Fotosidan Play
I denna delen talar Bo och Stefan om en väldigt nära bild på två ungar kvinnor på en buss. Ett intressant samtal om hur en till synes enkel bild innehåller mycket att tala om.
Då var det dags igen!
Hej Bo och Stefan.
Denna gång har ni tagit fram en bild som i mina ögon verkar vara en smygtagen bild av ett resande sällskap på buss, eller ett par kompisar som åker buss där hon till vänster lägger märke till men inte bryr sig. Det spelar ingen roll på vilket sätt. Det är bilden vi ska diskutera.
Det som stör mig är det stora skärpedjupet, jag gillar inte spegeln baktill mitt i hennes huvud, inte heller gillar jag mannen som sitter i stolpen. Som fotograf skulle jag gå ett litet steg till höger för att få med hela hans ansikte om det nu hade varit möjligt. Dessutom störs jag mycket av kjolen på höger sida, fritt insug så att säga. Det är att lämna ut de man fotografera lite mycket tycker jag. Känns lite konstigt att båda håller händerna på samma sätt, Frågan jag ställer mig är VARFÖR gör de det?, ser inga halsband med kors. Det är ju inte direkt avspännt att sitta så när man ska åka hem från festen, eller till. Men något säger mig att det är på väg hem. Bussbilden som så är bra men den hade varit bättre tycker jag måste säkra mig lite här, om det hade varit ett kortare skärpedjup. Hur skulle bilden se ut i svartvitt? Då skulle den kanske få ett väldigt fint behagligt ljus i stället för det här tråkiga lysrörsgröna som man alltid få från lysrör. Det är svårt att fota såna här foton.
Japp, då är bollen igång igen.
Håller med dig i mycket av dina kommentarer, men inte om lysrörsljuset. Just det här tråkiga lysrörsgröna tycker jag ger mycket av bildens karaktär, mycket av den stämning som bilden förmedlar. Just som du säger, känslan av vara på väg hem, allt är lite trist och tråkigt, kvällen har inte blivit så kul som de hoppades. Då är ett lysgrörsgrönt ljus precis det som behövs. Tänk dig denna bild i varma, »vackra« färger. En helt annan bild, en helt annan upplevelse.
Dags igen, Morgan, trevligt, instämmer med Stefan, det är ett ögonblicksutsnitt av verkligheten, här och nu just den kvällen, men inte nu, men vi får återknyta till den genom Kalles bild, så ser verkligheten ut osminkad och det är just detta som gör den så berörande. Eller?
Kvinnornas blickar tycker jag är riktigt bra och gör bilden ärlig och naken. Gillar att de är lika varandra i både stil, utseende och kroppsspråk, kanske systrar.
Att den är lite sned tycker jag förstärker känslan av att man är på en buss och kanske ger det lite fyllekänsla också.
Jag tycker det är intressant med den här typen av bilder som är tagna på "obekväma" tider till skillnad från de flesta gatubilder som är tagna under dagtid.
Jag stör mig inte speciellt mycket på att stolpen kapar killens huvud eller att hela spegeln inte kommer med. Det jag kan sakna är något intressant i bakgrunden som man inte lägger märke till direkt, men det är inte lätt att styra över sådant.
Jag tror inte de flesta skulle känna sig bekväma med att få en sådan här bild på sig själva publicerade på fotosidan. Den känns väldigt intim, naken och utelämnande, samtidigt så är det ju det som gör den bra.
Hej, uppskattar din kommentar utifrån ett skarpt öga. Ja, en spännande bild, mörk och ljus, med ett stort mått av vemod men även stänk förtröstan. Roligt att du gillar vår serie, tack. Hälsningar Bosse
Intressanta tankar om fin bild. Jag blir lite nyfiken på om bilden ingår i en serie med fler bilder, eller om det bara är en singelbild. Och om det är ett snapshot taget i hemlighet, eller om de två tjejerna är medvetna om att han fotograferar dem. Bilden känns väldigt rak och enkel, på ett bra sätt (och som det nämns, nära och naket).
Hej, sök Kalle Kiander på Facebook så får du svar. Mig veterligt en singelbild och han talade om för mig att han fick ett tyst medgivande (en nick kanske) från tjejerna att fotografera dem. Hälsningar Bosse
Intressant med samtalet som följer här i kommentarsfältet. Ska självklart svara på era frågor.
Morgan m fl: Inte smygtagen. Fotad med vidvinkel och micro 4/3, så kortare skärpedjup var tyvärr inte möjligt. Bra att bilden ställer frågor, annars vore den tämligen ointressant, eller? Har själv inte alla svar. Redigeringen är just så osminkad som jag önskar. Stefan har dock rätt i att den är lite slarvig, gjord på fem minuter i Lightroom för bloggen, inte för att han ska granska den med sin lupp. Jag hoppas verkligen att jag inte lämnat ut tjejerna på bilden mer än vad de skulle önska. Deras uttryck flyttar mig tillbaka till mina tonår och väcker väldigt starka känslor. Det har jag förstått att bilden gör hos många och jag hoppas att alla ser intentionen med att visa bilden; att väcka känslor som berör. Kontexten stärker min tro att de inte kommer att misstycka publiceringen, men jag tvekade innan jag tackade ja, det gjorde jag.
