Fotosidan testar
Nikons nya supertele AF-S 800mm/5,6E FL ED VR är mer än dubbelt så dyrt som populära 500mm/4. Båda ger 1000 mm med telekonverter med liten skillnad i ljusstyrka. Vi har hårdtestat det nya supertelet under sommaren för att se om det är värt närmare 150.000 kronor.
Nikon har under många år saknat ett modernt 800 mm teleobjektiv. Fram till runt 2005 hade man fortfarande Ai-s 800/5,6 i sortimentet, men den konstruktionen var redan då 20 år gammal och saknade autofokus. Vi hörde vid ungefär den tiden en Nikon-representant berätta att försvaret hört av sig om 800 mm telen, men fått köpa Sigmas version istället. Sådant svider antagligen.
Men nu finns alltså äntligen AF-S 800/5,6 E FL ED VR. Vi har under några veckor haft chansen att testa det och hunnit med lite knappt 4000 bilder av allt från lunnefåglar i Norge till segling i Marstrand eller rollerderby i Halmstad.
Marstrand 2013-07-05. D800, 1000 mm, 1/3200, f8, iso 800.
Storlek och vikt
Under veckorna då jag haft med mig AF-S 800/5,6, har jag mött flera Nikon-fotografer som idag använder objektiv som 500/4 eller 600/4. Samtliga har spontant reagerat ungefär likadant när de fått chansen att hålla i AF-S 800/5,6: "Så litet och lätt det är".
Det kan låta rätt underligt om ett objektiv som ändå är 46 cm långt och väger 4,6 kilo. Men det är bara en knapp centimeter längre än Nikon AF-S 600/4 och väger faktiskt ett halvt kilo mindre. Det är sju centimeter längre än ett Nikon AF-S 500/4 och väger dryga halvkilot mer. Jämför vi med Canons EF 800/5,6 IS så är de exakt lika långa, det skiljer ett par millimeter på diametern och Nikon-versionen är ett hekto tyngre. På bilden här nedan ser du AF-S 800/5,6 i mitten, AF-S 500/4 till vänster och AF-S 600/4 till höger.
Den allmänna trenden för supertelen är, trevligt nog, att de blir lättare och lättare. Det går faktiskt överraskande bra att använda AF-S 800/5,6 på frihand. Det är givetvis rejält ansträngande och knappast att rekommendera för längre pass. Om inte annat för att det är svårt nog att sikta med så här snäv bildvinkel redan på enbensstativ. Tänker du skaffa ett 800/5,6 bör du budgetera också för ett rejält stativ och någon form av gimbal-led.
En av flera orsaker till den relativt låga vikten är att Nikon ovanligt nog använt flouritglas i några av linselementen. Så vitt vi känner till har de bara gjort det tidigare i optik avsedd för medicinska ändamål. En annan ovanlig teknik i ett Nikon-objektiv är att bländaren är eletroniskt styrd. De har gjort det tidigare till exempel i de moderna tilt-/skiftobjektiven, men annars är bländaren normalt fjäderstyrd i Nikon-objektiv.
Det här är detaljer, men det är detaljer som skvallrar om att Nikon inte dragit sig för att använda för dem ovanliga lösningar i objektivet. Allt skall vara så perfekt och samtidigt så lätt, snabbt och smidigt som möjligt. Baksidan av den höga ambitionsnivån är förstås priset. AF-S 800/5,6 kostar smärtsamma 117 600 kronor plus moms, eller 147 000 kronor inklusive. Man brukar säga om dyra fotogrejer att de kostar som en småbil, här är det för en gångs skull ingen överdrift alls.
Men mitt i allt detta hittar man ändå detaljer som känns lite billiga eller saknas. Till exempel saknar man vridringen för att aktivera/deaktivera VR så som på AF-S 400/2,8. Hos AF-S 800/5,6 är det istället en skjutknapp där det ibland är hopplöst att hitta mittläget. En annan sak vi saknar är något som Canon har på sina större objektiv: Ett uttag för Kensington-lås. Smidigt för till exempel en sportfotograf som ibland behöver springa iväg en bit och lämna de stora tunga grejerna utan uppsikt en stund.
