Teleobjektiv med måndamm säljes
Ett Zeiss-objektiv som användes av astronauten David Scott på månens yta 1971 under rymdfärden Apollo 15 är nu till salu på en auktion i Boston.
Fotografering av månens yta var en viktig del av uppdraget för Apollo 15. För att kunna dokumentera en större yta kring månlandaren användes en månbil.
Bilderna tog med en Hasselblad Electric Data Camera (HDC) utrustad med 70 mm-magasin och olika Zeiss-objektiv, bland annat ett Zeiss Tele-Tessar 500mm f / 8 som nu är till salu på en auktion som RR Auktion i Boston anordnar.
Att iförd stel rymddräkt och stor hjälm fotografera med ett långt teleobjektiv är inte det lättaste, har astronauten Charles M Duke berättat för Fotosidan.
Charles M Duke visar hur man håller ett 500:a på månen.
– Vi tränade mycket i förväg på att rikta kamerorna som satt monterade på i ett fäste på magen så att utsnitten blev bra. Att fotografera med 500mm-telet var däremot svårare, berättade Charles M Duke.
Övning med Hasselblad och 500mm-tele. Foto: Nasa
Den civila versionen av objektivet är svart, men månversionen är silverfärgad för att upprätthålla mer enhetlig inre temperatur i den extrema värmen i månens yta.
293 fotografier togs med objektivet under Apollo 15. Objektivet uppvisar en del skavmärken efter en incident där Scott trillade på månen. En del måndamm har fastnat på tejpen på objektivet.
– Efter tre dagar på månen åkte vi tillbaka till kommandomodulen som gick i omloppsbana runt månen. Där användes objektivet under två dagar för att fotografera månens yta. Efter uppdraget fick jag objektivet av NASA som ett minne av uppdraget och det har varit i min personliga samling sedan dess, skriver Scott i ett brev som medföljer objektivet.
– Objekt som varit på månen har högt samlarvärde, och särskilt utrustning som varit avgörande i rymdprogrammet, berättar Robert Livingston på RR auktion och som har värderat objektivet till mellan 400 och 600 tusen dollar.
Läs mer
39 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Det är väl inte så många som tvivlar på att Nasa landade på månen. Frågade astronauten om Charles M Duke om konspirationsteorierna. Hans svar var: "Sovjet hade avslöjat en sådan lögn. De hade så många spioner inom Nasa och på andra höga positioner i samhället att de hade upptäckt en konspiration".
Sen för den tekniskt lagda, det finns några speglar som de placerade ut. Lys med laser och ljuset kommer tillbaka till källan.
Det vore intressant att utsätta kameran för hög radio-aktiv strålning (som råder på Månens yta) och testa om filmen i kameran kommer att bli förstörd.
Även NASA erkänner att radio-aktiv strålning som råder på Månens yta kan vara dödlig för människan och jag påstår att den är absolut dödlig för filmen i kameran.
Men jag måste ändå fråga: Vad exakt var det Sovjetunionen fejkade av sitt rymdprogram? Finns det någon källa till detta? Ja, förutom konspirationsteoretikers hemmasnickrade hemsidor då.
Sedan finns det visst tredjepartsbevis på att vi har varit på månen. Den japanska rymdorganisationen, JAXA, fotograferade landningsplatsen för Apollo 15 för snart åtta år sedan.
Det finns även dem som påstår att förintelsen aldrig inträffade. En sådan konspiration måste ha varit gigantisk och skett redan under kriget och lämnat spår efter sig. Jag har svårt att tro på en konspiration när jag kollar på bilderna från koncentrationslägen i min farfars fotoalbum. Skulle någon fejka allt detta för ett album som bara en familj fått se?
Jaja, var och en får tro på var de vill ... :)
Apollo kapsel var ca 8 millimeter aluminium (sämsta strålskydd vi kan uppbringa) som påstås tog sig igenom de hyperladdade strålningsbältena (pop kallat Van Allen-bäten) för att sedan tillbringa tid i tomma rymden. Samma rymd och samma strålningsintensitet som rymden 'till Mars'. Samma rymd och samma strålning som på Månens yta.
Värt att notera är att alla 'rymdfärder' sedan Apolloprogrammet rört sig på tryggt avstånd inom det magnetiska skyddsfären... Det är egentligen fel att kalla dessa skyttlar och IS-station för rymdfärder då de i förhållande till en månfärd mer rört sig om att näppeligen lämna atmosfären. Den upplevda tyngdlöshet beror på att farkosten är i fritt fall (samma tangenthastighet som fallhastighet mot gravitationsfältet, därav en cirkulär bana och 'tyngdlöshet')
En av skyttlarna genomförde (har för mig 1989) en högre bana. Detta fick avbrytas då besättning fick 'tv-brus' för ögonen när de var slutna... Alltså högenergipartiklar som landade på retina.
Finns massor med mer fysik som vederlägger Apollo, och man behöver inte se en enda konspirationssajt. I detta forum dessum, som handlar om foto: ta en titt på NASA officiella bildarkiv. Det gjorde jag. Humor!
Det var heller inget vidare med exemplen om Sovjetunionen: Ett citat som påstås har yttrats för 55 år sedan. Min världsbild rämnar! Tur att jag har »radio, tv och tidningar« att luta mig mot...
