Vi pratar blixtteknik med Profoto
Fotosidan besökte Profotos monter på Photokina och kikade på deras nya snabba D2 och ännu snabbare Pro-10, men passade samtidigt på att prata lite allmän blixtteknik.
Först pratade vi med Anders Hedebark, VD, och Vendela Hägge, marknadschef. De förstod ju mycket väl att vi skulle fråga om teknik och tekniska prestanda, men ville passa på att försöka vidga diskussionen lite. De påpekade till exempel att för en fotograf så har ju förstås saker som brinntider och återuppladdningstider intressant, men den verkligt viktiga prestandan för en fotograf är hur snabbt man kan komma från bildidé till färdig bild. Och där spelar enkel och konsekvent hantering en stor roll, och att det finns de tillbehör man behöver. Det skall gå snabbt att sätta upp blixtar och ljusformare. Det skall gå snabbt att vid behov justera saker. I idealfallet skall inte fotografen behöva tänka på tekniken.
De menade vidare att det finns en tendens att enbart fokusera på själva blixtarna och glömma det som kanske är Profotos stora styrka: Deras ungefär 150 olika ljusformare. De har ett enormt utbud av reflektorer, paraplyer, softboxar och mer specialicerade ljusformare. Plus att prestanda hos ljusformare är viktigt, en dålig softbox kan slösa bort flera steg ljus. Vidare är det viktigt med systemtänk, alltså att alla olika saker passar ihop. Profoto har ju en mycket enkel koppling mellan blixt och ljusformare, och den kopplingen har sett likadan ut sedan de började för snart 50 år sedan.
Hyrutrustning och hyrstudios har varit Profotos traditionella marknad, och de har idag 72 procent av den marknaden - globalt. Men i synnerhet introduktionen av B1 som kom 2013 har breddat marknaden för dem, idag når de till exempel även en hel del entusiaster.
Johan Wiberg, produktchef på Profoto och ansvarig för den nya kompaktblixten D2. Här belyst med, förstås, en D2 (helt utan ljusformare) och, förstås, trådlöst TTL-styrd via Air TTL.
Vi fortsatte sedan att teknik prata med Johan Wiberg, produktchef och "pappa" till kompaktaggregatet Profoto D2, men han berättade också mycket om toppmodellen Profoto Pro-10. Johan började med att förklara att man idag mer och mer jobbar med programstyrda funktioner istället för traditionell komponentstyrning. Mycket av det här hänger ihop med utvecklingen av Air TTL, där krävs kommunikation och datautbyte mellan olika enheter. Då måste en enhet kunna anpassa sig, den skall ju fungera lika bra med en Canon som en Nikon eller Sony. Ett sätt att beskrova hur komplext det här är att styrningen av D2 har ungefär 30 000 rader programkod. En bonus med programstyrning är förstås möjligheten att uppdatera funktioner vilket du kan göra via USB.
Profoto D2 1000 är som en kraftigare Profoto B1 utan batteri, men med strömsladd.
En annan sak som förändrats kraftigt är ju batterierna. Det här hör mycket ihop med önskemålen om portabla aggregat, som till exmepel B1 och B2. Då måste man ha batterier med högre energitäthet, alltså att du kan få mer effekt ur mindre vikt. Utvecklingen av litium-batterier har varit enorm, coh de har ju fördelar som att de håller spänningen bättre vartefter de laddas ur.
Profoto Pro-10- Proffsfotos nya toppmodell, Pro-10. "Vår core business sedan 1970-talet" som Johan Wiberg uttryckte det. Sådana här aggregat och dess föregångare hittar du i studios äver hela världen.
Ytterligare en annan förändring effektregleringen. Förr styrde man blixtens effekt, alltså dess avgivna ljusmängd, genom att ändra spänningen. Idag klipper man nu istället av signalen med IGBT-teknik . På tal om signal, många har säkert noterat de kraftiga kablarna för blixtar. De behövs. En Pro-10 jobbar med 1000 volt (720 volt i D2) och strömstyrkor på 2500 Ampere. Visserligen bara bråkdelar av sekunder, men det är rejäla effekter som skall överföras.
Klippta kurvor. Johan Wiberg tog sig tid att förklara hur blixtar är uppbyggda och hur de fungerar, här visar han hur ljuset förändras under brinncykeln och hur ljusets temperatur påverkas av var i cykeln man klipper av signalen.
Över huvud taget är en av de stora svårigheterna med blixtar just komponetstress. När Profoto utvecklade HSS, High Speed Sync, hade de svårt att hitta blixtrör som klarade att slå så många blixtar i så tät följd utan att åldras och tappa prestanda. Men ett modernt blixtrör skall klara sisådär 150 000 blixtar innan det behöver bytas ut.
Läs alla artiklar från Photokina här!
3 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Men faktum är att även Photokina i stort har förändrats synligt. Det här var mitt sjätte besök där (2006, 2008, 2010, 2012, 2014 och nu 2016) och skillnaden mot de första åren är milt uttryckt slående. Inte för att fotobranschen på något sätt är ledande, men den verkar ändå inte vara helt tondöv inför hur världen förändras.
Du kan ju också fråga Fotosidan varför de valde just den här bilden om nu Profoto "blandar rätt bra mellan manliga och kvinnliga modeller".