Går det verkligen att sälja så här dyra objektiv?
Varje gång riktigt dyra kameror eller objektiv introduceras så brukar det bli mer eller mindre intensiva diskussioner kring priset. Men kom ihåg att det här trots allt är ett objektiv som riktar sig till en mycket liten och extremt krävande målgrupp. Det finns några yrkesfotografer och en del mycket ambitiösa entusiaster som nog ändå kan svälja även en sådan här prislapp.
Hornborgasjön 2013-07-08. D800, 1000 mm, 1/1250, f9, iso 400. (Nej, det är inte smuts på sensorn, det var gott om insekter.)
Men hur många fågelskådare har råd med ett sådant här objektiv? Inte många förstås, kanske i bästa fall en fågelentusiast på tusen. Men tänk på att man numera räknar med ungefär 150 000 årliga besökare vid Hornborgasjön - enbart för att se tranorna där. Det finns helt klart en marknad att sälja några sådana här objektiv om året även här i Sverige.
Isbladskärret, Stockholm 2013-07-12. D800, 1000 mm, 1/1000, f9, iso 1600.
Sedan fyller objektiv som AF-S 800/5,6 också en annan och ur ekonomiskt synpunkt antagligen ännu viktigare roll för Nikon. Superobjektiv säljer konsumentkameror. Det kan låta bakvänt, men det handlar om att bygga sitt varumärke. Att lägga pengar på att utveckla ett sådant här objektiv är för Nikon ungefär som när en biltillverkare bygger tävlingsbilar till rally-VM.
Stabilisering
Ett vanligt missförstånd är att stabilisering inte behövs på riktigt stora tunga teleobjektiv eftersom de ändå uteslutande används på stativ. Men glöm inte att ett 800/5,6 ibland kommer att användas på frihand. I synnerhet av sportfotografer. Det kommer även då och då att användas på mer eller mindre rangliga enbensstativ där stabilisering är nyttigt. Och står du och fotograferar i stark vind spelar det nästan ingen roll hur stabilt stativ du har är. Ett stort supertele med motljusskydd utgör ett bra vindfång och kan lätt skaka till i byarna.
Så kort uttryckt, ja, stabilisering är i hög grad nyttigt och användbart även på ett 800 mm teleobjektiv. Stabiliseringen i AF-S 800/5,6 fungerar dessutom mycket bra, vi har tagit handhållna bilder på runt 1/80 - 1/100 med bra resultat.
Runde, Norge, 2013-07-10. D800, 1/200, f8, iso 800.
Bilden av lunnefågeln ovan (hel och utsnitt) är tagen på frihand på 1/200. Du kan se rörelseoskärpan i kroppen när den ruskar på sig. Till råga på allt stod jag här med objektivet riktat brant nedåt i sluttningen och ståendes med en fot på en grästuva och den andra på ett lutande stenblock. Det är ansträngande att handhålla ett objektiv på över fyra kilo, men det är faktiskt fullt möjligt.
Medföljade telekonverter - TC800
Med AF-S 800/5,6 medföljer en dedikerad 1,25-gångers telekonverter, TC800. Den är helt specialbyggd och går inte ens att montera på andra objektiv. Faktum är att varje individuell konverter är kalibrerad till ett exemplar av AF-S 800/5,6, de har gemensamt serienummer. Det här kan verka opraktiskt och bökigt, mem det har en väldigt uppenbar fördel. Optiskt förlorar du i praktiken ingenting med telekonvertern. Du får ett AF-S 1000/7,1 med nästan exakt samma optiska prestanda som när du kör enbart objektivet.