Johan: Har inte satt in den i nån serie, även om den kanske kommer att hamna i en då den stilistiskt och innehållsmässigt passar ihop med många av de bilder jag gör.
Vill ni se mer eller kontakta mig finns jag på www.kiander.se
Hej!
Trevligt att vi fått din bild att granska, själv skulle inte mina bilder klara av det :). Jag var nästan säker på att den var smygtagen med kameran på magen så att säga, så som jag själv på 90-talet gjorde mycket med analoga kameror i Göteborg. Det jag tycker är mycket intressant i bilden är just händerna, att de sitter så bestämt med dem, som om de höll på med något. Som om de hade varit med om något tragiskt, något som höll sig kvar.
Har du provat att göra denna bild i svartvit? Anledningen att jag frågar är att jag sett dina svartvita bilder på din hemsida och de är bilder det!
Kalle, du har kanske möjlighet att besvara fler frågor nedan. För allas information bor Kalle just nu på Bali och tidsskillnaderna kan skapa tidsglapp. Hälsningar Bosse
Det som är bra med bilden är just ögonblicket som bilden tas, från vad jag förmodar som en sittplats framför damerna, så är ser verkligheten ut, när fotografen gick in i bussen och var rörlig så kunde han förmodligen se en glimt av alla passagerarna, men när bilden tas så var damerna i centrum.
Så det är precis så man ser från en fast position, är man utan kameran och är nyfiken på passagerarna så flyttar man sig så där lite diskret och lyfter på huvudet, Kameran kan ju ännu inte ta bilder runt hörn, eller att man börjar att såga av stolpar i allmänna färdmedel.
Sedan är det nog svårt att gissa sig till vilken kamera som används, en vanlig kompakt fungera nog lika bra i bussen som D4 eller 1DX, en annan vanlig betraktare som ser damerna kanske inte är helt nykter och ser lite grumligt, nä alla bilder skall nog inte vara så städade och förbättrade, så är ser verkligheten ut helt enkelt.
Alltid intressanta och stimulerande, lärorika kommentarer!
Men - under allt för stor del av lyssnandet får vi se bilden liggande, dvs inte se den, och i stället betraktar vi de talande männen. Dem behöver vi bara se glimtvis, vi vet ju vilka de är, och stundtals verkar de också lite obekväma i den filmade rollen.
Instämmer. Det skulle inte vara några svårigheter att klippa in bilden i filmklippet, så att man ser bilden, och hör talarna.
Många gånger så vill man dra en egen slutsats till bilden under pratet, men man ser den inte alls, det ända man ser är två personer som talar om en bild man inte ser.
Visserligen kan man se den på en andra skärm, men det är inte alla som har den möjligheten. Och även om, så hade det varit trevligare om bilden klipps in.
Något att tänka på kanske.
Lee och Johan, tack för kommentarer om klippning och redigering, vi försöker att både visa ett samtal mellan två personer, Stefan och jag, samtidigt ge en dokumentär prägel genom att bilden ligger på bordet mellan oss samt visa den i helbild i rutan. Men upplägget kan diskuteras. Det tycker nog vår superduktiga filmare Anders J Larsson också som ju alltid är sugen på utveckling. Men vi tycker nog att det funkar bra och vi har fått många ryggdunkningar.
Den sortens bilder har jag tagit massor, men inte har jag planerat dem på det sätt som Bo och Stefan förutsätter att Kalle gjort, men så är det kanske.
Hej Håkan, nej, Kalle har nog inte planerat särskilt mycket, det är ju en snabb, spontan ögonblicksbild han tagit, det gäller ju som både Andres Petersen, Martin Bogren och Anna Clarén menar: Tänka före och efter plåtningen men aldrig under den. Och Stefans och mitt jobb är ju att bedöma tekniken och se vad den låter bilden kommunicera och sedan fylla på med personliga associationer, det är bland det roligaste som finns och det bästa är att det egentligen inte finn något rätt eller fel, det är upp till en själv, till dig exempelvis. Hälsningar Bosse
Hej! Vi ser att du kör med AdBlock. Vi förstår att man kan ogilla annonser men det är en viktig
inkomstkälla för att driva denna sajt och täcka de kostnader vi har. Om du inte vill slå av
Adblock för just Fotosidan så stöd oss gärna genom att till exempel köpa
ett Plus-medlemskap.
22 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Hej Bo och Stefan.
Denna gång har ni tagit fram en bild som i mina ögon verkar vara en smygtagen bild av ett resande sällskap på buss, eller ett par kompisar som åker buss där hon till vänster lägger märke till men inte bryr sig. Det spelar ingen roll på vilket sätt. Det är bilden vi ska diskutera.
