Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.
Plusmedlemskap kostar 349 kr per år
Mer premiumläsning
Test: Wacom Cintiq Pro 17 och Wacom Cintiq Pro 22 - ritskärmar med kvalitet – och höga priser
Fotosidan testar
Plus
För dig som intresserad av att förändra och kanske förbättra ditt arbetsflöde finns det numera ritskärmar med god prestanda. Cintiq Pro-serien är robusta pjäser som är trevliga att jobba med. Men smakar det så kostar det – och skärmarna är ännu inte i klass med de bästa.
Läs mer...
Bildkritik - tema Porträtt med proffskritik av Therese Asplund
Reportage
Plus
Med anledning av Therese Asplunds storslam på SM i Foto 2024 så publicerar vi här en intervju med Therese som publicerades i Fotosidan Magasin 2/2020. Therese Asplund är fotografen med erkänd känsla för det perfekta ljuset. Med Avesta som utgångspunkt jonglerar Therese kunduppdrag, workshops och ett internationellt ambassadörskap för blixttillverkaren Elinchrom på daglig basis. Dessutom tar hon sig alltid tid för egna kreativa fotoprojekt.
Läs mer...
Test: Fujifilm Fujinon XF 16-50mm F2,8-4,8 R LM WR - ett bra allroundobjektiv
Fotosidan testar
Plus
Fujifilm XF 16-50mm f/2,8-4,8 är en normalzoom utformad för att vara ett mångsidigt kitobjektiv för nyare Fujifilm-kameror med högupplösta sensorer. Det har en kompakt och lätt design, har intern zoom och är vädertätat. Objektivet har utmärkt skärpa och autofokusen är snabb och pålitlig.
Läs mer...
Test: Ramverk Pro Sling - smidig och praktisk
Fotosidan testar
Plus
Trenden med multifunktionella väskor håller i sig. Och visst är det smartare med modulära system som går att kombinera för allt från resa och fotografi till fritid och skola. Db Journey Ramverk Pro Sling är en smidig axelremsväska som blir en kameraväska på ett litet kick.
Läs mer...
10 Kommentarer
Logga in för att kommentera
För soft proofing behövs profil för skrivare och det papper som används som påpekas. Den har tryckeriet, laddas ner därifrån.
Själv skriver jag ut 16-bit Pro Photo RGB tiff på Epson Pro 3880. Det ger bättre kvalitet än SRGB - trots att Epson rekommenderar SRGB, fattar inte varför.
Det går förstås att använda Pro Photo RGB om man vill och är kompetent nog att göra en softproof mot sin printprofil (t.ex. Epsons egna profiler eller via t.ex. Colorbytes profiler för RIP-lösningar som ImagePrint) och sedan ta ner överskjutande färgtoner med handpåläggning och användning av rätt rendering intent. Men de flesta bilder innehåller inte så mättade toner att de skjuter utanför Adobe RGB så det är inte någon vits med att använda ProPhoto RGB. Det är lite som att elda för kråkorna. I den del av rymden som är gemensam för ProPhoto RGB och Adobe RGB är det ingen skillnad på möjliga färgtoner, det handlar bara om de toner som skjuter utanför.
Att göra softproof skriver ni ju om, det är enkelt när man bara lärt sig hur. När man beställer en bild har företaget profiler för printer/papper valet - samt instruktion om hur man gör. Samma om man själv skriver ut har leverantören av pappret samma service.
Slutligen: Varför inte jobba så man får ut det bästa ur sin bild?
Sedan kan man undra varför ni utgår från Photoshop? PS och LR är bra på mycket men när det gäller skärpa och brusreduktion är dom direkt efterblivna. T.ex. Topaz har "AI" program som är helt överlägsna.
Det är intressant och givande att göra pappersbilder men det kräver kunskap för att det skall bli bra! Det gillar jag!
Men för sakens skull: Om du jämför gamut för t.ex. Epson P800 och ett glossy premiumpapper så är den printfärgrymden betydligt mindre än ProPhoto RGB – och bara lite större än Adobe RGB. Så för de flesta kommer Adobe RGB duga alldeles utmärkt.
En aktuell fråga.
Kan man inte bara skicka en bildfil till tryckeriet precis som den är när den kommer ut från kameran (möjligen lite beskuren), i jpg, och den färgrymd som är inställd i kameran. Och sedan berätta för tryckeriet hur stor utskrift man vill ha, på vilket sorts papper, och be dem fixa resten???
Vilka är nackdelarna med att göra så?
Mindre seriöst .....
För den som inte begriper så mycket, har Börje faktiskt rätt.
Det kan bli förvirrande med okända facktermer på utrikiska som kan översättas på olika sätt.
Det kan även bli problem med förståelsen av okända facktermer, vars betydelse man försöker lista ut.
Jag tänker på ordet "högtryck" som nämndes här.
1. Positivt vädertillstånd som således bör tryckas på glatt papper.
2. Trycksaker som i flertal staplas på varandra.
3. Färgavvikelser som uppkommit pga att tryckaren använt otillåtna substanser.
(Berätta gärna det rätta svaret - vad menas med "högtryck"?)
Kan man skicka en jpg till tryckeriet bara så där rätt av? Ja, det sker jätteofta. Tänk läsarens bild, Bästa sommarbilden och liknande i lokaltidningen så är det jpg direkt in, inte sällan i Srgb. Det vet tidningen och tryckanpassar den så resultatet blir hyfsat anständigt. Ingen begär att bilderna som skickas in skulle vara softproofade med Euroscale uncoated v2 eller vad som nu råkar gälla för just den tidningens tryckpressar.
Man får inte glömma bort att mellan dig som fotograf och tryckeriet sitter en originalare som tar hand om din bild, anpassar den och monterar den i trycksaken. Och det är väl det artikeln till stor del handlar om, en checklista för bildleverans helt enkelt.
Ett tips är att om man är osäker på något kan man kontakta tryckeriet eller den som skapar tryckoriginalet. Alla i hela kedjan är intresserade av att flödet rinner bra. Fel av olika slag kan då snabbt rättas till och blir inte kostnader som ingen har glädje av.
Lite annorlunda arbetsgång blir det om man printar själv men det framgår ju av artikeln.
Och det där med att Adobe rekommenderar Prophoto ska nog tas med en nypa salt.
Allt gott!
Med min kompetensnivå har jag inte så mycket att välja på när jag skickar in bilder för tryck, annat än att skicka dem som de är.
Vanligtvis brukar kompeteent folk tycka att det bästa folk som jag kan göra, är att just inte göra något, inte ens försöka.
Och den lilla A4-skrivaren jag har här bredvid datorn, den frågar inte om något. Den har antagligen AI och inser att det inte är idé att fråga mig om något.
Det var alltså som jag förmodade.
Sedan ordet "högtryck".
Tack för din förklaring. Nu tror jag att jag förstår vad ordet avser.
Ja, som oförbätterlig Göteborgare löper ordfantasin igång per automatik.
Efter din förklaring börjar jag fundera över om alla typer är höga, men vi får nog sluta här ...
Tack Gunnar.