TC800 presterar mycket bra, faktum är att den rent optiskt inte märks över huvud taget. De bägge bilderna nedan är tagna på full bländaröppning, f7,1.
Isbladskärret, Stockholm 2013-07-12. D800, 1000 mm, 1/2000, f7,1, iso 1600.
Tylösand 2013-07-07. D800, 1000 mm, 1/5000, f7,1, iso 800.
Det här med specialkonvertrar är inget nytt. Nikon Ai-S 300/2 hade till exempel en helt egen speciella 1,4-gångers konverter. Sigma skickar med en dedikerad 2-gångers telekonverter till sitt 200-500/2,8. Canon har tagit principen ett steg längre genom att bygga in en 1,4-gångers konverter i sin nya 200-400/4. Men de gjorde även likadant för länge sedan med bjässen FDn 1200/5,6.
Det är inte osannolikt att vi kommer att se fler sådana här specialkonvertrar framöver. Optiskt finns mycket att vinna på att bygga telekonvertrar specfikt för ett enda objektiv. Betalar man uppemot eller över hundratusen kronor för ett objektiv så kan det gott medfölja en optimerad telekonverter också.
AF-S 800/5,6 fungerar med alla Nikons tre telekonvertrar, TC-14, TC-17 och TC-20, rent optiskt fungerar det bra. Däremot får du vettig autofokus enbart med TC-14.
Stativfot
Nikon har ofta fått berättigad kritik för ge även dyra objektiv stativfästen som är veka eller ostadiga. Men med AF-S 800/5,6 har de inte slarvat med den detaljen. Vi körde uteslutande med det kompaktare av de två medföljande stativfästena, den varianten är riktigt stadig och har inbyggt gummigrepp så den blir ett bekvämt handtag.
På bilden nedan byter vi från den medföljade stativfoten till en som passar till det snabbfäste av Arca Swiss-typ som sitter på en Wimberly-led. Det är bara att lossa fyra insexskruvar.
Hantering
Det känns naturligt att anta att ett 800 mm teleobjektiv är rejält mycket besvärligare att hantera än låt säga ett på 500 mm. Tyngre att bära, svårare att sikta med och hålla stilla. Jag tillbringade en dag vid Hjällstaviken tillsammans med Henrik Lundström. Henrik har fotograferat fåglar i Uppsala-trakten med sitt AF-S 500 mm i många år nu. Vi bytte så han fotograferade med AF-S 800/5,6 och jag hans AF-S 500/4.
Hjällstaviken 2013-07-21. D800, 1/1600, f5,6, iso 220. Foto Henrik Lundström.
Faktum är att skillnaden i hantering är ganska måttlig. Visst är AF-S 800 lite tyngre, lite längre och lite petigare att sikta med. Men efter bara några minuters inkörning hade Henrik inga problem att fånga fåglar i flykten med AF-S 800/5,6. Inte heller att montera TC800 gjorde någon stor hanteringsmässig skillnad. Inte ens att köra med D7100 plus TC800 och därmed en upplevd bildvinkel som 1500 mm på småbildsformat var något stort problem. Bilden av fisktärnan här nedan är tagen just med telekonvertern TC800 och D7100. Monterad på en Wimberly-led på ett stadigt stativ fungerar det alldeles utmärkt om du bara är någorlunda van att arbeta med långa objektiv.
Hjällstaviken 2013-07-21. D7100, 1000 mm, 1/6400, f7,1, iso 800. Foto Henrik Lundström.
Är du van sedan tidigare att arbeta med långa objektiv är det helt enkelt mer en gradskillnad än något drastiskt steg. Visst blir de petigare ju snävare bildvinkel du har, men det verkar gå snabbt att vänja sig. Är du däremot inte van vid längre objektiv, ja, då blir det en rejäl inlärningströskel att ta sig över. Men det gäller faktiskt redan vid 500 mm.
Inte heller att bära omkring AF-S 800/5,6 skiljer sig så märkbart från att gå omkring med ett 500/4.