Jag ändrar mig gärna om fakta dyker upp. Men det dyker inte upp så mycket från din sida. Och när jag presenterar någonting, så avfärdar du det direkt eftersom det antingen kommer från NASA eller från någon som USA skulle ha kunnat påverka. Med andra ord kan vi inte övertyga varandra.
@UGE: Alltid dessa van Allen-bälten... Om det nu var »känt« att dessa skulle mikrovågsgrilla varenda astronaut som kom en bit ut i rymden, varför då inte konstatera att det var omöjligt att skicka levande varelser till månen? På så vis skulle ju ingen behöva ödsla tid, energi och pengar på någonting som var omöjligt. I stället tvingades man fejka inte bara månbilder och månprover, utan även bryta mot fysikens lagar. Det låter helsnurrigt.
Det blir fel att vända på bevisbördan. Den som tvivlar på Nasa får bevisa en konspiration. Att ifrågasätta vissa detaljer innebär inte att man har bevisat en konspiration. Bevisa hur konspirationen är organiserad.
Dessutom finns det tredje-partsbevis från själva flygningarna. Många länder och privatpersoner pejlade och följde radiosändningarna från månen.
Nu bevisar ju detta ingenting för en konspirationsteoretiker. Om man visar bilder från landningarna så kommer de bara flytta målstolparna och medge att landningarna gjordes men att inga människor följde med.
Det är för övrigt inte särskilt hög radioaktivitet på månen. Gissningsvis har Kemal blandat ihop det med något annat, joniserande partiklar från solvinden (som inte är samma sak som radioaktivitet). Det var väl utrett redan innan månfärderna att strålningen inte skulle vara farligt hög under månfärderna.
Som exempel om jag påstår att jorden är platt, då kommer de flesta inte att tro på mig om jag inte har mycket bevis jag kan dra fram. Eller för 1000 år sedan om någon sa att jorden är rund, då skulle ingen tro på den personen om han/hon inte hade mycket bevis att lägga fram för då trodde både forskare och vanliga privatpersoner att jorden var platt.
Hoppas du förstår och håller med om min tanke här. För du vet nog att de flesta inte tror som dig i den här frågan, både inom forskarvärlden och för privatpersoner.
Diskussioner och misstankar om månlandningen började för mer än 40 år sedan och fortfarande pågår. Om man är intresserad av ämnet ska man forska lite själv. Det kan vara en rolig diskussion vid fikabordet.
Tre år är inte så jättelång tid och det är lättare att hålla saker och ting hemliga i krigstid än i fred.
Det väl ingen som tror att sprängningen av de första atombomberna var en bluff och en konspiration ...?
Även ren fakta som motsäger brukar slås bort utan att komma med fakta som styrker teorin genom olika knep. Jag är däremot rätt insatt i ämnet eftersom en kompis varit inne på samma spår som dig tidigare. Han visade bland annat en hemsida som gav kanske 15 "fakta" till varför månlandningen aldrig ägt rum och jag kunde med rätt enkla kunskaper inom fysik och foto motbevisa allting som stod där. Då visade han sedan en annan sida som var mer seriös och jag fick lov att googla lite för att kunna motbevisa allting där som han kom med. Mina bevis kunde han däremot inte motbevisa ett enda av dem. Nu räcker det här vi gjorde förstås inte rent strikt för att bevisa att människan varit på månen, men det räckte för att övertyga honom om att vi varit där och det var nog för min del.
Självupplevda kan dessvärre vara påverkade av diverse kemiska substanser, vissa som sprids i atmosfären av CIA och f.d. KGB. och därmed svårverifierare. Fotografier är lättmanipulerade...
Viktigast är klädseln, foliehatt är en värdefull huvudbonad.
Dick berättad för mig att han varit bildproducent i London under de europeiska tv-sändningarna av första stegen på månen. De hade en animerad film-back up om sändningen från månen la av.
Han hade under någon sekund råkat beordra in den animerade bilden i den riktiga sändningen.
Så man vet aldrig... men min berättelse är sann.
För drygt 10 år sedan hade jag förmånen att få min gamla "bladare" kontrollerad och objektivet uppmätt av en pensionerad reparatör från Hasselblad. Jag blev hänvisad till honom från Hasselblad bör nämnas. Han drev då sin reparationsverkstad hemifrån i sin källare där han hade en fasligt massa reservdelar, verktyg och instrument. I ett hörn stod en monter från NASA med ett antal utmärkelser han hade fått från dem från sin tid som NASAS ansvarige för service/reparation av "rymdkamerorna". Jag blev imponerad och faktiskt lite "hedrad" av att få sin kamera reparerad av honom och frågade om han inte kände sig stolt av att ha varit högst delaktig i "månkamerorna". Hans svar gjord mig ngt stum, då han menade att kameran aldrig varit där och inte heller någon människa heller. Han menade att det var den största bluff som iscensatts. Jag blev som sagt synnerligen förvånad och försökte utläsa om han menade allvar. Men han gjorde ett seriöst intryck och jag undrade om han endast menade den första rymdfärden eller om det var samtliga. Jag kom osökt att tänka på filmen Capricorn one med Elliot Gould som behandlade ämnet. Jag fann det inte lönt att fråga vidare utan lämnade honom med en perfekt servad H-blad 2000 och ett kontrollerat 80 mm objektiv. Men visst har hans ord gnagt i mig sedan dess. /L