Artiklar > Juridik för hobbyfotografer

Juridik för hobbyfotografer

Fotosidan Poddradio

Juristen Thomas Riesler på Svenska Fotografers Förbund förklarar hur de senaste lagarna påverkar hobbyfotografer. Riskerar vi att bryta mot GDPR eller lagen om kränkande fotografering?

Läs även vår fotoskola om GDPR och vår fotoskola Lag & rätt kring fotografering

Medverkande: Magnus Fröderberg och Thomas Riesler

Du kan lyssna på Fotosidan Poddradio i fältet ovan eller i flesta poddspelare. Sök på "Fotosidan Poddradio".

Direktlänk till avsnitt 83 för nedladdning.

Av Magnus Fröderberg

Publicerad 2019-05-06.

4 Kommentarer

Logga in för att kommentera

jazzmicke 2019-05-06 14:24

Delvis intressant även om det fanns flera öppna dörrar som slogs in.

Själv är jag amatörfotograf som fotograferar mycket på stan i största allmänhet och sedan publicerar på Facebook. Oftast fotograferar jag inte personer men det går knappast att undvika att personer kommer med på bild. Bilderna publicerar jag oftast på min egen Facebooksida eller Facebookgrupper/sidor som är dedikerade till orten jag bor på. Nu är det iofs sällan någon person kommenterar eller protesterar att ha kommit med på bild vid sådana tillfällen. Vad gäller då?

Jag är också aktiv i föreningar och även i Vänsterpartiet. I det senare fallet fotograferar jag vid 1 maj och det gör jag både av eget intresse men också på uppdrag av lokalpartiet. Dock inte mot betalning utan som en del av olika roller vid större arrangemang. Om jag vet att folk inte vill vara med på bild brukar jag pixla deras ansikten vid sådana tillfällen eller klippa bort dem om det är möjligt utan att det ser konstigt ut. Om jag använder telezoom och tar bilder mot ett 1 maj tåg och människor som går på trottoaren bredvid och man kan skönja deras ansikten brukar jag pixla dem också men det händer förstås att det kommer fram personer nu som säger att jag inte får ta bilder där de är med i folksamlingar eller i t.ex. 1 maj tåg och menar att jag måste fråga alla i folksamlingarna om lov innan jag publicerar en bild, vad är det som gäller i det fallet?

Jag publicerar då bilder på min egen Facebooksida men utvalda bilder publiceras även på Vänsterpartiet Växjös Facebooksida.

Slutligen har jag varit anställd tidigare som fotograf på en arbetsplats och bl.a. har det i mina arbetsuppgifter ingått att fotografera anställda under deras arbete. Ett fåtal anställda har protesterat till mig och minst en har sagt att om jag tar bilder där hen är med slår hen sönder min kamera. Jag har alltså använt min egen kamera för det är det avtalet jag haft med arbetsgivaren. Måste alla anställda godkänna att jag fotograferar dem även om det är vad min egen anställning stipulerar att jag ska göra?

Det var några frågor jag har.
Mvh, Micke

Svar från froderberg 2019-05-06 16:56

1. Du får i stort sett alltid publicera dina egna bilder. GDPR har ett undantag för konstnärligt och journalistiskt material. SFF:s jurist har dragit slutsatsen utifrån Upphovsrättslagen att nästan alla bilder borde kvalificera som konstnärliga. Det är ju en lång rad kreativa beslut bakom varje bild, tajming, komposition, var du lägger skärpan, hur du redigerar bilden osv.

2. Det finns inga som helst hinder att fotografera människor ute på stan, inte ens om de går i ett demonstrationståg. Det är en del av vår yttrandefrihet. Det är bara om du riktar kameran mot ett skyddsobjekt med fotoförbud som du begår ett brott.

3. Du har kan fotografera fritt på jobbet om inte arbetsgivaren förbjuder det. Det är återigen yttrandefriheten som ger dig den rätten, och den står över GDPR. I det här fallet kan antagligen både det konstnärliga och journalistiska undantaget gälla.
För din arbetsgivare är det däremot klurigare. För att de ska kunna lagra och publicera dina bilder behövs någon form av laglig grund. Det kan vara genom anställningsavtal, samtycke eller att de gör en intresseavvägning där de fastställer att företagets behov av bilderna väger tyngre än intrånget i den personliga integriteten för de anställda.

jazzmicke 2019-05-07 21:41

Tack för svaren! :-)