Optiska prestanda
Men den stora frågan många ställer sig är förstås hur skarpt AF-S 800/5,6 är. Hör man till dem som gillar mtf-diagram så är det för AF-S 800/5,6 ren teknopornografi. Man kan säga att objektivet inte har en mtf-kurva, snarare ett mtf-streck.
Vi är mer intresserade av hur det fungerar i praktiken, och där kan vi väl ganska direkt avslöja att det fungerar bra. Riktigt, riktigt bra. I bilden nedan (hel och utsnitt) har vi fotograferat strax bortom närgränsen på 5,9 meter. Inget fel på skärpan där.
Stenungsund, 2013-07-03. D800, 1/400, f8, iso 800.
Men även på medellånga avstånd, som här på en lunnefågel på runt 15 meters avstånd är skärpan underbar.
Runde, Norge, 2013-07-10. D800, 1/1250, f5,6, iso 800.
Eller basebollbilden nedan, på runt 40 meters avstånd. Notera bakgrunden, dels är skäredjupet kort, dels har du en rejält snäv bildvinkel, tre grader med småbildskamera, att arbeta med. Utöver att bakgrunden så att säga försvinner har så här långa objektiv den bonusen att även saker i förgrunden knappt märks. Bilden är fotograferad snett genom ett gunnebostängsel ungefär en meter framför fotografen. Det märks på en liten aning lägre kontrast i bilden. Bilden är från en match mellan Sverige och Litauen i Kadett-EM i baseboll (upp till 15 år) som spelades i Alby utanför Stockholm.
Alby, 2013-07-20. D3s, 800 mm, 1/2000, f5,6, iso 320. Foto: Peter Blomqvist.
Här nedan en tävlande i vindsurfing under SM-veckan i Halmstad, här är avståndet längre, gissningsvis runt 250 meter.
Tylösand 2013-07-07. D800, 1000 mm, 1/5000, f10, iso 800.
Ett 800 mm teleobjektiv lämpar sig bra för tajta sportbilder. Här nedan några bilder från ett par finalmatcher i Stockholm Tens, en internationell turnering i tiomannarugby som går av stapeln på Årstafältet i södra Stockholm. Autofokusen hänger med mycket bra, andelen fokusträffar är inte påtagligt annorlunda än med ett 300/2,8 trots den sämre maxbländaren.
Årstafältet, Stockholm, 2013-08-04. D3s, 1/1600, f5,6, iso 800.
Årstafältet, Stockholm, 2013-08-04. D3s, 1/400, f5,6, iso 800.
Årstafältet, Stockholm, 2013-08-04. D3s, 1/1000, f5,6, iso 800.
Årstafältet, Stockholm, 2013-08-04. D3s, 1/640, f5,6, iso 800.
Årstafältet, Stockholm, 2013-08-04. D3s, 1/800, f5,6, iso 800.
Men vid inomhussport märks att autofokusen har det jobbigare än med ett ljusstarkare objektiv. Vi provade till exempel att fotografera finalen i Rollerderby under SM-veckan i Halmstad. Här var det rymligt runt banan så jag kunde stå på lite avstånd, men här blev det märkbart fler felfokuserade bilder än när jag körde 300/2,8 med samma kamera.
Halmstad 2013-07-07. D3s, 1/400, f5,6, iso 6400.
Det finns dessutom en sak att se upp med hos så här långa objektiv. En sak som orsakas av just det som är objektivets huvudsyfte och största styrka. Med lång brännvidd kan du fotografera motiv på längre avstånd. Men avståndet orsakar i sig själv lätt problem som ingen optik i världen kan kompensera för - rörlig luft, fuktig luft och alla de reflexer och förändringar sådan luft orsakar.
Bilden nedan från matchracing utanför Marstrand är trevlig, men granskar man den noga i full skala så märks det att den är tagen i motljus med mängder med vatten- och salt mellan objektivet och motivet som befinner sig sisådär 500 meter bort.