Det som stör mig är det stora skärpedjupet, jag gillar inte spegeln baktill mitt i hennes huvud, inte heller gillar jag mannen som sitter i stolpen. Som fotograf skulle jag gå ett litet steg till höger för att få med hela hans ansikte om det nu hade varit möjligt. Dessutom störs jag mycket av kjolen på höger sida, fritt insug så att säga. Det är att lämna ut de man fotografera lite mycket tycker jag. Känns lite konstigt att båda håller händerna på samma sätt, Frågan jag ställer mig är VARFÖR gör de det?, ser inga halsband med kors. Det är ju inte direkt avspännt att sitta så när man ska åka hem från festen, eller till. Men något säger mig att det är på väg hem. Bussbilden som så är bra men den hade varit bättre tycker jag måste säkra mig lite här, om det hade varit ett kortare skärpedjup. Hur skulle bilden se ut i svartvitt? Då skulle den kanske få ett väldigt fint behagligt ljus i stället för det här tråkiga lysrörsgröna som man alltid få från lysrör. Det är svårt att fota såna här foton.
Japp, då är bollen igång igen.
Att den är lite sned tycker jag förstärker känslan av att man är på en buss och kanske ger det lite fyllekänsla också.
Jag tycker det är intressant med den här typen av bilder som är tagna på "obekväma" tider till skillnad från de flesta gatubilder som är tagna under dagtid.
Jag stör mig inte speciellt mycket på att stolpen kapar killens huvud eller att hela spegeln inte kommer med. Det jag kan sakna är något intressant i bakgrunden som man inte lägger märke till direkt, men det är inte lätt att styra över sådant.
Jag tror inte de flesta skulle känna sig bekväma med att få en sådan här bild på sig själva publicerade på fotosidan. Den känns väldigt intim, naken och utelämnande, samtidigt så är det ju det som gör den bra.
Väldigt intressant serie.
Jonas
Morgan m fl: Inte smygtagen. Fotad med vidvinkel och micro 4/3, så kortare skärpedjup var tyvärr inte möjligt. Bra att bilden ställer frågor, annars vore den tämligen ointressant, eller? Har själv inte alla svar. Redigeringen är just så osminkad som jag önskar. Stefan har dock rätt i att den är lite slarvig, gjord på fem minuter i Lightroom för bloggen, inte för att han ska granska den med sin lupp. Jag hoppas verkligen att jag inte lämnat ut tjejerna på bilden mer än vad de skulle önska. Deras uttryck flyttar mig tillbaka till mina tonår och väcker väldigt starka känslor. Det har jag förstått att bilden gör hos många och jag hoppas att alla ser intentionen med att visa bilden; att väcka känslor som berör. Kontexten stärker min tro att de inte kommer att misstycka publiceringen, men jag tvekade innan jag tackade ja, det gjorde jag.
Johan: Har inte satt in den i nån serie, även om den kanske kommer att hamna i en då den stilistiskt och innehållsmässigt passar ihop med många av de bilder jag gör.
Vill ni se mer eller kontakta mig finns jag på www.kiander.se
Trevligt att vi fått din bild att granska, själv skulle inte mina bilder klara av det :). Jag var nästan säker på att den var smygtagen med kameran på magen så att säga, så som jag själv på 90-talet gjorde mycket med analoga kameror i Göteborg. Det jag tycker är mycket intressant i bilden är just händerna, att de sitter så bestämt med dem, som om de höll på med något. Som om de hade varit med om något tragiskt, något som höll sig kvar.
Har du provat att göra denna bild i svartvit? Anledningen att jag frågar är att jag sett dina svartvita bilder på din hemsida och de är bilder det!
Så det är precis så man ser från en fast position, är man utan kameran och är nyfiken på passagerarna så flyttar man sig så där lite diskret och lyfter på huvudet, Kameran kan ju ännu inte ta bilder runt hörn, eller att man börjar att såga av stolpar i allmänna färdmedel.
Sedan är det nog svårt att gissa sig till vilken kamera som används, en vanlig kompakt fungera nog lika bra i bussen som D4 eller 1DX, en annan vanlig betraktare som ser damerna kanske inte är helt nykter och ser lite grumligt, nä alla bilder skall nog inte vara så städade och förbättrade, så är ser verkligheten ut helt enkelt.
Men - under allt för stor del av lyssnandet får vi se bilden liggande, dvs inte se den, och i stället betraktar vi de talande männen. Dem behöver vi bara se glimtvis, vi vet ju vilka de är, och stundtals verkar de också lite obekväma i den filmade rollen.
Många gånger så vill man dra en egen slutsats till bilden under pratet, men man ser den inte alls, det ända man ser är två personer som talar om en bild man inte ser.
Visserligen kan man se den på en andra skärm, men det är inte alla som har den möjligheten. Och även om, så hade det varit trevligare om bilden klipps in.
Något att tänka på kanske.
Jag kör Opera och där funkar den inte:-(
Tack!