknadsföring mot målgrupp, liksom hur kvällstidningarna appellerar till våra dåliga mänskliga sidor i både rubriksättning och länkbeten på nätet. Att vi inte är perfekta men har det oförskämt bra i vårt samhälle. Och att humaniora inte är matte, utan ett ämne öppet för tolkning snarare än konstateranden.
SÅ, nu har jag sagt mitt och kommer inte göra ett enda inlägg till. Ursäkta att jag tog så mycket plats för att avsluta ;).
Jag borde ju inte svara en uppenbar epitetklistrare, men ändå undrar jag varför i hela fridens dagar jag borde skämmas när jag nämner en uppenbar risk? Redan i dag i USA börjar män i påtaglig grad att undvika att vara ensamma med kvinnor. Dom är rädda för att bli anklagade för något.
Skall man skämmas när man är inopportun? Snarare borde man skämmas om man ligger och vaggar i den bekväma mittfåran och kläcker ur sig invektiv.
Vem är det som är hjärntvättad, egentligen?
Jag vet att det finns undantag men varför försöka ändra hela mänskligheten för en tanke av likhet som man inte finner någon annanstans i universum än i vissa människors hjärnor?
Angående bilder och reklam. Dessa bilder skapas för att en målgrupp låta sig påverkas av dessa, om det inte skulle fungera skulle man byta strategi. Så länge vi köper produkten som det görs reklam för, på det sätt om man ser på exempelfoton, kommer ingen ting att ändra sig. För om reklamen inte skulle tilltala skulle ingen köpa, men det är inte fallet.
Precis! Du sätter verkligen fingret på varför projektet behövs!
Hur många i tråden har laddat ner materialet, läst det och utnyttjat de olika länkarna som finns i materialet?
En bra uppdatering av de läromedel i reklam och bildanalys som redan finns ( varav en del är ganska daterade. Reklam och massmediabild är ju som bekant färskvara.)
Myndighetspropaganda, frihet att tolka som man vill, med fler invändningar känns lite ihåliga, all den stund det står lärare och skolor fritt att använda materialet efter eget huvud. Tycker själv att materialet, efter en hastig bläddring verkar vara är ett bra kompletteringsmaterial särskilt i kurser som medieproduktion, -kommunikation, fotografisk bild B.
Nu är det ju så att det inte finns en enda norm i detta sammanhang, eller ens i något sammanhang, så normbrytande behöver nog kvalificeras en del för att det ska framgå vilken norm som ska brytas mot.
Och alla rådande normer är inte dåliga, vilket man kan förledas att tro av allt prat om normbrytande.
Om det är någon kreativ genre och yrkesroll som behöver en omstart kring normer och genus så är det fotografin och fotografen. Jag har hört så många skräckhistorier genom åren om hur män och kvinnor visualiseras utifrån kön och genus. Man börjar bli trött!
Äntligen.