Marstrand 2013-07-05. D800, 1000 mm, 1/6400, f8, iso 800.
Det här är ju inte ett fel hos objektivet, men samtidigt något som faktiskt blir mer och mer påtagligt ju längre ett objektiv är. Till råga på allt blir problemet extra tydligt just för att objektivet håller så hög optisk nivå. Hos ett sämre objektiv försvinner avståndsproblemen i alla fall delvis bland de optiska felen i objektivet. Med AF-S 800/5,6 finns inget sådant filter. Du ser tydligt värmedallret över solbelyst mark, du ser lika tydligt hur kontrasten sjunker i fuktig luft.
I bilden nedan ser du sportvagnsracing på Knutstorp i Skåne. Den normala instinkten säger att man vill ha en låg position och fotografera längs marken. Men den här dagen gick det knappt att få bra bilder på det sättet, i alla fall inte så länge solen sken. Kombinationen av varma avgaser och värmedallret över asfalten gjorde det snudd på omöjligt att få skarpa bilder i den här vinkeln. Notera hur bilarna längre bort ser ut så anar ni vidden av problemet. Den här bilden är ändå tagen när det var lite halvmulet en stund (ni anar molnskuggorna på marken).
Ring Knutstorp, 2013-07-06. D800, 1/4000, f8, iso 1000.
Poängen är att även med ett teleobjektiv på 800 mm så gäller det att så gott det går försöka hålla nere avståndet till sina motiv även om objektivet i sig självt har potentialen att ge skarpa bilder på avstånd. Ett gömsle är fortfarande en mycket bra idé vid fågel- och djurfotografering. Vid sportfoto kan det vara läge att fotografera från en lite högre punkt än man annars instinktivt väljer.
Alternativ till AF-S 800/5,6
Det finns några uppenbara alternativ till en AF-S 800/5,6. Ett är att köra en AF-S 600/4 med 1,4-gångers telekonverter vilket motsvarar 840/5,6. Lite flexiblare, men också en aning tyngre och inte lika fantastiskt optiskt. Budgetalternativet är Sigma EX 800/5,6 HSM som kostar runt 35000 kronor (43000 inklusive moms). Ett mer flexibelt och överraskande bra alternativ är Sigma EX 300-800/5,6 HSM som kostar runt 44000 kronor (55000 inklusive moms). De två senare objektiven, i synnerhet zoomen, är helt klart mycket prisvärda. Vi testkörde bägge två för några år sedan och kunde då jämföra dem mot den då helt nya Canon EF 800/5,6. Sigma-objektiven är inte i riktigt samma klass och saknar dessutom stabilisering som är mer hjälpsam än man kan tro. Men skillnaden i pris är i gengäld rätt dramatisk.
Slutsats och avrundning
Är ett objektiv som AF-S 800/5,6 enbart till för fåglar och sport? Nej, givetvis inte, även om just naturfoto och sport troligen blir de vanligaste användningsområdena. Det finns också kunder inom militären, polisen och hos företag som köper en del rätt extrema objektiv bland annat för övervakning och spaning.
Men även i mer generella fotografiska sammanhang kan du ha glädje av en så här snäv bildvinkel. Bilden nedan är tagen i kvällningen strax öster om Falkenberg, faktum är att jag står och balaserar uppe på en av McDonalds soptunnor för att komma upp en bit från marken (var är en Skylift när man behöver den?). Visserligen med enbensstativ, men bilden är tagen på 1/20 och skärpan är helt ok. Stabiliseringen fungerar helt klart.
Falkenberg 2013-07-07. D800, 1/20, F29, iso 50.
