400 megapixel med Hasselblad H6D-400C MS
Hasselblad höjer ribban från 200 till 400 megapixel för den som behöver få ut mesta möjliga detaljåtergivning från sina motiv. Men smakar det, så kostar det.
Tekniken som gör det möjligt att få 400-megapixels bildfiler kallas multiskott och innebär att kameran tar sex exponeringar där sensorn förflyttas en eller en halv pixel mellan varje exponering. De fyra första exponeringarna görs med en pixels förflyttning för att öka färginformationen och sedan tas två exponeringar med en halv pixels förflyttning för att öka detaljåtergivningen. Sedan sätts exponeringarna samman till en råfil i datorn. Kameran måste hela tiden vara kopplad till en dator.
De färdiga råfilerna är 23 200 x 174 00 pixlar stora och lagras i 16 bitar. Det ger en filstorlek på 2,4 GB.
Eftersom tekniken är kräver både stativ och dator är användningsområdet begränsat. Men inom området konstreproduktion har tekniken nästan blivit industristandard. Hasselblad har erbjudit tekniken under 10 år och levererar till många museer och institutioner runt om i världen.
Multiskott-funktionen kan stängas av och då fungerar Hasselblad H6D-400C MS som en vanlig mellanformatskamera med 100 megapixels CMOS-sensor. Det går också att ta multiskott-bilder med 100 megapixel om man främst är ute efter den ökade färgexakthet som multiskotttekniken ger.
Hasselblad H6D-400C MS börjar levereras i mars 2018 och kostar omkring 40 000 euro plus moms. Eftersom många kunder bara behöver kameran under en begränsad tid för att dokumentera sitt konstinnehav erbjuds även möjlighet att hyra en kameran för 400 euro per dag plus moms.
Foto: Göran Liljeberg
13 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Det hade nog varit mer representativt med ett tvådimensionellt motiv, som en reproduktion av en teckning eller målning. Det är ju oftast för reporoduktion som den här typen av kamera används.
Men med 400 megapixlar borde man väl ändå kunna backa några steg och få större skärpedjup på sådant vis, för macro.
John: Eller köpa en kamera med mindre sensor som har samma pixeldensitet, till en bråkdel av priset:-)
Undrar vad det har att göra med 6-skotts funktionen, har jag missat nått eller?
Å jag fattar inte varför stillbildsoptik-skaparna inte gör makrooptik som inte ”andas” för att underlätta stackning? (andas=perspektivet förändras när man förflyttar skärpan så maskar man bara ihop alla bilder så har man också maskat ihop olika perspektiv vilket kan ge krokiga linjer) I filmvärlden är det oerhört viktigt att inte optiken ”andas” när man flyttar skärpan, och brukar vara ett säkert kvalitetsmått/prislappsmått på optik. Svindyrt (flera hundra tusentals kronor per glugg) men bevisligen går det att göra. Med lite massproduktion går det säkert att göra billigt också.
Multiskottteknik låter dock inte som svenska.
Det brukar kallas multiskott på svenska, men jag håller med om att det känns som en anglicism.
Håller med, låter som serietagning eller multiexponering.
Pentax/Olympus pixelshift säger vad det är frågan om.
Då blir ju det "självklara" svenska ordet "pixelskift", vilket ändå inte är så helsvenskt då även "pixel" kommer ur engelskan... ;-)
Jo, det låter klurigt med en halv pixels precision för sex exponeringar.
Och det slutar inte där. Blixtarna måste vara oerhört exakta mellan varje bild, både vad gäller styrka, färgtemperatur men också i fysisk position! Har man ett blixthuvud på ett skrangligt stativ kan huvudet börja gunga lite efter en rejäl blixt. Inte mycket, men tillräckligt för att få multiskottet att inte funka (datorn skriker till och vägrar sätta ihop bilderna). Det krävs alltså rejält stabila stativ. Man kan som tur är ställa in intervallet mellan blixtarna, och jag har ibland fått köra hiskeliga 30-45 sekunder mellan varje blixt för att stativen skall sluta gunga, vilket gör att varje färdig exponering tar sin lilla tid. Luftkonditionering i studion är föresten också ett hett tips att stänga av. Vid produktfoto är det vanligt att man sätter upp små lappar för att skugga någonting, hänger upp någonting i fiskelinor etc som gärna rör sig lite i vinddraget från luftkonditionering. Kört direkt.
Så. Det är många parametrar som måste stämma, men när det väl gör det så är kvaliteten med multiskott HELT outstanding och det är värt mecket alla gånger.
Skulle oxå notera att det inte bara är museum och sånna institutioner som kör multiskott. Det e mer eller mindre standard för ”high end”-produktfotografer (detta är, som artikeln snuddade vid, en gammal teknik som både Hasselblad och Sinar haft i utbudet sen digitalkamerans urtider). Alla dessa marknadsföringsbilder för parfymflaskor, bilar, klockor, syntar och allt annat som printas stort och pretentiöst är oftast plåtat med multiskott.
En annan variant av multiskott-tekniken är kamerorna som tar 16 bilder per bild - men istället för upplösning och detaljrikedom så delar de upp tonskalan i 16 delar. Precis som när man plåtar för HDR. Alltså hela kamerans dynamiska omfång x 16. Hejdå brus. Välkommen valörer i skuggorna :).