Det är i slutändan ganska lätt att sammanfatta vad AF-S 800/5,6 är. Det är tokigt bra och det är tokigt dyrt. Det är däremot inte så tokigt tungt och ohanterligt som man lätt kan tro. Givetvis är det alltid roligt och spännande att testköra extrema objektiv, men jag måste säga att det var roligare och mindre besvärligt än jag trott att fotografera med ett 800 mm teleobjektiv.
Fotosidan produktdatabas
Omdömen från medlemmar, testbilder och produktinformation
||
Ingen butik som bevakas av Prisjakt har produkten i lager. |
20 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Ser personligen inte just nu något behov av det men vad vet man om några år. Verkar vara ett mycket fint objektiv.
Tack igen.
Du har ju en 600:a och (antar jag) en TC-14, så du har väl redan behovet täckt så att säga :)
Diset, reflexerna och värmedallret tillför snarare än förstör.
De andra bilderna är också mycket fina. Ett fantastiskt objektiv!
Tack för en utmärkt recension.
Det blir till att ta en riktig funderare här trots de 147 tusenlapparna.
Tack Martin för bra test och än en gång trevlig läsning.
Med lite tur kommer den kanske med bland Nikons kampanjpriser till julhanden - sänkt till 144 995 kr eller så :-)
/A.
Där Sigma 200-500/2,8 däremot helt kommer till korta är hanteringen.
Om man tycker en 800/5,6 på 4,6 kilo är ansträngande att handhålla är det ingenting mot Sigma 200-500/8 med sina drygt 15 kilo och en form som gör den snudd på omöjlig att hålla. Dessutom fokuserar Sigman i snigelfart, zoomar ännu långsammare och kan till råga på allt inte zooma och fokusera samtidigt (bara en av dem i taget). Dessutom saknar den stabilisering ;-)
Känns avlägset men man skall aldrig säga aldrig.
Känns avlägset men man skall aldrig säga aldrig.
Nu vet jag att det kanske inte hör hit egentligen, men fördelen med just D800 är ju dess möjlighet att använda sig av de andra bildlägena där du croppar bilden direkt i kameran, något jag använder mig av väldigt frekvent.
Visst bildfilerna blir mindre, 25 respektive 15 megapixlar, men man vinner genom att få en tajtare bild som motsvarar en brännviddsförlängning på 1,2 respektive 1,5.
Är det något du har använt dig av under testerna?
Beskärningslägena är en bra idé, men själv beskär jag lika gärna i datorn efteråt.
Mycket bra artikel i vart fall.
JB
Tänk en verkligt seriös fågelentuiast som kanske har och flitigt använder ett sådant här objektiv i 15 år. Slå ut kostnaden och det blir 10000 om året. Tänk sedan på hur mycket samma fågelentusiast lägger på att köra hundratals mil varje år på väg till/från olika fågellokaler, plus camping/hotell. Lägg sedan till stativ, gimbal-led, en bra tubkikare och en lång rad andra större och mindre utgifter ... Plötsligt är kostnaden för ett sådant här objektiv bara en del av det hela, och kanske inte ens den största delen.
Visst är priset smärtsamt högt, men det finns en marknad även på den nivån. Sedan misstänker jag att priset kommer att sjunka (eller om det står still när övriga priser stiger) så att det om några år mer ligger någonstans i närheten av var Canons 800/5,6 har hamnat (det har ju funnits i sisådär fem år nu).
När jag satt nere vid vattenbrynet i kringyrande saltbemängt vattenstänk och tog bilderna av matchracingen i Marstrand (det blåste upp rätt ordentligt) så hade jag ingen större lust att dela på kamera och objektiv för att montera dit eller ta bort telekonvertern. Med en inbyggd konverter hade man inte tvekat.
I vilka fall är det självklart hur långt bort motivet är?
Det handlar ju inte om att veta avståndet med tre decimaler, utan få en uppfattning om vid vilka arbetsavstånd ett objektiv fungerar, och vilka effekter det kan uppnå (som oskarp bakgrund).
Som jag skrev i första svaret, de gånger det känns relevant att berätta avståndet gör vi det. T.ex. om ett objektiv till skillnad från konkurrenter eller en föregående version är ovanligt skarpt vid närgränsen, eller att det ger någon effekt vid ett visst avstånd.
Med ett 800-tele som här kändes det relevant att i vissa exempel berätta om avståndet eftersom få upplevt ett sådant och har några referensramar kring vilka avstånd där det fungerar. Det är ju t.ex. ganska ovanligt att kunna uppnå en så distinkt bakgrundsoskärpa på långa avstånd, sådant kan bara de riktigt ljusstarka supertelena.
I vilka fall är det självklart hur långt bort motivet är?
Svar från Martin Agfors 2013-08-14 11:54
Rapportera title=
Besvara
I många vardagliga bilder tagna med mindre exotiska brännvidder kan ju betraktaren själv ganska enkelt bedöma avståndet.
/k Hur då? Man vet ju inte ens om bilden är beskuren.
Det handlar ju inte om att veta avståndet med tre decimaler, utan få en uppfattning om vid vilka arbetsavstånd ett objektiv fungerar, och vilka effekter det kan uppnå (som oskarp bakgrund).
/k Var inte ute efter det heller utan ungefärligt avstånd.
Som jag skrev i första svaret, de gånger det känns relevant att berätta avståndet gör vi det. T.ex. om ett objektiv till skillnad från konkurrenter eller en föregående version är ovanligt skarpt vid närgränsen, eller att det ger någon effekt vid ett visst avstånd.
/k Det förutsätter att läsaren omger sig med motsvarande objektiv,kanske beror på vem man skriver för, proffsfotografer eller om man vänder sig till en bredare publik.
Med ett 800-tele som här kändes det relevant att i vissa exempel berätta om avståndet eftersom få upplevt ett sådant och har några referensramar kring vilka avstånd där det fungerar. Det är ju t.ex. ganska ovanligt att kunna uppnå en så distinkt bakgrundsoskärpa på långa avstånd, sådant kan bara de riktigt ljusstarka supertelena.
Tidigare har jag använt kombinationen Nikon 400 mm VR + TC-20EIII, vilket också ger 800mm f/5,6. Det nya 800mm objektivet ger betydligt bättre bildskärpa och snabbare autofokus än 400 mm med konvertern.
Den andra saken är att när man bär objektivet i stativfoten, som en resväska, lossnar fotens gummikappan. Det går att trycka tillbaka den, men det håller inte. Jag har limmat med superglue för att inte riskera att tappa gummikappan. Det är inte helt bra, eftersom det sitter några skruvar under den.
När långa teleobjektiv diskuteras ställs ofta frågan vad man använder dem till. Om man fotograferar vilda djur är det intressant att se detaljer som morrhår, fästingar och liknande. Dem ser man inte med korta brännvidder annat än om man är väldigt nära. En räv som är inom 10 m flyr omedelbart när den hör autofokus och VR. Dessutom är vittringsspridningen opålitlig på så korta avstånd även med stadig vind. Undertecknad är nybliven fotograt, men gammal jägare. Samma regler gäller vid båda aktiviteterna.
Med ett långt teleobjektiv kan man ta närbilder på 25-40m med betydligt mindre risk att bli upptäckt. Det är den verkliga fördelen vid fotografering av vilda djur, i synnerhet däggdjur.
Häromkvällen tog jag flera bilder av en ungräv med en D800E med 800mm objektivet. Jag kan bekräfta att bildstabiliseringen verkligen
fungerar. Det sista fotot togs med slutartiden 1/6 s, f/5,6, Hi 0,3 och enbensstativ. Visserligen är bildkvaliteten långt ifrån perfekt, men med tanke på 1/6s + 800mm utan trefotsstativ, ska man inte klaga. Räven finns på min fotosida. Fotot är beskuret, men i övrigt helt obearbetat.
Jägarhälsningar
Lars M